Vilken är den bästa kycklingen att köpa

Svensk kyckling får rött ljus inom WWFs Köttguide 2021. Den KRAV-märkta existerar den enda kycklingen likt får grönt ljus. detta existerar bara enstaka många små andel totalt från allt animalisk föda vid den svenska marknaden likt får grönt inom trafikljusbedömningen.

dock naturbetesköttet får detta samt WWF ser stora möjligheter för att öka den produktionen.

Köttguiden visar för att ett många små andel av allt animalisk föda vid den svenska marknaden får grönt ljus. Foto: Getty Images

– Syftet tillsammans Köttguiden existerar för att utföra detta enklare till människor för att förtära hållbart.

 Men på grund av för att detta bör bli möjligt måste butikerna ta en större ansvar. Ta bostad dem denna plats varorna samt synliggör dem!

Bäst inom test blev ett danskproducerad kyckling, Lindströms kycklingfilé, enstaka filé tillsammans god smakförmåga samt konsistens.

oss önskar titta KRAV-märkt kyckling samt certifierat naturbeteskött inom fler butiker, säger Gustaf träd, generalsekreterare vid WWF.

Nytt till inom kalenderår existerar för att WWF idag samlat sina konsumentguider Köttguiden, Vegoguiden samt Fiskguiden inom ett gemensam matapp. Tillsammans äger dessa guider blivit viktiga källor till varenda aktörer då dem bör välja matprodukter.

Andelen animalisk föda tillsammans grönt ljus utgör bara mellan 1 samt 3 andel från allt animalisk föda inom svenska mataffärer, i enlighet med ett ny marknadsundersökning liksom WWF låtit utföra. enstaka ytterligare forskning  från WWF visar för att ett majoritet från dem svenska konsumenterna tycker för att detta existerar svårt för att hitta dem hållbara alternativen inom butiker samt för att den maten existerar dyr.

–Detta måste detta bli förändring vid.

ej bara livsmedelskedjor utan även fler svenska restauranger bör tillhandahålla animalisk föda tillsammans med grönt ljus. vid sålunda vis kunna man förtära mindre dock förbättrad animalisk föda.

Bästa valet från kyckling existerar KRAV-märkt.

Samtidigt existerar detta positivt för att utbudet från vegoprotein ökar inom butikerna. varenda behöver ju ej förtära enbart vegetariskt, dock flera behöver förtära betydligt mer vego inom vardagen, säger Anna Richert, senior matexpert WWF.

Anledningen mot för att svensk konventionell kyckling* får sämre bedömning än tidigare existerar dels för att WWF skärpt klimatkriteriet inom guiden, dels för att ökade krav för tillfället ställs vid djurvälfärd på grund av kycklingarna.

Djurvälfärdskriteriet på grund av kyckling innefattar idag krav vid för att producenterna använder raser liksom växer mer långsamt, eftersom dem snabbväxande ofta får ont samt svårt för att vandra. Tillväxthastigheten existerar ett nyckelfaktor på grund av god djurvälfärd inom uppfostran från kyckling.

Svensk kyckling får rött ljus inom WWFs Köttguide 2021.

varenda djurvälfärdsbedömningar till kyckling sänks därför en snäpp inom relation mot tidigare bedömningar inom Köttguiden. dem varor likt för tillfället får grönt ljus vid klimatkriteriet existerar vegoproteiner, vanligtvis för fortplantning hos djur samt klimatcertifierad kyckling ifrån Svenskt Sigill.

Andelen animalisk föda tillsammans grönt ljus existerar störst till nötköttet.

detta existerar enstaka massiv mängd nötkött vilket produceras ekologiskt samt vid naturbetesmarker, dock såsom ej säljs ekomärkt inom handelsställe. Konsumenten får därför ej resultat ifall detta mervärdet.

– oss ser ett klar öppning till mer certifierat naturbeteskött inom butikerna samt önskar för att handeln agerar kraftfullt.

dock detta existerar även viktigt för att fler producenter märker sina varor liksom Svenskt Sigill Naturbeteskött samt för att handeln utför satsningar på grund av för att öka utbudet.

detta skulle hjälpa konsumenterna för att utföra utmärkt omröstning inom handelsställe samt bidra mot minskad negativt resultat från biologisk diversitet, fortsätter Anna Richert.

En information inom årets guide existerar för att konventionellt svenskt nötkött delats upp inom animalisk föda ifrån varelse liksom går ute samt animalisk föda ifrån varelse såsom står inne vid stall.

således många såsom enstaka fjärdedel från allt nötkött såsom säljs inom affär kommer ifrån vilt såsom ej gått ut samt betat alls beneath sina liv, läs mer angående detta på denna plats. Detta animalisk föda får gult ljus vid djurvälfärd samt WWF önskar för att handeln agerar till för att hjälpa konsumenter för att välja animalisk föda ifrån varelse vilket går ute.

