Har fjälligt skal och trådigt kött

Kött (fsv.

kiot, kiöt, köt) kallar oss djurens muskler vilket oss äter, dock även detta ätliga vid ätbar del. Sägs bara "kött" avses vilket regel animalisk föda ifrån däggdjur, sålunda kallat rött animalisk föda. Fågelkött, läs mer > angående tamfågel. Fiskkött, läs mer > ifall fisk.

• Rött kött = animalisk föda från nöt, svin, får samt vilt, oavsett ifall köttet existerar rött alternativt inte.
• Vitt kött = kött ifrån vattendjur samt bevingat djur, tillsammans undantag ifrån stuts vilket anses rött.
• Inälvor: Formellt räknas inälvor ifrån varelse likt animalisk föda, dock sägs bara "kött" inom gastronomin avses djurets olika muskeldelar, medan inälvor omnämns särskilt.

• Fruktkött = Fruktens "köttiga" pulpa (vävnad), likt omsluter kärnan/kärnhuset.
  Flera besitter reagerat vid för att årets kräftor samt räkor äger mjukt skal samt mjöligt animalisk föda samt trott för att dem existerar gamla alternativt överkokta.

  Ibland även ifall små frukter från växter samt vegetabilier. Läs mer > Biologisk indelning frukt.
  

Begreppen rött samt vitt animalisk föda besitter sitt ursprung ifrån USA. detta existerar ej särskilt god beteckningar, till för att detta leder mot missförstånd, eftersom grisens animalisk föda existerar vitt/gråvitt, vildfågelns existerar mörk samt fiskar såsom lax samt tonfisk existerar rött (se nedan > Musklers färg).

inom gastronomin existerar term ofta diffusa samt slarvigt nyttja. Kunskapskokboken strävar dock mot pression. tillsammans "kött" avser oss nöt-, kalv-, vilt-, får-, lamm- samt fläskkött. detta "vita" köttet benämns fågelkött (läs mer > angående tamfågel) samt fiskkött (läs mer > Havets stor mängd tillgångar eller förmögenhet, fiske).

Myndighetsdefinition: animalisk föda existerar antingen köttråvara alternativt köttprodukt från tamboskap samt vilt, inklusive bevingat djur.

Inom EU definieras animalisk föda likt skelettmuskelatur tillsammans med fetthaltsbegränsning. Fettandel inom kanin- samt fågelkött får högsta artikel 15%, inom svin högsta 30% samt inom övrigt animalisk föda högsta 25%.

Här finns uppgifter angående samtliga styckningsdetaljer från svin, nöt, lamm samt kalv.

Bindvävshalten får existera högsta 25% inom allt slags kött.

• Köttråvara avses djurets olika styckdelar inklusive inälvsdelar.
  
• Köttprodukt existerar behandlad köttråvara mot modell färs. tillsammans med "behandlad" avses fysisk/mekanisk alternativt kemisk behandling såsom saltning, rimning, uttorkning, rökning, värmebehandling alternativt dylikt.

Hälsa/näring: animalisk föda existerar enstaka ömtålig färskvara tillsammans med begränsad hållbarhet samt består näringsmässigt mestadels från protein (förutom vatten), dock även från fett samt från vissa vitaminer samt mineraler.

Andelen kolhydrater existerar obetydlig (läs mer > se respektive köttslag). Fetthalten varierar beroende vid djurslag samt styckdel. Tamboskap existerar allmänt fettrikare än vilt såsom existerar magert animalisk föda. Framdelskött existerar fett animalisk föda medan mittdels- samt bakdelskött existerar magert. animalisk föda existerar rikt vid B-vitaminer samt rött animalisk föda existerar speciellt rikt vid järn samt zink.

animalisk föda innehåller inga naturliga gifter. Halten från onaturliga gifter existerar många nedsänkt inom land. Höga intag från rött animalisk föda förmå leda mot ökad fara till tjock- samt ändtarmscancer. i enlighet med Livsmedelsverket bör kvantiteten rött animalisk föda samt chark begränsas mot 500 gram inom veckan (~ numeriskt värde måltider inom veckan). Tillväxthormoner får ej användas samt antibiotika endast inom samband tillsammans sjukdom.

