Hur blåsigt är 5 ms
Vindhastighet
Vindhastighet alternativt vindstyrka existerar en mått vid hastigheten från svaga mot starka vindar. Vindstyrka existerar en historiskt term liksom användes vid den period då hastigheten uppskattades utifrån vindens verkningar vid mot modell havet samt betraktas ibland liksom detsamma liksom vindhastighet.
Meteorologer föredrar för att nyttja vindhastighet.[1] Vindhastighet anges antingen inom meter per kort tid alternativt Beaufortgrader i enlighet med Beauforts vindskala.[2]
Vindhastighet mäts oftast vilket medelvind (vindhastighetens medelvärde).
Vinden blåser ej tillsammans med konstant hastighet. kurera tiden förekommer detta plötsliga ökningar samt minskningar inom vindhastigheten. enstaka något som är kortvarigt eller inte permanent ökning kallas till ett vindby.
Vindskalor på grund av vanliga vindar
[redigera | redigera wikitext]Som mått vid vindhastighet används vanligen meter per sekund (m/s), kilometer per timme alternativt knop (kn).
ett knop existerar ungefär ett halv meter inom sekunden (1 kn = 0,51444 m/s).
För för att oss bör uppfatta enstaka svag luftström behöver detta blåsa runt 0,3-3 m/s, detta önskar yttra ungefär 1-11 km inom timmen.till för att omvandla kilometer per 60 minuter (km/h) mot m/s dividerar man tillsammans med 3,6. Även miles per hour (mph) används, dock ej meteorologiskt därför ofta numera.
Det finns olika skalor på grund av vindhastighet, bland annat:
- Fredrik Henrik af Chapmans vindskala ifrån 1779 baserad vid fullriggares segelföring inom olika vindar.
- Beauforts skal ifrån 1806, liksom även byggde vid identisk huvudregel ifall segelföring såsom Chapmans.
Den förekommer inom någon mån än inom dygn, dock ersätts mer samt mer från SI-enheten m/s. Beauforts ursprungliga skal gick ifrån en mot tolv, dock 1946 utökades den tillsammans med nivåerna 13–17 till för att ge mått nära svårare orkaner.
Olika grader från vindhastighet benämns tillsammans med olika namn, därför liksom kuling, storm alternativt orkan.
Benämningarna förmå äga olika innebörd inom olika kontext, inom vissa skalor kopplas skalans grader mot vissa benämningar. Språkbruket varierar beroende vid ifall detta existerar fråga ifall mot havs alternativt vid nation.
Det liksom känns liksom hård bris på grund av en litet ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, kunna på grund av en större ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig anses bara existera frisk luftström.
Man bör dock skilja sådana subjektiva bedömningar ifrån benämningar nyttja för att beteckna specifika vindstyrkor.
Vind.De vindstyrkor liksom inom äldre tider rapporterades från fyrvaktare fanns enbart många subjektiva bedömningar utan mätning, samt alltså långt ifrån exakta.
| Vindhastighet i beaufort | Benämning | Vindhastighet | Vindens verkningar | ||
|---|---|---|---|---|---|
| på land | till sjöss | m/s | km/h | ||
| 0 | Lugnt | Stiltje, bleke | 0–0,2 | 0–1 | Rök stiger korrekt upp, löv hänger stilla, stort insjövatten ligger spegelblank |
| 1 | Svag vind | Nästan stiltje, svag bris | 0,3–1,5 | 1–5 | Knappt märkbar på grund av känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver inom vindens riktning, små krusningar vid stort insjövatten |
| 2 | Svag vind | Lätt (laber) bris | 1,6–3,3 | 6–11 | Lyfter vimpel, vindflöjel visar vindriktningen, vid stort insjövatten korta tydliga vågor |
| 3 | Måttlig vind | God bris | 3,4–5,4 | 12–19 | Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv skakar, tunna kvistar vid lövklädda träd inom konstant rörelse, vågkammar börjar brytas denna plats samt plats |
| 4 | Måttlig vind | Frisk bris | 5,5–7,9 | 20–28 | Tunnare grenar vid lövklädda träd rör sig, damm samt lös vit nederbörd rotera upp, vid stort insjövatten långa vågor tillsammans vita kammar.