*Med svensk konventionell kyckling menas denna plats sådan produktion liksom ej existerar certifierad EU-ekologisk, KRAV alternativt Svenskt Sigill Klimatcertifierad.

Fakta Köttguiden:
Det omfattande målet tillsammans med WWF Köttguiden existerar för att bidra mot hållbara matvanor samt enstaka matkonsumtion inom planetens gränser.

Guiden granskar produkterna utifrån fem kriterier: biologisk diversitet, klimat, kemiska medel mot skadedjur, djurvälfärd samt antibiotika. Guiden riktar sig mot konsumenter samt personer vilket arbetar inom livsmedelssystemet.

Många ställer sig nog frågan ifall detta går för att köpa kyckling tillsammans med gott samvete.

Köttguiden blev tagna inledningsvis fram från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU samt ingår idag inom detta EU-finansierade projektet Eat4Change.

Läs Köttguiden samt mer angående våra bedömningar från animalisk föda samt annat protein här.

Fakta Köttguidens bedömningar görs i enlighet med trafikljusmodellen:
Grönt betyder: Ät ibland. Välj produkter tillsammans med grönt ljus ifall ni äter animalisk föda, mejeriprodukt alternativt ägg.
Några exempel: KRAV-märkt kyckling, Svenskt Sigill Naturbeteskött samt Svenskt Sigill klimatcertifierad hårdost får grönt ljus samt svensk konventionell grillost/eldost.

Gult betyder: Var försiktig. Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – fanns försiktig tillsammans produkter inom denna kategori.
Några exempel: svensk konventionell hårdost, Svenskt Sigill Kimatcertifierad kyckling, EU-ekologisk kyckling.

Rött betyder: Varning. Det finns fara till många upphöjd resultat vid planeten – undvik alternativt ställ högre krav vid produkter inom denna kategori.
Några exempel: Svensk kyckling, sydamerikanskt nötkött, halloumi.

Webinar Köttguiden 2021
Se webinariet den 16 november ifall Köttguiden 2021 inom efterhand på denna plats.

Använd lösenordet e5?fF9Vq för för att komma in vid länken.

Fakta köttförbrukning inom Sverige:
De senaste fyra år äger totalkonsumtionen från animalisk föda minskat ifrån rekordnivån vid 88,4 kg per capita 2016 mot 78,6 kg per capita 2020, i enlighet med Jordbruksverket. Samtidigt ökar andelen svenskt animalisk föda medan importen reducerar.

Totalkonsumtion inkluderar slaktad vikt inklusive delar liksom oss ej äter, liksom ben etc.  Läs mer på denna plats.

Fakta WWFs nya matapp, var Köttguiden ingår
I samband tillsammans för att den uppdaterade Köttguiden släpps sålunda lanseras ett gemensam app på grund av WWFs samtliga tre konsumentguider: Fiskguiden, Köttguiden samt Vegoguiden.

Nästan all svensk kyckling får rött ljus inom Världsnaturfondens nya Köttguide på grund av 2021.

WWF Matguiden finns för tillfället för att ladda ner samt syftet tillsammans med appen existerar för att utföra detta enklare till användarna för att hitta resultat vid en samt identisk lokal. Matguiden finansieras delvis genom detta EU-finansierade projektet Eat4Change.

Ladda ner appen här: Google Play samt Appstore

Fakta Marknadsundersökning  Grönt Ljus från U&We
Syftet tillsammans med granskning existerar för att kartlägga hur massiv andel från köttet vid den svenska marknaden likt får grönt ljus inom WWF Köttguiden.

Den täcker såväl livsmedelsbutiker, vilket inom övriga sektorer såsom matställe samt offentlig zon. Den visar för att andelen animalisk föda tillsammans med grönt ljus inom guiden ligger mellan 1 samt 3 andel från animalisk föda inom dagligvaruhandeln. Nötkött besitter störst andelar. många från den svenska produktionen från ekologiskt nötkött säljs ej vilket ekologiskt inom handelsställe.

Tre skäl för att välja eko-kyckling.

Studien bifogas.

Fakta Eat4Change
Eat4Change existerar en internationellt arbetsuppgift lett från WWF land i norden, tillsammans finansiering ifrån EU. Projektet strävar efter för att erhålla europeiska medborgare för att ta ett mer energisk roll inom samhället samt engagera sig till mer hållbara omröstning från föda. Läs mer ifall projektet här.

Har ni ämnen, kontakta:
Anna Richert, senior matexpert WWF, anna.richert@wwf.se tel.

070-637 68 78
Sofia Nordlund, programsamordnare WWF, sofia.nordlund@wwf.se, tel. o73-532 67 55
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, nina.schmieder@wwf.se, tel. 073-586 26 22