Vad är typisk holländsk mat
Nederländska köket
Nederländska köket existerar format från fiske samt jordbruk, liksom odlandet från odlade växter samt uppfödningen från domesticerade varelse, samt Nederländernas bakgrund. Köket existerar känt till dess flera olika ostsorter, såsom edamer samt gouda, samt på grund av dess choklad.
Oavsett angående ni lagar föda vid ett enkel, mid-week måltid på grund av din släkt alternativt letar efter något speciellt, äger oss tagit dig tillsammans dem 10 nederländska recepten ni helt måste försöka angående ni existerar fräsch vid holländsk mat.rotfrukt existerar enstaka sektion från flera måltider.[1] Matjessill samt ärtsoppa existerar modell vid typiska nederländska rätter.[2]Boerenkoolstamppot, enstaka stuvning från grönkål, existerar ett ytterligare många populär riktig vilket ofta erbjuds mat eller dryck tillsammans korv.[3]Fiske, djurskötsel, jordbearbetning samt växthusbaserat jordbruk existerar primära jordbruksformer.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Från 1600-talet samt vidare bestod dem mer sofistikerade invånarnas maträtter från ett massiv blandning från frukter, ostar, animalisk föda, alkoholhaltig samt nötter. detta nationella köket blev kraftigt utarmat beneath 1900-talets sekelskifte, då en stort antal unga kvinnor sändes mot ett fräsch skoltyp, Huishoudschool (hushållsskolor), var dem utbildades mot för att bli hushållspersonal, samt var matlagning från billiga samt enkla maträtter utgjorde enstaka massiv sektion från undervisningsplanen.[4]
Bröd samt ost
[redigera | redigera wikitext]Nederländerna existerar känt på grund av sina mjölkprodukter (komjölk) samt speciellt då på grund av sina ostar.[5][6] Ostar såsom gouda samt edamer existerar båda halvhårda alternativt hårda ostar, likt utgör den största gruppen nederländska ostar.[7] en typiskt nederländskt sätt för att tillverka mejeriprodukt existerar för att blanda in örter samt kryddor beneath produktionsprocessens inledande steg, såsom exempelvis spiskummin.[8]
Nederländskt bakverk tillsammans tillsammans med ett papper edamerost äts mot frukost.[9] Brödet tenderar för att artikel väldigt luftigt, då detta görs vid jästdeg.
ifrån 1970-talet samt vidare besitter brödet mestadels bakats vid fullkorn, tillsammans med frön såsom solrosfrön alternativt pumpakärnor, ofta blandade tillsammans degen till smakförmåga. Rågbröd existerar en från dem ett fåtal kompakta bröden inom landet. Vitt bakverk brukade existera lyxigt bakverk, gjort vid mejeriprodukt alternativt dricksvatten. ett frisisk luxuös utgåva från vitt bakverk existerar sockerbröd, vitt bakverk tillsammans stora bitar sötningsmedel iblandat.[10]Kerststol existerar en traditionellt nederländskt julbröd vilket görs vid bröddeg tillsammans med sötningsmedel, torkad fruktbarhet, russin samt vinbär samt citron- samt apelsinskal, såsom äts skivat, tillsammans med fett.
Nederländarna använder köttprodukter samt en antal olika ostar, såväl såsom söta pålägg vid smörgåsarna, likt hagelslag (strössel inom enstaka mjukare form), sirap, jordnötssmör, strössel, vlokken, muisjes samt marmelad.[11]
Kaffe samt te
[redigera | redigera wikitext]Nederländare bjuder ovan varandra vid "koffietijd" (kaffetid), vilket består från bryggdryck samt dessert alternativt kex, liksom erbjuds mat eller dryck mellan 10 samt 11 vid förmiddag, och/eller mellan 7 samt 8 vid kvällstid, efter middagen.
dem dricker bryggd dryck samt örtinfusion beneath läka dagen[12] liksom ofta erbjuds mat eller dryck tillsammans en ensamt kex. Sparsamhet ledde mot normen för att man enbart äter ett bakelse mot varenda mugg bryggdryck. detta besitter föreslagits för att detta beror vid den protestantiska mentaliteten samt uppfostran inom norra Nederländerna.[källa behövs] inom den katolska södern äter man vlaai, enstaka söt paj alternativt bakverk tillsammans med fyllning, likt skärs inom åtta delar.
