Allmänna råd om kränkande behandling

Diskriminering samt ytterligare kränkande behandling inom skolväsendet m.m.

Innehåll

Beslut nära regeringssammanträde den 11 september 2003.

Sammanfattning från uppdraget

En speciell utredare tillkallas tillsammans med uppgift att
- lämna förslag mot åtgärder på grund av för att motarbeta diskriminering vid bas från kön, etnisk tillhörighet, tro alternativt ytterligare trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder samt ytterligare kränkande behandling inom detta offentliga skolväsendet,offentligt bedriven förskoleverksamhet samt skolbarnsomsorg, fristående skolor, enskilt bedriven förskoleverksamhet, förskoleklass samt skolbarnsomsorg samt testa ifall ytterligare aktivitet från utbildningskaraktär bör omfattas från liknande åtgärder,
- betänka samt lämna nödvändiga förslag mot hur dels rådets direktiv 2000/43/EG från den 29 juni 2000 angående genomförandet från principen angående likabehandling från personer oavsett deras ras alternativt etniska ursprung skall genomföras inom land vid utbildnings- samt studiestödområdet, dels rådets direktiv 2000/78/EG från den 27 november 2000 angående inrättande från enstaka allmän ram till likabehandling inom arbetslivet skall genomföras inom land inom utbildningsområdet, dock ej inom fråga ifall diskriminering vid bas från ålder,
- reflektera angående åtgärder existerar nödvändiga alternativt lämpliga på grund av för att genomföra den sektion från detta reviderade likabehandlingsdirektivet (2002/73/EG) likt gäller yrkesvägledning, yrkesutbildning samt yrkespraktik inom utbildningsområdet, samt
- utreda hur en skydd mot diskriminering från personer tillsammans funktionshinder vid bas från bristande tillgänglighet samt användbarhet från lokaler är kapabel utformas inom dem utbildningsområden likt omfattas från uppdraget.

Arbetet skall utgöra underlag till Diskrimineringskommitténs (N 2002:06) fortsatta överväganden.Utredaren skall lämna dem författningsförslag såsom utredningen kunna ge anledning mot. Vidare skall utredaren föreslå hur tillsynen skall utformas.

Bakgrund

Regeringens principiella utgångspunkt på grund av lagstiftning mot skydd mot diskriminering samt ytterligare kränkande behandling existerar för att skyddet inom grunden existerar ett fråga ifall mänskliga rättigheter vilket gäller på grund av såväl unge samt unga såsom vuxna.

landet äger genom för att underteckna samt ratificera internationella deklarationer samt konventioner vid området åtagit sig för att titta mot för att dem mänskliga rättigheterna respekteras samt tillgodoses inom land. inom enlighet tillsammans dessa existerar samtliga människor födda fria, lika inom värde samt besitter identisk rättigheter.

varenda skall äga lika möjligheter för att mötas samt bedömas utifrån sina egna individuella attribut samt förutsättningar. en samhälle likt träffar vakt angående varenda människors lika värde existerar en samhälle likt ger varenda möjligheter för att utvecklas efter sin personlig förmåga samt sina egna omröstning. Antidiskrimineringslagstiftningen syftar mot för att värna principen angående varenda människors lika värde samt allas korrekt för att bli behandlade likt individer vid lika villkor.

Ytterst existerar lagstiftningen en formulering på grund av detta fria, demokratiska samhället samt dem värderingar liksom ligger mot bas på grund av samhällsordningen.

Skydd mot diskriminering i enlighet med svensk rätt

Grundlagsbestämmelser m.m.

Den elementär principen ifall varenda människors lika värde kommer mot formulering inom regeringsformen var detta sägs för att den offentliga makten skall utövas tillsammans respekt på grund av varenda människors lika värde (1 kap.

2 §). var anges även för att detta allmänna skall motarbeta diskriminering från människor vid bas från kön, hudfärg, nationellt alternativt etniskt ursprung, språklig alternativt religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder alternativt ytterligare omständighet såsom gäller den enskilde såsom individ. Vidare skall domstolar samt förvaltningsmyndigheter samt även andra vilket fullgör fakta inom den offentliga förvaltningen inom sin aktivitet beakta allas likhet inför lagen samt även iaktta saklighet samt opartiskhet (1 kap.

9 §). inom regeringsformen kämpa detta även fast för att team alternativt ytterligare föreskrift ej får innebära för att någon medborgare missgynnas därför för att denne tillsammans med hänsyn mot ras, hudfärg alternativt etniskt ursprung tillhör ett minoritet (2 kap. 15 §). enstaka team alternativt ytterligare föreskrift får ej heller innebära för att någon medborgare missgynnas vid bas från sitt kön, ifall ej föreskriften utgör led inom strävan för att åstadkomma jämställdhet mellan män samt kvinnor alternativt avser värnplik t alternativt motsvarande tjänsteplikt (2 kap.

16 §). Dessa bestämmelser gäller även på grund av utländska medborgare liksom vistas inom riket (2 kap. 22 § inledande stycket 7).Av regeringsformen följer även för att team alternativt ytterligare föreskrift ej får meddelas inom strid tillsammans med Sveriges åtaganden vid bas från den europeiska konventionen angående skydd på grund av dem mänskliga rättigheterna samt dem elementär friheterna.

i enlighet med denna överenskommelse, vilket gäller likt team inom land, skall åtnjutandet från dem fri- samt rättigheter likt anges inom konventionen säkerställas utan någon åtskillnad vid bas från kön, ras, hudfärg, tungomål, tro, politisk alternativt ytterligare åskådning, nationellt alternativt socialt ursprung, tillhörighet mot nationell minoritet, förmögenhet, börd alternativt ställning inom övrigt.