Antibiotikabehandlat varelse får ej slaktas förrän efter enstaka viss tidsperiod då köttet existerar fritt ifrån läkemedelsrester. Förekomsten från tungmetaller inom animalisk föda existerar många nedsänkt. Även lever samt njure är kapabel ätas 1–2 gånger inom veckan, dock dessa kroppsdel bör undvikas ifrån ridhäst samt älg.

MUSKLER

Muskler existerar vävnad liksom utför kroppsrörelse.

ett hårt arbetande muskel ger fastare samt segare animalisk föda likt måste tillagas längre period till för att bli njutbart. Hos ett nötboskap existerar detta kinder, magmuskler samt svansen vilket arbetar maximalt. Framdelsmuskler arbetar mer än bakdelsmuskler. Latast existerar filémuskeln samt därför mörast. Muskler består inom huvudsak från protein (läs mer > Proteiner).

dem existerar uppbyggda från långa, trådsmala proteinceller omgivna från skyddande bindväv (läs mer > Bindväv). Däremellan finns fettceller insprängda ("marmorering", titta nedan). detta finns tre typer från muskler - skelettmuskelatur likt utför rörelser, hjärtmuskelatur (= hjärtat) samt glatt muskelatur såsom man ej tillsammans viljekraft är kapabel påverka. Glatt muskelatur finns inom inre kroppsdel såsom blodkärl, tarmar samt livmoder.

Ju närmare bäst-före-datum man kommer desto mörare existerar köttet.

Skelett­muskelaturen existerar fästad nära ben/skelett (därav namnet) samt existerar detta vilket inom grastronomin brukar kallas till "kött".

Köttfibrer: detta finns snabba muskelfibrer likt drar ihop sig många snabbt (Typ I) samt långsamma liksom inom stället existerar många uthålliga (Typ II). nära olika stöt från långvarigt fysiskt arbete/rörelse ökar kvantiteten från dem olika muskelslagen samt kapaciteten.

Arbetande muskler ger hårt samt segt animalisk föda, mot modell kossan kinder samt svans. andra muskler liksom filén ligger maximalt samt latar sig samt existerar därför mör. Långa köttfibrer existerar svårtuggat.

Hälsa/näring: animalisk föda existerar ett ömtålig färskvara tillsammans begränsad hållbarhet samt består näringsmässigt mestadels från protein (förutom vatten), dock även från fett samt från vissa vitaminer samt mineraler.

Därför skall köttet skäras tvärs fibrerna innan man stoppar detta inom munnen. nära styckning från muskler inom mindre (gryt-)bitar skärs däremot köttet längs tillsammans med fibrerna till för att detta ej skall tappa köttsaft beneath tillagningen. titta rulle nedan > Håkan Fällman skär kött.

Musklers färg: Ju mer enstaka muskel arbetar desto rödare blir den.

Den röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser kommer ifrån myoglobin, vilket existerar en protein vilket besitter innebörd till muskelcellens upplagring från syre. Utan syre fungerar ej musklerna (läs mer > Myoglobin). enstaka kalv äger mer ljus animalisk föda än enstaka nötboskap till för att musklerna ej hunnit utvecklas sålunda många.

Tamgrisar såsom ej rör sig speciellt många äger nedsänkt mängd myoglobin samt därför en ljust animalisk föda jämfört tillsammans vildsvin. från identisk anledning besitter kycklingen vitt animalisk föda medan vildfågels existerar mörkt. Fiskar lever inom ett lättsam nästan tyngdlös miljö samt besitter därför ringa myoglobin. Köttet existerar därför oftast vitt alternativt färg mellan grått och vitt.

Endast aktiva arter likt lax samt tonfisk äger rödaktigt kött.

Köttsaft (fr. jus) existerar skarlakansröd vätska mestadels bestående från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket frigörs ur musklerna då animalisk föda tillagas. Den röda egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser kommer ifrån myoglobin. inom blod finns hemoglobin (se dito) liksom ger blodet sin röda färg.

detta existerar alltså ej blod såsom rinner ut ur biffen då man skär inom den, vilket flera tror. enstaka "blodig" biff existerar tillsammans andra mening ej blodig, bara röd.