Nederländerna utgjorde 5,7 % från EU:s totala kaffeimport 2007.
En holländsk ostsmörgås tillsammans kärnmjölk.identisk tid drack den genomsnittlige nederländaren 8.4 kg bryggdryck per kalenderår, vilket fanns ovan EU:s medelvärde. ett massiv sektion från detta avyttrade kaffet existerar rättvisemärkt. Teet ligger vid 3,1 %, samt genomsnittspersonen dricker 0.47 kg per kalenderår. Båda dryckerna ökar inom användning.[12]
Café au lait existerar vanligt, samt kallas koffie verkeerd (översatt "felgjort kaffe") samt består från lika delar bryggdryck samt varm mejeriprodukt.
örtinfusion dricks utan mejeriprodukt samt svagare än engelska sorter liksom dricks tillsammans med mejeriprodukt. Varm lemonad, kallad kwast (varmt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillsammans citronsaft), samt anijsmelk (varm mejeriprodukt tillsammans anis)[13] existerar modell vid andra varma drycker.[14] beneath hösten samt vintern dricks varm choklad.[15]
Middag
[redigera | redigera wikitext]Middagen, liksom erbjuds mat eller dryck relativt tidigt jämfört tillsammans andra länder, startar runt 18:00.[16] Middagen består vanligtvis från ett lätt korrekt, från frön från växter ofta använda som mat alternativt rotfrukt, animalisk föda samt vegetabilier.
Traditionellt äter man rotfrukt tillsammans ett massiv portion vegetabilier samt enstaka små portion animalisk föda tillsammans sås, alternativt ett rotfrukt samt grönsaksgryta. enstaka typisk traditionell nederländsk kvällsmål inkluderar stamppot samt ärtsoppa. Grönsaksgrytor serverade likt sidorätter existerar exempelvis rode kool met appeltjes (rödkål tillsammans med äpplen), alternativt rode bieten (rödbetor).
Vanliga kryddor existerar exempelvis lagerblad, enbär, kryddnejlika samt vinäger. Grytor erbjuds mat eller dryck ofta tillsammans med blandade inlagda vegetabilier, zure zult (sylta) alternativt stuvade päron (stoofperen). Soppa existerar enstaka vanlig förrätt. Efterrätten existerar ofta söt, traditionsenligt yoghurt tillsammans sötningsmedel alternativt vla, tjock mjölkpudding (kokad mejeriprodukt tillsammans med kräm).
Eftersom man beneath 1600- mot 1800-talet arbetade mellan 10 samt 16 timmar ifall dagen plats måltiderna väldigt kalorifyllda samt feta. Bland populära rätter förmå hutspot, vilket görs vid rotfrukt, morötter samt lök serverat tillsammans animalisk föda vilket rookworst (rökt korv), långkokt animalisk föda, alternativt bacon nämnas. Innan rotfrukt introducerades inom Europa gjordes rätten vid palsternacka, morot samt lök.
andra populära rätter existerar stamppot rauwe andijvie, rå endiv mosad tillsammans med varm rotfrukt, serverad tillsammans tärnat friterat bacon, hete bliksem, kokt rotfrukt samt gröna äpplen, serverat tillsammans sirap, zuurkoolstamppot, sauerkraut mosad tillsammans med rotfrukt, serverad tillsammans friterat bacon alternativt ett korv, emellanåt smaksatt tillsammans med curry, russin alternativt ananas samt slutligen boerenkoolstamppot, grönkål blandad tillsammans rotfrukt, serverad tillsammans med sås, senap samt rookworst.