Europeiska domstolen på grund av dem mänskliga rättigheterna äger inom enstaka dom ifrån kalenderår 1999 slagit fast för att listan ovan dem förbjudna diskrimineringsgrunderna omfattar även sexuell läggning. från en tilläggsprotokoll mot konventionen följer även för att ingen får förvägras rätten mot utbildning. nära utövandet från den aktivitet vilket staten förmå ta vid sig inom fråga angående träning samt utbildning skall staten respektera föräldrarnas riktig för att tillförsäkra sina ungar sådan kurs samt utbildning såsom står inom överensstämmelse tillsammans med föräldrarnas religiösa samt filosofiska övertygelse.

Förenta Nationernas överenskommelse angående barnets rättigheter, såsom land ratificerade 1990, ålägger staterna för att respektera samt tillförsäkra varenda unge inom deras jurisdiktion dem rättigheter såsom ges inom konventionen utan åtskillnad från något stöt oavsett barnets alternativt dess föräldrars alternativt vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, tungomål, tro, politiska alternativt ytterligare åskådning, nationella, etniska alternativt sociala ursprung, egendom, handikapp, börd alternativt ställning inom övrigt.

från innebörd existerar även bestämmelserna ifall korrekt mot träning, utbildningens avsikt samt rätten mot tankefrihet, samvetsfrihet samt religionsfrihet.

Straffrättsliga bestämmelser

Inom straffrätten finns detta ett bestämmelse liksom direkt riktar sig mot olika typer från diskriminering. detta gäller bestämmelsen angående olaga diskriminering (16 kap.

9 § brottsbalken). i enlighet med denna bestämmelse existerar detta straffbart till enstaka näringsidkare för att inom sin aktivitet diskriminera någon vid bas från hans ras, hudfärg, nationella alternativt etniska ursprung, trosbekännelse alternativt vid bas från homosexuell läggning genom för att ej vandra honom mot handa vid dem villkor såsom näringsidkaren tillämpar inom förhållande mot andra.

Även personer vilket existerar anställda inom ekonomisk verksamhet alternativt annars handlar vid enstaka näringsidkares vägnar samt personer liksom existerar anställda inom allmän service alternativt innehar allmänt uppgift omfattas från bestämmelsen. till olaga diskriminering döms även anordnare från allmän träff alternativt offentlig tillställning samt medhjälpare mot sådan anordnare likt diskriminerar någon genom för att vägra honom inträde mot sammankomsten alternativt tillställningen vid dem villkor såsom gäller på grund av andra.I detta kontext är kapabel även nämnas för att den vilket antastar någon handgripligen alternativt annars ofredar någon genom annat hänsynslöst beteende alternativt smädar någon genom kränkande tillmälen döms på grund av ofredande alternativt förolämpning (4 kap.

7 § respektive 5 kap. 3 § brottsbalken). Dessutom innehåller brottsbalken straffbestämmelser angående hets mot folkgrupp (16 kap. 8 §), övergrepp inom rättssak samt tjänstefel (17 kap. 10 § respektive 20 kap. 1 §), sexuellt utnyttjande (6 kap.

Alla skolor bör ta fram enstaka strategi mot kränkande behandling till för att förebygga samt förhindra kränkningar.

3 §), sexuellt utnyttjande från underårig (6 kap. 4 §) samt sexuellt ofredande (6 kap. 7 §).Bestämmelser angående för att motarbeta kränkande behandling m.m. inom skolväsendetI skollagen (1985:1100) ordineras för att varenda ungar samt ungdomar skall, oberoende från kön, geografiskt hemvist samt sociala samt ekonomiska förhållanden, äga lika resurs mot träning inom detta offentliga skolväsendet till ungar samt ungdom (1 kap.

2 § inledande stycket). Vidare skall i enlighet med skollagen verksamheten inom skolan samt verksamheten inom detta offentliga skolväsendet på grund av vuxna utformas inom överensstämmelse tillsammans primär demokratiska värderingar, samt plats samt enstaka såsom verkar inom skolan skall främja aktning på grund av bl.a.

Skollagens definition från kränkande behandling existerar ”ett uppträdande vilket utan för att artikel diskriminering i enlighet med diskrimineringslagen kränker en barns alternativt ett elevs värdighet”.

varenda människas egenvärde. från skollagen följer även för att den likt verkar inom skolan skall särskilt främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motarbeta samtliga former från kränkande behandling såsom mobbning (1 kap. 2 § tredjeplats stycket samt 9 § andra stycket). Därutöver finns detta bestämmelser inom läroplanerna liksom tar sikte vid för att samtliga studenter samt ungar skall behandlas lika (Lpo 94, Lpf 94 samt Lpfö 98).Arbetsmiljölagen (1977:1160) äger mot ändamål för att förebygga ohälsa samt olycksfall inom arbetet samt för att även inom övrigt att nå ett mål eller resultat enstaka god arbetsmiljö.

Lagen gäller inom princip varenda aktivitet inom vilken arbetstagare utför sysselsättning på grund av arbetsgivares räkning.

Upprätta ett strategi mot kränkande behandling.

Den vilket genomgår kurs skall likställas tillsammans arbetstagare nära användningen från en flertal bestämmelser inom lagen (1 kap.1-3 §§).Arbetsmiljöverkets föreskrifter angående kränkande särbehandling inom arbetslivet (AFS 1993:17) samt allmänna råd ifall användningen från dessa föreskrifter gäller även på grund av skolan samt omfattar såväl anställda likt studenter.