Marmorering (ådring) inom animalisk föda existerar fina fettstrimlor insprängt inom köttet (intramuskulärt fett). Marmoreringen existerar en kvalitetstecken samt åtråvärt till för att detta ger köttet god smakupplevelse.

Fettinsprängningen varierar till olika varelse samt raser. Finns maximalt inom hondjur. Handjur saknar inom massiv utsträckning fettinsprängning samt köttet blir torrare, mindre njutbart (läs mer > ifall nötkött, köttkvalité). plats ej fetträdd på grund av marmorering, fettmängden existerar många nedsänkt samt smälter ut nära tillagning. Undvik inom stället för att förtära grövre fettkanter samt stekfett ifrån pannan.

Läs mer > Marmoreringsgrad kött.


REGELVERK

Köttbesiktning: Allt rött animalisk föda liksom saluförs inom affär alternativt via matställe skall i enlighet med Livsmedelslagen existera veterinärbesiktigat. Detta på grund av för att garantera folkhälsan.

Kötklassificering: Slaktkroppar skall i enlighet med svensk team samt EU-regler (EUROP) klassificeras tillsammans med avseende vid djurslag, form/köttinnehåll samt "fettansättning".

Det existerar bara äldre varelse vilket nötboskap samt får såsom behöver långkokas.

Reglerna gäller nöt/häst, får/get, ren samt svin. Klassificeringen görs från Jordbruksverket utbildade personer tillsammans med behörighetsbevis. Granskat animalisk föda noteras (stämplas) direkt vid djurkroppen. Läs mer > angående nötkött, köttkvalité alternativt motsvarande på grund av respektive djur.


SLAKTUTBYTE KÖTT

Slaktutbyte existerar detta man får kvar efter detta för att något från djuret tagits försvunnen efter slakt.

Vanligtvis avses den "slaktvikt" såsom erhålles direkt efter slakt, dock även därefter avlägsnas olika delar från vilt varvid svinn uppstår. Nedan beskrivs stegen ifrån vilt till  "å gaffeln". vad likt hamnar inom buk utgör cirka 1/3-del från detta ursprungliga djuret i enlighet med Jordbruksverket beräkningar. Nedan olika begreppsdefinitioner.

Läs mer > Köttkonsumtion.

• Produktion = köttproduktion mätt inom slaktvikt. Hemslakt mot självhushåll ingår ej. Gäller inom landet såväl såsom internationellt mot modell inom FN-statistiken (FOASTAT).
• Förbrukning = produktion = slaktvikt +import -export. 2017 = 
  
• Levandevikt = djurets totala vikt innan slakt.
• Slaktvikt: Direkt efter slakt grovstyckas djuret vid slaktplatsen.

  Blodet tappas, buk rensas ur vid inälvor, skalle samt klövar/underben skärs försvunnen (läs mer > Grovstyckning nöt/gris/lamm). detta såsom finns kvar (nöt ~50%, ~gris ~75%, lamm ~45% samt bevingat djur ~75%) = slaktvikt samt den sektion liksom uppfödaren får betalt för.
  

• Restprodukter = Levandevikt minus slaktvikt.

  enstaka sektion från detta används likt människoföda, såsom gris- samt kalvblod, inälvor, kindkött samt vid grisen även svål samt fötter.

• Butiksvikt ("försäljning mot detaljhandeln"): Efter grovstyckning hängs köttet en tag till för att möras. Sedan detaljstyckas djuret varvid skelettben, grova senor samt putsfett mestadels avlägsnas (för nöt ~30%, svin ~22%, lamm ~12% samt bevingat djur ~12%).

  Läs mer > Grovstyckning.

  detta likt finns kvar existerar främst rent kött = Butiksvikt. sektion från restprodukterna kunna användas, vilket ben mot fondkokning samt putsfett mot charkprodukter. Begreppet "butiksstyckat kött" avser detaljstyckat animalisk föda inom mindre bitar anpassat mot konsumentbehov.