Den sistnämnda rätten äts ofta tillsammans med ett korv. detta existerar enstaka från dem äldsta samt maximalt populära rätterna, samt nämns inledande gången inom kokböcker ifrån 1661. Då användes ej rotfrukt, dock korven plats redan ett sektion från receptet. Rätten blev populär efter en antal dåliga majssäsonger beneath vilka potatisen blev populär.[17].
Den innehåller ett hel sektion kolhydrater, varför den passar beneath kalla vinterdagar.[18]
En ytterligare korrekt såsom erbjuds mat eller dryck mot middagen existerar den väldigt tjocka kikärtsoppan såsom kallas snert. Soppan erbjuds mat eller dryck antingen liksom enstaka huvudrätt alternativt likt enstaka förrätt.
Den erbjuds mat eller dryck ofta tillsammans med bitar från fläsk samt korv, samt existerar mer liksom ett gryta än ett soppa. Den beskrivs ofta liksom sålunda tjock för att "man borde behärska ett fåtal ett bestick för att stå rakt upp inom ett utmärkt soppa".[19] Soppan erbjuds mat eller dryck ofta tillsammans rågbröd smörat tillsammans med fett samt tillsammans katenspek såsom pålägg, ett sorts bacon vilket ursprunglig tillagas samt därefter röks.
Köttet ifrån soppan kunna även läggas vid brödet samt ätas tillsammans senap. Kötträtter vilket köttbullar, baconinvirad köttfärs, korv samt köttfärslimpa existerar populära. Den smörbaserade såsen, inom vilken köttet friteras och/eller kokas, erbjuds mat eller dryck likaså. Vinäger är kapabel tillsättas såsen.
Speciella tillfällen
[redigera | redigera wikitext]Vid speciella tillfällen, äts vanligtvis olika sorters bakverk.
då enstaka nyfödd tillkommer enstaka släkt, serverar föräldrarna vanligtvis beschuit met muisjes, nederländska skorpor täckta tillsammans med sockrad anis. Den nederländska festivalen Sinterklaas (dedicerad mot Nikolaus, liksom firar hans namnsdag) hålls den 5 månad. Nikolaus lämnar gåvor inom barnens fotbeklädnad.
nära tillfället dricker nederländarna varm chokladmjölk samt äter kryddiga kakor, såsom spekulatius. dem speciella bakverken sägs delas ut från Nikolaus hjälpreda Zwarte Piet, vilka inkluderar pepernoot (pepparnötliknande kakor dock såsom görs vid kanel, krydda, kryddnejlika samt muskot), boterletter (ett gräddat bakverk fyllt tillsammans med enstaka sockrad mandelmassafyllning samt format mot enstaka bokstav), tecken gjorda från choklad, marsipan, borstplaat (fondantskivor) samt flera andra sorters kryddiga kakor.
Mat inom Amsterdam – 8 typiska holländska rätter för att prova.Julen inom Nederländerna existerar enstaka typisk familjehögtid. i enlighet med traditionen äter man familjefrukost tillsammans kerststol, bakverk tillsammans med ätbar del samt russin, ofta fulla tillsammans mandelmassa.[20] Julmiddagen existerar även en familjetillfälle var stekt fläskkött, vilt alternativt annat luxuöst animalisk föda erbjuds mat eller dryck.
ett alternativ nederländsk jultradition existerar 'gourmet', då människor sitter tillsammans runt en gourmet-set samt steker olika sorters animalisk föda, fiskor, räkor samt hackade vegetabilier inom miniatyrstekpannor, vilket erbjuds mat eller dryck tillsammans sallad, bär samt sås.[20]
På nyårsafton tillagar man oliebollen, appelflappen samt appelbeignets (krossade äppelringar) inom fritöser.
Dessa jästdegbollar, emellanåt fulla tillsammans frukter, äppelbitar samt russin erbjuds mat eller dryck tillsammans med florsocker samt existerar enstaka speciell sötsak mot nyårsafton. Nederländarna tog tillsammans med sig godiset mot Amerika, var dem idag existerar kända likt enstaka variation från munken. vid födelsedagar äts varenda tänkbara sorters tårtor samt kakor, däribland äppelpajer, olika sorters inhemska tårtor, våfflor, pannkakor samt liknande.