Föreskrifterna angående kränkande behandling gäller samtliga former från kränkningar oberoende från anledningen mot dessa. inom verkets föreskrifter ifall systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) finns detta dessutom bestämmelser ifall arbetsgivarens skyldighet för att fånga upp signaler ifall kränkande behandling samt för att vidta åtgärder.Statens skolverk existerar den centrala myndighet likt utövar tillsyn ovan för att skolväsendet följer detta skolrättsliga regelsystemet.

Arbetsmiljöverket utövar den centrala tillsynen ovan för att arbetsmiljölagen samt tillhörande författningar följs. då detta gäller skolhälsovården existerar detta Socialstyrelsen likt existerar den myndighet vilket besitter detta centrala tillsynsansvaret.Jämställdhetsombudsmannen (JämO) skall genom rådgivning samt kunskap verka på grund av jämställdhet inom bl.a.

skolväsendet samt andra utbildningsformer. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) samt Ombudsmannen mot diskriminering vid bas från sexuell läggning (HomO) skall verka på grund av för att etnisk diskriminering respektive homofobi samt diskriminering vid bas från sexuell läggning ej förekommer inom arbetslivet alternativt vid andra områden från samhällslivet.

Handikappombudsmannen (HO) besitter mot arbetsuppgift för att bevaka ämnen vilket angår funktionshindrade personers rättigheter samt intressen samt för att förebygga samt bekämpa diskriminering. Målet till HO:s aktivitet skall artikel för att personer tillsammans funktionshinder ges full delaktighet inom samhällslivet samt likhet inom levnadsvillkor.Barnombudsmannen (BO) skall företräda barns samt ungas rättigheter samt intressen mot bakgrund från Sveriges åtaganden i enlighet med barnkonventionen.

Bestämmelser angående åtgärder mot diskriminering inom högskolan

På högskoleområdet gäller lagen (2001:1286) ifall likabehandling från studenter inom universitet eller akademisk institution.

Lagen äger mot ändamål för att främja lika rättigheter på grund av studenter samt jobb samt för att motarbeta diskriminering vid bas från könstillhörighet, etnisk tillhörighet, tro alternativt ytterligare trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder. Lagen innehåller bestämmelser angående bl.a. aktiva åtgärder mot diskriminering, ansvar för att utreda samt vidta åtgärder mot trakasserier samt förbud mot såväl direkt liksom omväg diskriminering.

Förbudet mot direkt diskriminering då enstaka akademi beslutar angående inträde mot högskoleutbildning samt beneath utbildningen gäller även då universitet eller akademisk institution genom för att utföra lokalerna tillgängliga samt användbara är kapabel producera ett situation till ett individ tillsammans med funktionshinder likt existerar likartad tillsammans med den till personer utan sådant funktionshinder, ifall detta skäligen förmå krävas för att universitet eller akademisk institution vidtar sådana åtgärder.Den likt åsidosätter diskrimineringsförbuden skall i enlighet med lagen erlägga skadestånd mot den diskriminerade.

Vissa beslut är kapabel överklagas mot Överklagandenämnden på grund av universitet eller akademisk institution vid den grunden för att ett högre utbildning äger brutit mot bl.a. diskrimineringsförbuden.JämO, DO, HomO samt HO utövar tillsyn ovan lagens efterlevnad. Högskoleverket skall inom sitt verksamhetsområde främja likabehandling.

Verket skall även hjälpa ombudsmännen tillsammans med fakta angående förhållanden inom högskolans aktivitet liksom förmå existera från innebörd på grund av ombudsmännens tillsyn i enlighet med lagen angående likabehandling från studenter inom högskolan.

Arbetsrättsliga bestämmelser samt bestämmelser liksom gäller till andra rättsområden

På detta arbetsrättsliga området finns detta fyra lagar såsom syftar mot för att skydda mot diskriminering inom arbetslivet: jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) angående åtgärder mot diskriminering inom arbetslivet vid bas från etnisk tillhörighet, tro alternativt ytterligare trosuppfattning, lagen (1999:132) angående förbud mot diskriminering inom arbetslivet vid bas från funktionshinder samt lagen (1999:133) ifall förbud mot diskriminering inom arbetslivet vid bas från sexuell läggning.Sedan den 1 juli 2003 gäller lagen (2003:307) angående förbud mot diskriminering.

Införandet från lagen utgör en led inom genomförandet från rådets direktiv 2000/43/EG från den 29 juni 2000 ifall genomförandet från principen angående likabehandling från personer oavsett deras ras alternativt etniska ursprung (direktivet mot etnisk diskriminering) samt rådets direktiv 2000/78/EG från den 27 november 2000 ifall inrättande från enstaka allmän ram till likabehandling inom arbetslivet (arbetslivsdirektivet)Diskrimineringsförbud gäller i enlighet med lagen angående förbud mot diskriminering till diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, tro alternativt ytterligare trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder inom fråga om
- arbetsmarknadspolitisk verksamhet,
- början alternativt bedrivande från näringsverksamhet,
- yrkesutövning,
- medlemskap, medverkan samt medlemsförmåner inom arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer alternativt yrkesorganisationer, samt
- produkter, tjänster samt bostäder.Därutöver gäller förbudet till diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, tro alternativt ytterligare trosuppfattning inom fråga angående socialtjänsten, färdtjänsten, riksfärdtjänsten samt bostadsanpassningsbidrag, socialförsäkringen samt anslutande bidragssystem, arbetslöshetsförsäkringen samt hälso- samt medicinsk vård samt ytterligare medicinsk verksamhet.

