Hur följs de mänskliga rättigheterna i kina

På pappret äger Kina flerpartisystem, dock detta fåtal partier såsom är tillåtna kontrolleras från Kommunistpartiet (se även Inrikespolitik samt författning). Försök mot politisk motstånd slås skoningslöst ned samt oräkneliga regimkritiker besitter fängslats genom åren.

ett från dem maximalt kända är Liu Xiaobo, såsom fick Nobels fredspris för sin kamp för demokrati. denne dömdes mot elva års fängelse för samhällsomstörtande aktivitet samt dog inom cancer medan han avtjänade sitt straff.

Det förekommer inga fria samt allmänna omröstning mot politiska poster – dem direkta omröstning såsom finns mot partikongresser på distriktsnivå samt mot by-råd är även dem hårt styrda.

Oberoende kandidater vilket står utanför Kommunistpartiet motarbetas samt utsätts för olika former från trakasserier.

En lång rad mänskliga rättigheter finns inskrivna inom Kinas grundlag. Samtidigt är detta förbjudet för att ”sabotera detta socialistiska systemet”. gjordes en tillägg inom författningen angående för att ”staten bör respektera samt skydda mänskliga rättigheter”.

dock den kinesiska staten möter långt ifrån grundlagens utfästelser. Mänskliga rättigheter kränks på en stort antal områden.

Enligt människorättsorganisationer finns tusentals politiska fångar alternativt samvetsfångar. Regimkritiker besitter förts försvunnen för omskolning inom arbetsläger utan åtal alternativt rättegång alternativt sitter häktade inom hemliga fängelser.

beslöt kommunistpartiet för att stänga landets arbetsläger, inrättade efter sovjetiskt mönster på talet. dock i enlighet med människorättsorganisationer äger enstaka sektion läger varit kvar inom bruk samtidigt liksom andra former från inspärrningar besitter utnyttjats såsom psykiatriska vårdinstitution samt hemliga fängelser.

Sedan andra halvan från talet besitter regimen ökat försöken för att tysta människorättsaktivister, advokater samt journalister. dem utsätts för trakasserier, frihetsberövanden samt våld.

Tortyr förbjöds dock förekommer ännu i enlighet med människorättsorganisationer. På senare period äger även offentliga erkännanden, enstaka praxis från tiden beneath Mao likt äger sina rötter inom kejsarmaktens Kina, åter tagits inom bruk.

Dessa påtvingade TV-sända erkännanden visar ej bara kinesiska medborgare utan även utlänningar.

En från dem likt gjort offentligt avbön är den svenske medborgaren samt förläggaren Gui Minhai. denne drev ett bokaffär inom Hongkong vilket gav ut böcker tillsammans med satiriska skildringar från högt uppsatta kinesiska politiker.

han greps inom Thailand samt fördes mot Kina. År sände den kinesiska statliga TV-kanalen CCTV ett samtal tillsammans med där denne sade för att han återvänt mot Kina för för att avtjäna en straff för inblandning inom enstaka trafikolycka för många år sedan. denne släpptes inom oktober dock frihetsberövades igen inom januari i enlighet med den kinesiska regeringen ägde denne brutit mot kinesisk team samt dömdes denne mot tio års fängelse för för att äga försett utländsk kraft tillsammans med underrättelser.

Från slutet från talet äger även medborgare från andra länder frihetsberövat inom växande utsträckning inom Kina (se Kalendarium).

Etniska minoriteter kunna formellt delta inom olika styrande partiorgan samt inom statsapparaten, dock grupp sätter ramarna för deras medverkan samt den är inom hög grad symbolisk.

Minoriteter når sällan högre partiposter, något likt även gäller kvinnor. Ingen kvinna finns tillsammans med bland partieliten sedan den enda kvinnan inom politbyrån, vicepremiärminister Sun Chunlan såsom ägde ett nödvändig roll inom bekämpningen från coronapandemin inom början från talet, pensionerades. ingen kvinna besitter hittills valts mot politbyråns ständiga utskott (se Inrikespolitik samt författning.).

I grundlagen är landets samtliga nationaliteter jämställda samt deras rättigheter samt intressen skyddade.

Minoriteterna inom dem autonoma regionerna åtnjuter i enlighet med team ett särskilt hög grad från självstyre, dock inom verkligheten äger praxis varierat starkt.

Minst enstaka miljon uigurer samt andra muslimska minoriteter rapporteras sedan andra halvan från talet äga spärrats in inom särskilda så kallade utbildnings- samt omskolningsläger inom område Xinjiang.

i enlighet med myndigheterna besitter syftet varit för att bekämpa extremism.

detta finns också information angående för att hundratusentals människor från dessa minoriteter tvingats plocka bomull för grabb på dem stora odlingar likt finns inom distrikt. ett redovisning inom augusti från byrå för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) vittnade angående dem grundlig samt svåra kränkningar från mänskliga rättigheter vilket besitter ägt plats mot uigurer samt andra främst muslimska minoriteter inom Xinjiang.

detta fanns trovärdiga information angående bland annat strukturerad tortyr samt tvångsmedicinering samt i enlighet med rapporten kunna kränkningarna utgöra förbrytelse mot mänskligheten.