Poffertjes existerar små pannkakor vilket erbjuds mat eller dryck nära speciella tillfällen, tillsammans tillsammans smält fett samt florsocker vid toppen. dem dricks ofta tillsammans mejeriprodukt, chokladmjölk alternativt yoghurtdrycker.
Sötsaker
[redigera | redigera wikitext]En känd nederländsk godis existerar zoute drop, gjorda vid saltlakrits alternativt vanlig lakrits.
dem existerar små, svarta samt ser ut vilket tuggummi. dem fyra sorterna liksom finns existerar enkel söta, enkel salta, väldigt söta samt väldigt salta. dem förmå köpas inom affärer samt läkemedelsbutik samt äger ett medicinsk funktion då detta hjälper för att bota hals- samt magont.[21] dem säljs inom ett massiv mängd olika former.
dem kunna existera antingen söta alternativt salta. dem existerar ibland smaksatta tillsammans fondant från kokosnöt, honung, mint, salmiak alternativt lagerblad. Vanliga former existerar diamantformade, ovala, rektanglar samt mynt. Vaxkakemönster existerar vanliga på grund av sådana smaksatta tillsammans med honung.
Några tillverkare äger introducerat olika former såsom fordon, vilt samt maskiner.
En ytterligare populär godis existerar Stroopwafel ("stroop" betyder sirap). detta existerar ett tunn våffla liksom vanligtvis görs inom ett stekpanna samt såsom skivas horisontellt samt upprepade gånger tillsammans sirapen.
Försöker ni ta reda vid vad ni bör förtära inom Nederländerna?Ibland extra krossade hasselnötter, samt dem förmå kryddas tillsammans med kanel.
Choklad
[redigera | redigera wikitext]1828 utvecklade Coenraad Johannes van Houten den inledande kakaopulverproducerande maskinen inom Nederländerna.[22] då denne återvände mot England tog han tillsammans med sig receptet samt introducerade mjölkchoklad inom Europa.[22] Pulvret, vilket mot massiv sektion liknar detta pulver vilket används idag, fanns enklare för att åtgärda upp inom mejeriprodukt samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, vilket ledde mot ett ytterligare nödvändig upptäckt, den fasta chokladen, samt tillverkning från kakaosmör.
denne utvecklade även den därför kallade "nederländska processen" för att behandla choklad tillsammans alkali på grund av för att erhålla försvunnen den bittra smaken. Genom för att nyttja kakaopulver samt små mängder kakaosmör fanns chokladkakan möjlig för att tillverka. Droste existerar idag enstaka massiv nederländsk tillverkare.
Generellt sett innehåller dem maximalt kända rätterna inom holländsk föda animalisk föda, stärkelse samt grönsaker.Nederländerna existerar idag världens största kakaomalare, samt produktionen ökar tillsammans med 1,1 % varenda år.[12]
Alkoholdrycker
[redigera | redigera wikitext]Vinförtäringen existerar måttlig inom Nederländerna, dock detta finns ganska flera ölsorter, huvudsakligen lageröl, samt starka alkoholdrycker. enstaka välkänd nederländsk bryggare existerar Heineken inom väst samt ett ytterligare existerar Grolsch inom öst.
Noord-Brabant samt Limburg ägde stora öltraditioner, tillsammans flera olika ölsorter. Stora bryggerier tog dock beneath 1900-taket ovan flera små bryggerier alternativt erbjöd dem ett licens för att sälja sina ölmärken, medan dem stoppade sin personlig produktion. Starka spritdrycker existerar bland andra genever (gin) samt brandewijn (brandy), dock även kandeel (gjort vid vitt vin), kraamanijs (en likör gjord vid anis), oranjebitter (en slags apelsinbrandy vilket erbjuds mat eller dryck nära festligheter runt kungafamiljen) tillsammans flera.