EG-direktiv

EU:s antidiskrimineringspaketGenom Amsterdamfördraget tid 1997 infördes ett fräsch skrivelse 13 inom Fördraget ifall upprättandet från Europeiska gemenskapen (EG-fördraget), såsom ger rådet befogenhet för att, inom ramen på grund av dem befogenheter EG-fördraget ger gemenskapen, vidta lämpliga åtgärder till för att bekämpa diskriminering vid bas från kön, ras, etniskt ursprung, tro alternativt övertygelse, funktionshinder, ålder alternativt sexuell läggning.Med stöd från denna skrivelse antog EU:s ministerråd den 29 juni 2000 direktivet ifall genomförandet från principen ifall likabehandling från personer oavsett deras ras alternativt etniska ursprung (2000/43/EG) samt den 27 november 2000 direktivet angående inrättande från enstaka allmän ram på grund av likabehandling inom arbetslivet (2000/78/EG).

detta förstnämnda direktivet behandlar diskriminering vid bas från ras alternativt etniskt ursprung samt detta andra direktivet behandlar diskrimineringsgrunderna tro alternativt övertygelse, funktionshinder, ålder samt sexuell läggning.Direktiven utgör ett sektion från en antidiskrimineringspaket såsom består från direktiven samt dessutom en gemenskapens handlingsprogram mot diskriminering (2001-2006) såsom vid olika sätt skall komplettera direktiven.

Handlingsprogrammet antogs från EU:s ministerråd den 27 november 2000.

Direktivet mot etnisk diskriminering samt arbetslivsdirektivet

Både direktivet mot etnisk diskriminering samt arbetslivsdirektivet existerar minimidirektiv, vilket innebär för att medlemsstaterna får införa regler såsom går längre då detta gäller för att ta tillvara likabehandlingsprincipen än vad vilket anges inom direktiven (art.

6 respektive 8).Skyddet mot diskriminering omfattar såväl den offentliga likt den privata sektorn (art. 3) samt täcker både direkt samt omväg diskriminering. Även trakasserier likt besitter samband tillsammans ras, etniskt ursprung, tro alternativt övertygelse, funktionshinder, ålder alternativt sexuell läggning skall anses existera diskriminering.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter angående kränkande särbehandling inom arbetslivet (AFS 1993:17) samt allmänna råd angående användningen från dessa föreskrifter gäller även på grund av skolan samt omfattar såväl anställda vilket elever.

Vidare skall ett föreskrift för att diskriminera någon vid dessa grundläggande principer eller fundament anses existera diskriminering (art. 2). Inom ramen till gemenskapens befogenheter omfattar direktiven villkor till inträde mot jobb, mot aktivitet vilket egenföretagare samt mot yrkesutövning, inträde mot yrkesvägledning samt yrkesutbildning inklusive yrkespraktik, anställnings- samt arbetsvillkor samt medlemskap inom samt förmåner tillhandahållna från fackföreningar, arbetsgivarorganisationer samt andra yrkesorganisationer.

Direktivet mot etnisk diskriminering omfattar även socialt skydd inklusive social säkerhet samt hälso- samt medicinsk vård, sociala förmåner, kurs samt passage mot samt tillhandahållande från produkter samt tjänster likt existerar tillgängliga till allmänheten, inklusive hem (art. 3).Viss särbehandling existerar dock rätt i enlighet med direktivet. detta gäller särbehandling liksom är kapabel motiveras tillsammans för att enstaka viss egenskap likt besitter samband tillsammans med ras, etniskt ursprung, tro alternativt övertygelse, funktionshinder, ålder alternativt sexuell läggning utgör en verkligt samt kritisk yrkeskrav (art.

4). Även viss särbehandling vid bas från ålder existerar rätt i enlighet med direktivet ifall likabehandling inom arbetslivet (art. 6). Direktiven innehåller även bestämmelser ifall positiv särbehandling, vilket innebär för att medlemsstaterna får behålla alternativt besluta ifall särskilda åtgärder till för att förhindra för att personer missgynnas vid någon från dem diskrimineringsgrunder såsom direktiven omfattar alternativt för att kompensera till en sådant missgynnande (art.

5 respektive 7).När detta gäller funktionshindrade personer ordineras detta inom arbetslivsdirektivet för att arbetsgivaren, beneath vissa förutsättningar, skall vidta rimliga anpassningsåtgärder på grund av för att utföra detta möjligt på grund av dessa personer för att ett fåtal inträde mot, delta inom samt utföra yrkesliv inom arbetslivet alternativt genomgå kurs, såvida liknande åtgärder ej medför enstaka oproportionerlig börda till arbetsgivaren (art.

5).Direktiven ställer upp krav vid för att varenda vilket anser sig äga blivit diskriminerade skall äga ingång mot en rättsligt alternativt administrativt förfarande (art. 7.1 respektive 9.1). tillsammans den klagandes tillåtelse skall även föreningar, organisationer alternativt andra rättsliga enheter behärska engagera sig inom liknande förfaranden (art.

7.2 respektive 9.2).Medlemsstaterna skall även införa bestämmelser likt skyddar enskilda ifrån repressalier vid bas från för att dem besitter framfört klagomål alternativt inlett en rättsligt alternativt administrativt förfarande (art. 9 respektive 11). ifall detta nära prövningen från angående diskriminering förekommit läggs fram information likt ger anledning för att anta för att diskriminering äger förekommit, existerar detta den liksom påstås äga diskriminerat vilket existerar ansvarig för att bevisa för att diskriminering ej äger ägt lokal (art.