Signifikanta medelvågen blir ca 0,5 meter inom höjd vid öppna en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, dock beroende från bland annat lufttryck. |
| 5 | Frisk vind | Styv bris | 8,0–10,7 | 29–38 | Mindre lövträd svajar, tröttsamt vandra mot vinden, utpräglade långa vågor likt tidvis bryter. Skumkammar överallt. Våghöjden når vanligtvis omkring ett meter alternativt strax var ovan. |
| 6 | Frisk vind | Hård bris, frisk kuling/kultje | 10,8–13,8 | 39–49 | Stora grenar vid lövklädda träd rör sig, detta viner inom luftledningar, vid stort insjövatten stora vågberg, ibland dyningslika, likt är kapabel nå ovan 2 meter inom höjd vid mot modell Kattegatt. vid havet breder skumkammar ut sig ovan stora ytor.Tabell på grund av vindstyrka. |
| 7 | Hård vind | Styv kuling/kultje | 13,9–17,1 | 50–61 | Böjer mindre stammar av träd, svårt vandra upprätt, stort insjövatten tornar upp sig samt bryter, skummet läggs inom strimmor inom vindriktningen. |
| 8 | Hård vind | Hård kuling/kultje | 17,2–20,7 | 62–74 | Bryter kvistar, krångligt vandra ovan öppna ytor, vågors höjd samt längd avgörande, skumstrimmorna tätnar.
Våghöjden blir 2–2,5 meter vid öppet ocean. |
| 9 | Mycket hård vind | Halv storm | 20,8–24,4 | 75–88 | Bryter mindre träd, taktegel blåser ned. vid öppet ocean existerar vågorna ovan 3 meter, ibland upp mot 5 meter.Skalor till vindhastighet. Färjetrafiken påverkas från mot modell förseningar. Oftast inställs katamaranfärjetrafik. Öresundsbron sänker bilhastigheten. |
| 10 | Storm | Storm | 24,5–28,4 | 89–102 | Rycker upp stora träd tillsammans med rötterna, stora skador vid bostad, höga vågberg tillsammans brottsjöar, havet nästan vitt från schum. Färjetrafiken inställs oftast till passagerarnas komfort samt vältrisk på grund av frakt alternativt fordon vid bildäck.Start. Öresundsbron stängs till biltrafik. |
| 11 | Svår storm | Svår storm | 28,5–32,6 | 103–117 | På stora ytor inom skogsområde besitter samtliga växt fällts från vinden, stora ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig liksom nyss synts försvinner på baksidan vågberg, havet helt vitt, schum inom luften försvårar sikten |
| 12 | Orkan | Orkan | 32,7–36,9 | 118–133 | Stora objekt flyger inom luften, öppning blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp vid nation, allmän ödeläggelse.
Öresundsbron stängs på grund av tågtrafik. |
| 13 | Orkan | Orkan | 37,0–41,4 | 133–149 | |
| 14 | Orkan | Orkan | 41,5–46,1 | 149–166 | |
| 15 | Orkan | Orkan | 46,2–50,9 | 166–183 | |
| 16 | Orkan | Orkan | 51,0–56,0 | 184–202 | |
| 17 | Orkan | Orkan | 56,1–61,2 | 202–220 | |
Vindskalor på grund av extrema vindar
[redigera | redigera wikitext]Vid analys från styrka samt eventuella skador mot resultat från orkaner inom Nordamerika används Saffir–Simpson-orkanskalan.
Vindstyrka existerar en historiskt term liksom användes vid den tidsperiod då hastigheten uppskattades utifrån vindens verkningar vid mot modell havet samt betraktas ibland likt detsamma såsom vindhastighet.Graden bedöms genom observationer från orkanen. mot skalan hör ett gradering från enstaka sektion fenomen. Vindhastighet, stormflodens höjd samt lufttryck vilket är kapabel ge ett perception ifall vilken skada orkanen kommer för att ge då den når nation.
Vid evaluering från ett tornados styrka inom efterhand används Fujitas skal. Skalan baseras vid skadornas grad.
I anglosaxiska länder existerar enheten "miles per hour" vanlig.mot skalan hör ett gradering från vindhastigheten. Även Torros skal används dock dess grader bestäms helt från vindhastighet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Vindhastighet - nyhet vid SMHI:s webbsajt angående vindhastighet.
- The Chapman wind scale of 1779 - beskrivning från en presentation vid engelska ifall Chapmans vindskala, hållet från Tage Andersson nära Svenska Meteorologiska Sällskapet beneath ett möte anordnad från International kommission on History of Meteorology inom juli 2004.