Snabbmat
[redigera | redigera wikitext]Nederländarna besitter sin personlig snabbmat. en nederländskt snabbmatsmål består vanligtvis från ett portion pommes frites (kallade friet alternativt patat) tillsammans med enstaka sås samt enstaka köttprodukt. Den vanligaste såsen existerar dressing, alternativt ketchup, jordnötssås, alternativt enstaka relish vid hackade vegetabilier samt kryddor, likt piccalilli.
Ibland erbjuds mat eller dryck pommes frites tillsammans ett kombination från olika såser, samt då existerar speciaal vanlig: dressing tillsammans med smaksatt ketchup samt hackad lök, samt oorlog (betyder "krig"), dressing samt jordnötssås tillsammans med hackad lök. Köttet existerar vanligtvis friterat, sålunda även frikandel, enstaka friterad, skinnfri köttfärskorv, samt kroket, friterad gryta övertäckt tillsammans brödsmulor.
Populära rätter inkluderar Hutspot (en blandning från rotfrukt, morötter samt lök), Stamppot (potatismos tillsammans med olika grönsaker), stoofvlees (stuvat nötkött) samt erwtensoep (ärtsoppa).enstaka mindre utgåva från kroketten existerar bitterbal likt ofta erbjuds mat eller dryck tillsammans senap liksom en tilltugg inom okänt samt nära officiella mottagningar.
Andra tilltugg existerar den Indonesieninspirerade bamihap (djupfriterad mee goreng inom ströbröd), nasibal (friterad nasi goreng inom ströbröd) samt kaassouflé (ostsufflé alternativt friterad kanapédeg tillsammans med enstaka små mängd mejeriprodukt inom mitten).
inom Limburg beställs ibland pommes frites tillsammans den gammal limburgiska rätten zuurvlees, enstaka sorts surt animalisk föda (enligt traditionen hästkött, dock kokött existerar vanligare) likt kallas frietje zuurvlees.
En ytterligare snabbmat existerar vattendjur, vilket inkluderar matjessill, såsom säljs vid marknader samt äts (ofta tillsammans hackad lök samt asiagurka).
andra fisktilltugg existerar kibbeling (friterade bitar från torsk), lekkerbek (friterad torsk, lik fish and chips), bearbetat med rök ål samt rollmops.
Vegetarianism
[redigera | redigera wikitext]Vegetarianism existerar ganska vanligt inom Nederländerna. Runt 5 andel från invånarna äter varken animalisk föda alternativt vattenlevande djur.
Runt 22 andel från nederländarna kallar sig själva "deltidsvegetarianer" samt undviker animalisk föda alternativt vattenlevande djur några dagar inom veckan. liksom en utfall från detta existerar köttsubstitut ganska vanliga, samt dem växer tillsammans 25 % varenda tid. Veganism existerar ovanligt.[23]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^”Nederländerna - Mat”.
http://kulturkrock.org/holland/mat.html.
[död länk], Kulturkrock.se, läst 18 mars 2010. - ^”Nederländerna - Länkar, bilder samt information.”. Arkiverad ifrån originalet den 24 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100324025743/http://www.geografi.nu/nederlanderna.php. vid www.geografi.nu, läst 18 mars 2010.
- ^”Stampot van Boerenkool met Worst”.
Arkiverad ifrån originalet den 27 månad 2009. https://web.archive.org/web/20091227142907/http://www.theworldwidegourmet.com/recipes/cabbage-netherlands/.
, The World bred Gourmet, läst 18 mars 2010. - ^Reitze A. dem Graaf (16 augusti 2004). ”De rijke Hollandse dis”. Radio Nederland Wereldomroep.
Arkiverad ifrån originalet den 23 månad 2008. https://web.archive.org/web/20081223110810/http://www.wereldexpat.nl/nl/typischNL/recepten/kookboek_rijksmuseum.htm. Läst 18 mars 2010.
- ^”Amsterdam inom Holland enstaka sektion från Nederländerna”. Arkiverad ifrån originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812054642/http://www.amsterdamguiden.se/. , Amsterdamguiden.se, läst 18 mars 2010.
- ^”A Guide to Dutch Cheese”.
http://www.ilovecheese.co.uk/Dutch.html.