8 respektive 10). Denna bevisbörderegel gäller dock ej på grund av straffrättsliga förfaranden. Medlemsstaterna äger även chans för att införa bevisregler såsom existerar mer fördelaktiga på grund av den likt påstår sig äga blivit diskriminerad.Medlemsstaterna skall titta mot för att detta finns verksamma, proportionerliga samt avskräckande sanktioner nära överträdelser från dem nationella bestämmelser vilket antagits tillsammans stöd från direktivet (art.

15 respektive 17). Medlemsstaterna skall även titta mot dels för att lagar samt andra författningar likt strider mot likabehandlingsprincipen upphävs, dels för att bestämmelser liksom strider mot likabehandlingsprincipen inom kollektivavtal samt individuella avtal, inom interna regler på grund av företag samt inom regler till föreningar, fackliga organisationer samt arbetsgivarorganisationer förklaras ogiltiga alternativt ändras (art.

14 respektive 16).I direktivet angående likabehandling oavsett ras alternativt etniskt ursprung ordineras för att detta skall finnas en alternativt flera kroppsdel inom varenda medlemsstat till främjande från likabehandling utan åtskillnad vid bas från ras alternativt etniskt ursprung. Dessa kroppsdel skall vid en oberoende sätt bl.a.

behärska driva klagomål angående diskriminering, genomföra undersökningar ifall diskriminering samt publicera rapporter samt lämna rekommendationer (art. 13).Båda direktiven innehåller vidare föreskrifter angående data angående direktiven (art. 10 respektive 12), angående medlemsstaternas ansvar på grund av dialog mellan arbetsmarknadens parter (art.

11 respektive 13) samt tillsammans med icke-statliga organisationer (art. 12 respektive 14) samt ifall framställning ifall användningen från direktiven (art. 17 respektive 19).

Likabehandlingsdirektivet

Likabehandlingsdirektivet - rådets direktiv 76/207/EEG från den 9 månad 1976 angående genomförandet från principen angående likabehandling från kvinnor samt män inom fråga ifall ingång mot jobb, yrkesutbildning samt avancemang samt arbetsvillkor - syftar mot för att inom medlemsstaterna genomföra principen ifall likabehandling vid angivna områden samt - beneath vissa förutsättningar - inom fråga ifall social säkerhet.

Direktivet äger reviderats beneath kalenderår 2002 genom Europaparlamentets samt rådets direktiv 2002/73/EG från den 23 september 2002 angående förändring från rådets direktiv 76/207/EEG ifall genomförandet från principen angående likabehandling från kvinnor samt män inom fråga ifall ingång mot jobb, yrkesutbildning samt avancemang samt arbetsvillkor. Ändringarna inom likabehandlingsdirektivet skall artikel genomförda senast den 5 oktober 2005.Likabehandlingsdirektivet innehåller förbud mot direkt samt omväg diskriminering vid bas från kön.

Trakasserier, sexuella trakasserier samt instruktion för att diskriminera definieras vilket diskriminering samt omfattas från diskrimineringsförbudet. Förbuden mot diskriminering avser bl.a. villkor till inträde mot yrkesvägledning, yrkesutbildning samt yrkespraktik (art. 3.1 b).

Pågående jobb mot diskriminering samt ytterligare kränkande behandling

Diskrimineringskommittén

Regeringen avgjorde inom januari 2002 för att tillkalla enstaka parlamentarisk kommitté tillsammans arbetsuppgift för att reflektera enstaka sammanhållen diskrimineringslagstiftning (dir.

2002:11). Kommittén besitter antagit namnet Diskrimineringskommittén. inom uppdraget ingår för att betänka enstaka gemensam lagstiftning mot diskriminering likt omfattar varenda alternativt flertalet diskrimineringsgrunder samt samhällsområden. Vidare ingår inom kommitténs uppgift för att bl.a. mot bakgrund från kommitténs ställningstaganden inom fråga ifall utformningen från enstaka framtida diskrimineringslagstiftning lämna förslag vid hur tillsynen ovan efterlevnaden från ett sådan lagstiftning skall utformas.

Kommittén skall därvid titta ovan ansvarsområden samt data till JämO, DO, HO samt HomO. Kommittén skall även bl.a. fundera möjligheterna mot samt analysera konsekvenserna från enstaka sammanslagning från några alternativt samtliga dessa ombudsmän mot enstaka institution alternativt från enstaka samordning från dem vid något annat sätt.Kommittén skall även betänka bl.a.

ifall skydd mot missgynnande från personer tillsammans med funktionshinder vid bas från bristande tillgänglighet bör införas vid andra samhällsområden än inom arbetslivet samt inom högskolan.Diskrimineringskommittén besitter dessutom inom uppgift för att värdera angående åtgärder existerar nödvändiga på grund av för att genomföra likabehandlingsdirektivet inom Sverige.Diskrimineringskommitténs uppgift skall existera avslutat den 1 juli 2005.

Kommittén skall dock senast den 3 femte månaden i året 2004 inom en delbetänkande redovisa uppdraget angående ytterligare åtgärder existerar nödvändiga alternativt lämpliga tillsammans hänsyn mot bl.a. likabehandlingsdirektivet.

Utredningen angående strukturell diskriminering vid bas från etnisk alternativt religiös tillhörighet

Regeringen avser för att tillkalla enstaka speciell utredare likt skall ges inom uppgift för att föreslå åtgärder på grund av för att motarbeta strukturell diskriminering vid bas från etnisk samt religiös tillhörighet.

Skollagskommittén

1999 års skollagskommitté överlämnade sitt betänkande Skollag på grund av standard samt likvärdighet (SOU 2002:121) mot regeringen inom månad 2002.

ett betydelsefull fråga till kommittén fanns för att utreda samt föreslå hur ett ökad rättssäkerhet till eleverna förmå åstadkommas. Uppdraget innefattade även enstaka granskning samt, nära behov, förslag vid ändringar från gällande regler på grund av för att stärka barns, ungdomars samt vuxnas säkerhet, skydd samt säkerhet inom barnomsorgs- samt skolverksamheten.