• Konsumentvikt ("redo till tillagning") = råkött mot konsument efter ytterligare puts samt andra viktförluster nära hantering (viktminskning på grund av nöt ~9%, svin ~20%, lamm ~30% samt bevingat djur ~37%).

  tillsammans andra mening från konsument samt matställe köpt färskt alternativt fryst råkött, samt animalisk föda inom charkprodukter samt konserver. Härvid adderas inom Jordbruksverkets statistik hemslakt, ett mindre sektion köttförbrukning hos uppfödarna (som ej redovisas inom produktionen ovan).
  

• Konsumerad vikt ("på gaffeln") = detta animalisk föda vilket hamnar inom buk.

  detta önskar yttra konsumentvikt minus köttputs, matrester samt tillagningseffekt.

 

Andel från levandevikt	Nöt (ko)	Gris	Lamm	Övr. Kött	S:a kött	Fågel
Levandevikt	100%	100%	100%	100%	100%	100%
Slaktvikt	50%	75%	45%	50%	60%	75%
Butiksvikt *)	35%	59%	40%	39%	45%	66%
Konsumentvikt *)	32%	47%	28%	32%	38%	41%
Konsumetvikt/slaktvikt	64%	63%	62%	64%	62%	55%
Konsumerad vikt *)	24%	36%	22%	24%	29%	32%
Konsumerad vikt/slaktvikt	48%	48%	49%	48%	48%	42%

Källa: Jordbruksverket.

*) Benämns från Jordbruksverket "Försäljning inom detaljhanden", "Redo på grund av tillagning" respektive "På gaffeln"
Övrigt kött = ridhäst, ren-, viltkött samt inälvor.
Notera: Konsumtionens andel från slaktvikt ungefär densamma på grund av nöt, svin samt nötboskap.

I vår köttguide visar oss dig vilket animalisk föda såsom existerar särskilt lämpligt på grund av vad.

Skillnaden existerar främst existerar slaktviktens andel från levandevikt.
Att värdena skiljer sig åt inom dem olika leden butiksvikt, konsumentvikt samt konsumerad vikt beror vid skillnader inom hantering från respektive vara.
Vill man jämföra länders konsumtion utifrån produktion i t.ex. FOASTAT bör omvandlingsfaktorerna till Konsumentvikt/slaktvikt användas.

Det oss stoppar inom buk i enlighet med Jordbruksverket existerar alltså 1/4-del från kossan, 1/3-del från grisen och 1/5-del från lammet, samt 1/3-del från fåglarna likt produceras.

Grisen ger relativt högt slaktutbyte samt existerar kostnadseffektiv då dem slaktas unga, nära 6-7 månaders ålder. Nöt äger lägre slaktutbyte samt längre uppväxttid. Lamm ännu lägre slaktutbyte, dock produktionskostnaderna existerar låga till för att dem mestadels existerar frigående samt slaktas nära nedsänkt ålder. Detta påverkat självklart konsumentpriset likt existerar viktigt lägre på grund av griskött än kokött.

från denna anledning besitter även grisköttsförsäljningen tagit ökade marknadsandelar tillsammans tiden (läs mer > Köttproduktion inom världen). Kyckling existerar den maximalt verksamma samt miljömässigt bästa köttproduktionen samt därför existerar köttpriset lågt samt konsumtionen upphöjd. Läs mer > Köttkonsumtion, alternativt titta respektive vara.

© Kunskapskokboken.

Reviderat 2019-02

Läs mer

Om nötkött, köttkvalité

Om kalvkött

Om fläskkött, köttkvalité

Om får-, lamm- samt getkött, köttkvalité

Om vilt samt viltkött

Om inälvor

Om charkvaror

Bindväv

Myoglobin

Om tillagning kött

Om tillagningstid animalisk föda }

Köttets stilleståndsperiod

Proteiner

Matbiologi frukt

Marmoreringsgrad kött

Grovstyckning lamm

Grovstyckning gris

Köttproduktion

Slakta

Stycka kött

Om tamfågel

Köttkonsumtion

Film: Håkan Fällman skär animalisk föda