, inom Love Cheese (UK), läst 18 mars 2010. - ^”Semi-Hard Cheese”. Arkiverad ifrån originalet den 2 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110702235150/http://www.woerle.at/navigation/cms,id,77,nodeid,77,_country,hq,_language,en.html. , Woerle, läst 18 mars 2010.
- ^”Using Herbs (under rubriken 'Cumin')”.
Arkiverad ifrån originalet den 12 månad 2009. https://web.archive.org/web/20091212105913/http://www.salescene.com/herbuse.html.
, Salescene, läst 18 mars 2010. - ^”Product Overview”. Arkiverad ifrån originalet den 27 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100327114216/http://www.henriwillig.com/ProductOverview.htm. beneath rubriken "Old Edam", läst 18 mars 2010.
- ^”Friesian Sugar Bread”.
http://www.worldcook.net/Cooking/Bread/BR-FriesianSugarBread.htm.
- ^”Dutch bröd Toppings”. http://www.dutchstuff.com/links/Bread_Toppings.html. , Dutch Delight, läst 18 mars 2010.
- ^ [abc] The kaffe, Tea and Cocoa marknad in the NetherlandsArkiverad 18 september 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- CBI marknad Survey. Publicerad inom juli 2009. Hämtat 18 mars 2010.
- ^”Aniseed milk”. http://www.bakespace.com/recipes/detail/Anysmolke--Anijsmelk--Aniseed-milk/44822/#recipe-story. , läst 18 mars 2010.
- ^”Προφίλ συναλλασσόμενης χώρας Ολλανδία - Καθημερινή ζωή”. Arkiverad ifrån originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305003428/http://www.interexgreece.com/gr/countries-trading-profiles/netherlands/pratical-information. , läst 18 mars 2010.
- ^”Breakfast Around the World”.
Arkiverad ifrån originalet den 24 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100324105722/http://ravenclawgirl.veoc.net/HouseElves/he_breakfast.htm.
, läst 18 mars 2010. - ^”Real Dutch dinner”. http://www.amsterdam.info/community/dinner/. , Amsterdam.info, läst 18 mars 2010.
- ^Hester, Carla. “The Holland Ring-Dutch food and eating habits.” Thehollandring.com.
28 oktober 2008.
En korrekt vilket liknar typiskt svensk föda existerar haring alternativt hollandse nieuwe.<”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 29 april 2009. https://web.archive.org/web/20090429032910/http://www.thehollandring.com/food.shtml. Läst 18 mars 2010. >
- ^recipeland.com. 14 November 2008. http://recipes.recipeland.com/recipes/recipe/show/Farmers_Cabbage_with_Smoked_Sausage__Boerenkool_Met_Worst_689[död länk]
- ^Carla Hester. ”Dutch Food And Eating Habits”.
The Holland fingerprydnad. Arkiverad ifrån originalet den 7 september 2008. https://web.archive.org/web/20080907002330/http://www.thehollandring.com/food.shtml. Läst 1 september 2008.
- ^ [ab] ”Dutch Holiday Recipies on Dutchfood.About.Com”. Arkiverad ifrån originalet den 9 månad 2016. https://web.archive.org/web/20161209173608/http://dutchfood.about.com/od/dutchholidayrecipes/a/Kerstfeest.htm. Läst 1 månad 2009.
- ^Habets, Joep.
“Calvinistisch snoepen.” NRC Handelsblad. 3 mars 2001.
- ^ [ab] ”The Sloane Herbarium”. The Natural History Museum. 2008. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/projects/sloane-herbarium/hanssloane.htm. Läst 27 juni 2008.
- ^”Wat fryst vatten veganisme?”. veganisme.org. Nederlandse Vereniging voor Veganisme.
http://www.veganisme.org/?over_veganisme. Läst 3 oktober 2007. ”Er zijn för tillfället ongeveer 2,4 miljoen parttime vegetariërs enstaka vleesverlaters, 300.000 vegetariërs enstaka 16.000 veganisten in Nederland.”