Ytterligare enstaka arbetsuppgift på grund av kommittén fanns för att utreda nödvändigheten från ett förstärkning från statens sanktionsmöjligheter.Förslaget mot ett färsk skollag innehåller bestämmelser angående träning inom skolväsendet liksom anordnas från detta allmänna alternativt från enskilda. Kommittén föreslår bl.a.

I dessa allmänna råd ges rekommendationer på grund av arbetet tillsammans med för att främja likabehandling samt motarbeta diskriminering samt ytterligare kränkande behandling.

för att nuvarande bestämmelser ifall skolans skyldighet för att motarbeta kränkande behandling överförs mot den nya lagen samt placeras inom anslutning mot bestämmelser angående elementär värden. dem modell vid kränkande beteenden likt idag finns inom skollagen föreslås tas försvunnen. Betänkandet innehåller även förslag vid ökade möjligheter mot för att bestrida beslut på grund av eleverna.Kommittén äger även föreslagit för att bestämmelser införs liksom ger skolchef samt pedagog tillfälle för att nära brådskande situationer vidta tillfälliga åtgärder till för att tillförsäkra samtliga studenter ett trygg skolmiljö.

Behovet från utredning

Diskriminering samt ytterligare kränkande behandling inom skolan

En rad undersökningar äger demonstrerat för att nödvändigheten existerar stort från en stärkt skydd mot kränkande behandling på grund av ungar samt unga inom skolväsendet samt från aktiva samt förebyggande åtgärder mot sådan kränkande behandling.

beneath 1999 granskade Skolverket vid uppgift från regeringen skolornas sysselsättning på grund av för att förebygga mobbning samt effekten från dem då skärpta bestämmelserna inom skollagen samt inom 1994 års läroplan (Lpo 94) angående för att motarbeta samtliga former från kränkande behandling. från granskningen framgår för att kränkningarna inom dem högre åldrarna inom skolan ökat inom omfattning samt blivit grövre.

En utgångspunkt på grund av för att förebygga risker till kränkande särbehandling existerar för att arbetsgivaren inom inledande grabb ser ovan dem organisatoriska förhållandena vid arbetsplatsen.

Problemen existerar särskilt framträdande inom grundskolans sista årskurser. en förebyggande jobb till dem äldre eleverna saknas vid flera grund- samt gymnasieskolor.Skolverkets analys tid 2000 från allmänhetens, skolbarnsföräldrars, lärares samt elevers attityder mot den svenska grund- samt gymnasieskolan visar för att andelen studenter likt känner sig mobbade antingen från studenter alternativt från pedagog uppgår mot åtta andel.

Sammantaget handlar detta inom faktiska anförande ifall närmare 50 000 studenter inom årskurserna 7-9 samt gymnasieskolan såsom känner sig mobbade. enstaka större andel studenter uppger för att mobbning existerar en stort bekymmer jämfört tillsammans med 1993/94 års rapport. Våld samt rasism förekommer vid skolan i enlighet med flera studenter samt pedagog.

flera pedagog uppger för att dem blivit utsatta på grund av hot samt trakasserier från såväl studenter liksom kollegor.Skolverket redovisade hösten 2002 regeringens uppgift för att kartlägga förekomsten från rasism, etnisk diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi samt könsrelaterad mobbning inom skolan. granskning, vilket omfattar studenter, pedagog samt rektorer inom grund- samt gymnasieskolan, visar för att kränkningarna äger utrymme överallt inom skolan dock främst inom klassrummet.

i enlighet med granskning äger ett från tio studenter utsatts på grund av fysiska kränkningar nära upprepade tillfällen. Verbala kränkningar existerar dock vanligast.

kränkande behandling syftar mot för att stödja samt synlig-göra verksamheternas sysselsättning tillsammans för att främja barns samt elevers lika rättigheter samt möjligheter samt på grund av för att förstärka verksamheternas jobb mot diskriminering, trakasserier samt kränkande behandling.

från granskning framgår vidare för att homofobi samt sexuella trakasserier förekommer. Flickor samt studenter tillsammans med utländsk bakgrund existerar dem likt existerar maximalt utsatta till könsord samt annat sexuellt fylld med energi eller spänning språkbruk. flera studenter anger för att detta existerar skolans anställda såsom kränker. Drygt fyra andel från eleverna besitter utsatts till en sexuellt övergrepp från andra elever.Sammantaget visar granskning för att pojkar utsätts till mer kränkningar än flickor.

Flickor känner sig dock i enlighet med granskning mer utsatta än pojkar på grund av inom stort sett varenda olika former från kränkningar inom grund- samt gymnasieskolan. Sexuella samt etniska trakasserier existerar vanligast inom grupper var andelen pojkar dominerar. detta existerar även inom dessa grupper vilket flickor rapporterar högst utsatthet.Rädda Barnens redovisning ifrån 1999 "Något besitter hänt - ifall ökat sexualiserat språkbruk bland barn" konstaterar för att språkbruket blivit mer sexualiserat samt för att detta finns ett trend mot ökat sexualiserat våld inom skolan.I redovisningen från Skolverkets tillsynsarbete 2001 framkom för att anmälningarna angående kränkande behandling ökat ifrån föregående kalenderår.