FN samt detta internationella samfundet äger fått hård bedömning från människorättsorganisationer för passivitet när detta gäller människorättsbrotten inom Xinjiang.

FN:s råd för mänskliga rättigheter äger ej samtalat om uppgifterna inom rapporten. nära enstaka omröstning inom oktober röstade ett majoritet från medlemsstaterna nej mot enstaka motion från västländer angående för att diskutera frågan.

Flera utvecklingsländer lojala tillsammans Kina röstade emot alternativt lade ned sin röst.

FN:s människorättsrapportörer besitter också kritiserat Kina för för att systematiskt använda påtvingad yrkesutbildning samt omflyttningar från arbetskraft vilket en sätt för att hindra tibetaner för att utöva sin tro samt kultur.

Även situationen inom Hongkong besitter uppmärksammats från frivilligorganisationer samt inom FN:s människorättsorgan.

Efter demokratiprotester äger detta kinesiska kommunistpartiet stärkt sin övervakning över "den särskilda administrativa regionen" bland annat genom för att införa enstaka kontroversiell säkerhetslag samt tysta regimkritiker (se även Hongkong).

Författningen garanterar trosfrihet samt rätten för att visa upp.

dock detta gäller ej inom praktiken. Religiösa samfund är strikt övervakade från ett särskild statlig myndighet för religiös övervakning (se Religion) samt kristna samt muslimer utsätts för förföljelse.

Partiet samt staten äger enstaka kraftfull övervakning över ideella organisationer.

Korruption

President Xi Jinping besitter sedan denne kom mot makten bedrivit ett massiv kampanj mot korruption.

Den äger från bedömare även setts liksom en medel för honom för att slå ut politiska rivaler. Sedan besitter hundratusentals anställda inom den kinesiska stats- samt partiapparaten, inklusive militären, såsom blivit föremål för den massiva korruptionskampanjen. i enlighet med experter samt människorättsorganisationer äger korruptionsbekämpningen haft effekter framför allt på uppvisandet från den enorma stor mängd tillgångar eller förmögenhet liksom korrupta partikadrer tidigare kunnat exponera offentligt.

kvar är korruption inom stats- partiapparaten utbredd, ej minimalt på plats nivå samt inom domstolsväsendet. Korruption, mutor samt förskingring är vanligt när detta handlar ifall försäljning samt övertagande från nation inom samband tillsammans med företagsinvesteringar samt infrastrukturprojekt.

Det är Kommunistpartiet – samt ej detta ordinarie rättsväsendet – liksom utreder partimedlemmar likt misstänks för korruption.

grupp äger en eget kroppsdel såsom granskar disciplinfrågor. inrättade Nationella folkkongressen ett särskild nationell övervakningskommission likt skulle ansvara för undersökning från korruption såväl inom grupp såsom inom staten.

Kina ligger på ställe 76 på organisationen Transparency Internationals korruptionsindex (se här). 

YTTRANDEFRIHET samt MEDIER

I Kina, liksom inom andra auktoritära stater, uppfattar regimen massmediernas roll helt speciell än inom väst.

Tidningar, radio samt TV bör ej främst förmedla nyheter samt undersöka makthavare utan framför allt fostra människor samt artikel språkrör för regimens politik. Tider tillsammans extremt torftig samt ensidig propaganda äger avlösts från perioder tillsammans med relativ frihet för massmedierna. Sedan demokratiupproret besitter massmedierna verkat beneath strikt övervakning.

Yttrandefrihet samt pressfrihet är inskrivet inom författningen, dock Kina är en från dem länder inom världen där medierna är hårdast kontrollerade.

beneath talet, framför allt beneath dess andra hälft,  skärptes kontrollen över massmedierna  ytterligare, särskilt censuren på internet blev allt mer rigid.

Den negativa utvecklingen besitter fortsatt beneath talet.  Kina rankas på område från länder av Reportrar utan gränser när detta gäller pressfrihet (se rankningslistan  här).

Många ämnen är förbjudna för medierna för att beröra, inom synnerhet allt likt anses behärska hota kommunistpartiets maktställning.

enstaka särskild myndighet sammanställer dagligen listor över aktuella tabubelagda frågor samt uppmaningar angående vilket medier bör ta upp. Etermediernas inslag granskas ofta inom förväg. Vissa områden öppnades inom viss grad för journalistisk analys, mot modell korruption, dock bara så länge rapporteringen ej bedöms vilket en hot mot regimen.

Journalister praktiserar en stort mått från självcensur.

Den likt bryter mot reglerna förmå avskedas, utsättas för trakasserier, alternativt dömas mot fängelsestraff. Särskilt journalister vilket äger försett utländska tidningar tillsammans fakta besitter råkat illa ut beneath dem senaste åren. Även utländska journalister fick inom början från talet inom ökad grad känna på regimens inskränkningar.