Tillsynen visade dessutom för att varenda former från kränkande beteenden ej uppmärksammades.Enligt HomO erbjuder ej skolan homo- samt bisexuella studenter enstaka trygg miljö. Ofta respekteras dessa ungdomars lika värde samt rättigheter ej inom skolan.I fråga ifall diskriminering vid bas från funktionshinder existerar detta enstaka elementär utgångspunkt på grund av den svenska handikappolitiken för att personer tillsammans funktionshinder skall äga identisk tillfälle mot delaktighet inom samhället liksom andra människor samt för att hinder till full delaktighet skall undanröjas.

detta handikappolitiska arbetet skall bl.a. inriktas vid för att förebygga samt bekämpa diskriminering (prop. 1999/2000:79 ifrån patient mot medborgare - ett nationell handlingsplan på grund av handikappolitiken). Diskriminering från personer tillsammans med funktionshinder skiljer sig framför allt inom en viktigt avseende ifrån diskriminering vid andra grundläggande principer eller fundament.

på grund av funktionshindrade kunna bristen vid tillgänglighet samt användbarhet utgöra grunden på grund av den diskriminering dem utsätts till genom för att utformningen från lokaler, aktivitet alternativt upplysning förmå utestänga.HO besitter beneath år ägnat många uppmärksamhet åt skolsituationen på grund av ungar tillsammans med funktionshinder.

HO besitter t.ex. framfört för att den abstrakta utformningen från värdegrunden ej existerar en tillräckligt skydd mot osaklig särbehandling från studenter tillsammans funktionshinder (HO:s 7:e sammanfattning mot regeringen: Tillgänglighet till alla).Även BO äger ägnat massiv uppmärksamhet åt små människor tillsammans funktionshinder. BO:s årsredovisning 2002 "Många syns ej dock finns ändå" besitter vilket huvudtema situationen till små människor tillsammans funktionshinder inom skolan samt vid fritiden.

Rapporten bygger mot massiv sektion vid intervjuer tillsammans med unge samt unga tillsammans samt utan funktionshinder.En väl sålunda seriös form eller gestalt från diskriminering existerar då ungar samt unga utestängs alternativt förvägras viss utbildning alternativt träning vid bas från föräldrars kulturella, etniska alternativt religiösa tillhörighet.

detta är kapabel handla angående för att ej ett fåtal deltaga inom idrottsaktiviteter alternativt friluftsdagar, sexualundervisning samt religionsundervisning alternativt för att tvingas avsluta skolan inom förtid.

Genomförande från EG-rätten

Utöver vad likt angetts ifall nödvändigheten från åtgärder till för att motarbeta diskriminering samt ytterligare kränkande behandling inom skolväsendet, behövs även lagstiftningsåtgärder på grund av för att omgående fullt ut genomföra direktivet mot etnisk diskriminering samt arbetslivsdirektivet.Inom ramen på grund av gemenskapens befogenheter omfattar direktiven bl.a.

inträde mot samtliga typer samt varenda nivåer från yrkesvägledning, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning samt omskolning, inklusive yrkespraktik (artikel 3.1 b). Direktivet mot etnisk diskriminering omfattar även kurs (artikel 3.1 g).Genom lagen angående likabehandling från studenter inom universitet eller akademisk institution samt dem ändringar från lagen, vilket trätt inom kraft den 1 juli 2003, besitter landet inom huvudsak- dock ej inom fråga angående åldersdiskriminering - avslutat direktiven inom fråga angående högskoleutbildning.

inom fråga angående detta övriga utbildningsväsendet, såsom skolväsendet, besitter land ännu ej avslutat direktiven. Beträffande åldersdiskriminering skall arbetslivsdirektivet existera avslutat senast den 2 månad 2006. Diskrimineringskommittén besitter inom uppgift för att lämna förslag mot hur bestämmelserna angående åldersdiskriminering skall genomföras inom Sverige.I detta reviderade likabehandlingsdirektivet finns vilket nämnts bestämmelser ifall diskrimineringsförbud liksom gäller kön inom fråga angående yrkesvägledning, yrkesutbildning samt yrkespraktik.

Studiestöd

Det statliga studiestödssystemet utgör enstaka huvud sektion från utbildningspolitiken.

Studiestödsområdet omfattar inom ljus en antal olika stödformer var studiemedelssystemet intar enstaka huvudroll. Sedan den 1 juli 2001 gäller en nytt studiemedelssystem i enlighet med studiestödslagen (1999:1395) samt studiestödsförordningen (2000:655). Studiemedelssystemet kompletteras från andra statliga stödformer vilket syftar mot för att bidra mot enskildas finansiering beneath studietiden.Enligt direktivet ifall likabehandling oavsett ras alternativt etniskt ursprung behövs diskrimineringsförbud inom fråga ifall sociala förmåner.

inom betänkandet en utvidgat skydd mot diskriminering (SOU 2002:43) äger utredaren hänfört statligt studiestöd såsom tillhandahålls från offentligrättsliga kroppsdel mot sociala förmåner. Utredaren föreslog för att en diskrimineringsförbud skulle införas inom fråga angående studiestöd. inom propositionen en utvidgat skydd mot diskriminering (prop.

2002/03:65) anförde dock regeringen för att direktivets inflytande vid studiestödsområdet behöver analyseras närmare, för att detta ej existerar helt tydligt vilka statligt finansierade stöd liksom berörs samt inom vad mån olika stöd är kapabel anses utgöra sociala förmåner inom direktivets fras samt för att regeringen avser för att återkomma inom frågan efter ytterligare överväganden.

Slutsatser

Som framgår från redogörelsen ovan finns detta brister då detta gäller skyddet mot diskriminering samt ytterligare kränkande behandling inom skolväsendet inom nära fras.

detta existerar därför angeläget för att titta ovan möjligheterna mot lagstiftning såsom kunna motarbeta dessa förhållanden. Därtill kommer för att åtgärder existerar nödvändiga till för att genomföra dem tidigare nämnda EG-direktiven.Med anledning från detta vilket anförts finner regeringen för att enstaka utredare behöver tillkallas tillsammans uppgift för att föreslå åtgärder mot diskriminering samt ytterligare kränkande behandling inom skolväsendet.

Uppdraget

Skolväsendet m.m.

Utredaren skall lämna förslag mot regler likt främjar lika rättigheter samt motverkar diskriminering samt ytterligare kränkande behandling inom detta offentliga skolväsendet samt offentligt bedriven förskoleverksamhet samt skolbarnsomsorg.

på grund av för att regleringen skall bli heltäckande skall även dem fristående skolorna samt enskilt bedriven förskoleverksamhet, förskoleklass samt skolbarnsomsorg omfattas från utredarens uppdrag.Utredaren skall även utan förutfattade meningar testa ifall detta finns ytterligare träning likt dem föreslagna åtgärderna bör omfatta.Utredningsarbetet skall bedrivas tillsammans utgångspunkt inom för att skydd mot diskriminering vid bas från diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, tro alternativt ytterligare trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder samt ytterligare kränkande behandling skall införas.

EG-direktiv

Utredaren skall lämna förslag mot hur direktivet mot etnisk diskriminering samt arbetslivsdirektivet skall behärska genomföras fullt ut vid dem utbildningsområden vilket omfattas från uppdraget.

Utredaren skall dock ej lämna förslag då detta gäller diskriminering vid bas från ålder.Utredaren skall även betänka samt lämna nödvändiga förslag då detta gäller genomförandet från direktivet mot etnisk diskriminering inom fråga angående studiestöd.I utredarens arbetsuppgift för att föreslå hur direktivet mot etnisk diskriminering samt arbetslivsdirektivet skall genomföras vid aktuella områden ligger för att lämna förslag då detta gäller yrkesvägledning, yrkesutbildning samt yrkespraktik inom relevanta delar från utbildningsväsendet inom fråga ifall diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, tro alternativt ytterligare trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder.

detta existerar naturligt för att utredaren behandlar identisk fråga även på grund av diskrimineringsgrunden kön (likabehandlingsdirektivet art. 3.1 b). Utredaren skall därför ta ställning mot angående åtgärder existerar nödvändiga på grund av för att genomföra likabehandlingsdirektivets bestämmelse inom fråga ifall yrkesvägledning, yrkesutbildning samt yrkespraktik inom för tillfället aktuella områden.

ifall utredaren finner för att åtgärder existerar nödvändiga alternativt lämpliga, skall förslag mot reglering lämnas.Diskrimineringskommittén äger huvudansvaret till för att lämna förslag mot hur likabehandlingsdirektivet skall genomföras inom land. Utredaren bör därför inom dessa problem att diskutera samråda tillsammans med Diskrimineringskommittén.

Tillgänglighet samt användbarhet avseende lokaler

Diskrimineringskommittén skall reflektera bl.a.

angående skydd mot missgynnande från personer tillsammans med funktionshinder vid bas från bristande tillgänglighet bör införas vid andra samhällsområden än inom arbetslivet samt inom universitet eller akademisk institution. detta existerar dock angeläget för att redan idag utreda hur en sådant skydd inom fråga ifall bristande tillgänglighet samt användbarhet från lokaler förmå utformas beträffande dem utbildningsområden liksom omfattas från detta uppgift.

Arbetet skall inom denna sektion bedrivas därför för att Diskrimineringskommittén får en underlag till fortsatta överväganden.

Författningsbestämmelser

Utredaren skall lämna dem förslag mot författningsbestämmelser samt andra åtgärder liksom utredningen kunna ge anledning till.Utredaren skall inom förslagen eftersträva enstaka harmonisering från begrepp samt term tillsammans med övrig lagstiftning mot diskriminering samt ytterligare kränkande behandling.

ämnen såsom diskrimineringsbegreppets innebörd, bevisning inom syfte ifall diskriminering samt skadestånd skall behandlas tillsammans utgångspunkt inom vilket såsom gäller i enlighet med lagen ifall likabehandling från studenter inom universitet eller akademisk institution samt ytterligare för tillfället gällande antidiskrimineringslagstiftning.Utredaren skall reflektera hur framlagda lagförslag är kapabel anpassas samt infogas inom enstaka sammanhållen lagstiftning mot diskriminering samt ytterligare kränkande behandling.

Tillsyn

Utredaren skall föreslå hur tillsynen ovan efterlevnaden från föreslaget regelverk skall utformas.

Ekonomiska konsekvenser

Utredaren skall redovisa eventuella ekonomiska konsekvenser från föreslagna åtgärder samt inom förekommande fall föreslå finansiering.

Samråd

Utredaren skall samråda tillsammans Diskrimineringskommittén (N 2002:06).

Utredaren skall vidare samråda tillsammans andra berörda myndigheter samt föräldra- samt elevorganisationer samt andra organisationer.

Redovisning från uppdraget

Utredaren skall redovisa den sektion från uppdraget såsom avser förskolan, grund- samt gymnasieskolan samt motsvarande nivå inom dem fristående skolorna samt den sektion såsom gäller genomförandet från EG-direktiven inom en delbetänkande senast den 30 april 2004.

Delbetänkandet skall innehålla lagförslag. Utredaren skall redovisa återstående sektion från uppdraget senast den 31 oktober 2004. (Utbildningsdepartementet)