Så nekades journalister från stora utländska tidningar, däribland The New York Times, inresetillstånd efter för att föremål eller textstycken publicerats ifall dem jättelika förmögenheter likt kinesiska toppolitiker tillskansat sig, däribland den tidigare premiärministern wen Jiabao samt hans familj.

Det kinesiska systemet för för att granska internet är detta maximalt utvecklade inom världen; dagligen arbetar flera tusen anställda inom myndigheternas tjänst tillsammans för att censurera samt övervaka innehåll samt sprida regimvänliga yttranden på nätet.

Tusentals internetkaféer samt enskilda webbsidor äger stängts samt åtkomsten mot oräkneliga internationella webbplatser tillsammans ”skadligt” ämne, såsom utländska nyhetssajter, besitter blockerats genom den så kallade ”stora kinesiska brandväggen”. Västerländska dataföretag besitter bidragit mot för att bygga upp ett tekniskt sofistikerad internetcensur.

År använde omkring två tredjedelar från landets drygt miljoner internetanvändare sociala medier såsom mikrobloggtjänsten Weibo samt andra inhemska alternativ mot dem förbjudna Twitter samt Facebook.

Sociala medier ägde blivit enstaka kanal för kineser för att påtala orättvisor samt anlända åt korrumperade tjänstemän.

Myndigheterna agerade för för att täppa mot denna ventil för missnöje. Några inflytelserika bloggare dömdes mot fängelse sedan enstaka fräsch team tillkommit likt förbjöd spridning från falska rykten alternativt förtal på nätet, andra trakasserades alternativt fördes försvunnen från polisen.

Det internationella internetföretaget Google stängde sin sökmotor på kinesiska internet.

Skälet uppgavs artikel regimens stränga internetcensur. Samtidigt styrde företaget angående kinesiska användare mot sin söktjänst inom Hongkong. detta verkliga motivet mot Googles agerande ansågs från bedömare artikel angrepp från person som bryter sig in i datorer såsom spårats mot Kina.

Målet för attackerna fanns bankkonton eller användarkonton tillhörande kinesiska människorättsaktivister.

Enstaka försök äger gjorts för att presentera privat ägande bland pressen på talet, dock inom huvudsak ägs dagstidningarna direkt alternativt omväg från kommunistpartiet alternativt staten.

Övervakning samt censur från internet förstärktes ytterligare när ett fräsch cybersäkerhetslag trädde inom kraft Olika nya metoder för för att begränsa digital överföring via mobiler samt datorer infördes.

Även olika former från artificiell intelligens samt tekniker för ansiktsigenkänning samt kameraövervakning inom stadsmiljö samt offentliga färdmedel tillämpas. Inhemska populära sociala medieplattformen Wechat övervakar mot modell noga diskussioner på forumet så för att dem överensstämmer tillsammans med statliga föreskrifter.

RÄTTSVÄSEN samt RÄTTSSÄKERHET

Under dem senaste två årtiondena besitter rättsväsendet reformerats för för att inom högre grad motsvara detta moderna samhällets samt dem internationella kontakternas krav.

Kommunistpartiet utövar starkt effekt över domstolarna på samtliga nivåer; grupp beslutar angående domslut särskilt inom politiskt viktiga fall samt tillsätter domare. en stort bekymmer inom rättsväsendet är den grundlig korruptionen.

Dödsstraff kunna utdömas för drygt en femtiotal förbrytelse från knarkhandel samt korruption mot rån, mord samt samhällsomstörtande verksamhet.

Antalet årliga avrättningar är enstaka väl bevarad statshemlighet, dock detta är fler än inom något annat nation samt fler än inom samtliga andra länder totalt.

Avrättningarna äger dock minskat beneath detta senaste decenniet samt målsättningen från beslutsfattarna är för att dem bör fortsätta för att minska. Tidigare äger siffran uppskattats mot 8 –12 avrättningar ifall året. Den från människorättsorganisationer hårt kritiserade användningen från kroppsdel från avrättade fångar fasades ut inom samt tillsammans för att en nytt struktur för organdonation liksom bör bygga på frivilliga donatorer offentliggjordes

Sedan måste samtliga dödsdomar likt utfärdas godkännas från Högsta domstolen.

Förändringen motiverades officiellt tillsammans för att detta plats en sätt för att förhindra felaktiga domar. beneath senare år äger några fall där oskyldiga dömts uppmärksammats inom medierna. Lokala domstolar besitter uppmanats existera mer restriktiva tillsammans dödsdomar.

Från hårdnade regeringens inställning mot jurister samt advokater liksom verkade för mänskliga rättigheter samt vilket försvarat aktivister inom rättegångar.

Flera hundra advokater samt jurister greps, några fick hårda fängelsestraff medan andra hölls inom förvar utan förbindelse tillsammans omvärlden.

Förhållandena inom fängelserna är i enlighet med rapporter många svåra. Överbeläggning är vanligt samt många fångar besitter vittnat angående tortyr, våldtäkter samt andra övergrepp.

Politiska fångar samt människorättsaktivister besitter ofta nekats sjukvård samt mediciner.

Texten &#;r uppdaterad/granskad 6 femte månaden i året Redakt&#;r: Martina Johannesson