Vilken del av växten bär blomma
Botanisk ordlista
Det denna plats existerar enstaka inventering ovan mening såsom existerar vanligt förekommande inom botaniken. Denna register bör förklara dem vanligaste begreppen vilket används då växters utseende, förökning, växtplats samt växtsätt beskrivs. ett sektion mening förklaras inom mer intensiv föremål eller textstycken, medan andra förklaras inom sin totalitet på denna plats.
ifall något mening saknas sålunda går detta god för att ta upp detta vid diskussionssidan, alternativt helt enkelt lägga mot detta på denna plats. Denna skrivelse existerar dock beneath avveckling samt planeras bli ersatt tillsammans med fullständiga föremål eller textstycken vid samtliga ämnen. Bidra gärna!
Ordlista
[redigera | redigera wikitext]A
[redigera | redigera wikitext]| Ord | Förklaring | |
|---|---|---|
| Abskission | fällning från ark, blommor samt frukter. Ofta beneath effekt från detta gasformiga växthormonet eten. | |
| Abskissionsskikt | avskiljningsskikt alternativt fällningsskikt likt utbildas vid blad- samt fruktskaft.
Celler upplöses samt skiktet försvagas. | |
| Adventiv | kommer ifrån latinets, adventivus samt betyder något såsom bryter fram, inom botaniken enstaka flora såsom existerar temporärt inkommen. titta adventivväxt samt adventivrot. | |
| Adventivskott | biknopp alternativt ny tillväxt likt bildats ifrån rötter, växtdel alternativt stjälk, oftast efter beskärning. | |
| Aktinomorf | radiärsymmetrisk, därför kallas blomsymmetri likt uppifrån kunna delas in inom numeriskt värde lika delar, tre alternativt flera gånger genom centrum. | |
| Akrokarp | bladmossa tillsammans med sporkapseln högst upp vid skottet. Ofta upprättstående samt ej mattbildande (jämför pleurokarp). | |
| Alvar | eller alvarmark, existerar ett hedlik vegetation vid kalkhällmark, tillsammans med tunt jordlager, liksom inom land endast finns vid Öland samt Gotland. | |
| Annulus | en ring; området mellan numeriskt värde koncentriska cirklar, inom botaniken väggen runt sporgömmet vilket består från elastiska celler. | |
| Apomikt | är fenomenet för att enstaka organism förökar sig utan vare sig befruktning, meios alternativt produktion från gameter. titta apomixis. | |
| Apokarpi | Om karpellerna existerar fria ifrån varandra samt bildar flera pistiller. | |
| Art | är en term inom detta biologiskasexualsystemet, skapat från Carl von Linné, till för att kategorisera varenda vilt, växter samt mineraler. | |
| Areol | kuddliknande, små rund, tillväxtpunkt liksom taggar samt blommor växer ut ifrån vid kaktusar, samt även förmå bära styva hår exempelvis på en borste samt kalufs. | |
| Ax | sädesslag samt övriga växttäcke små frukter från växter sina frön inom småax. detta förmå artikel tätt packade såsom hos vete, korn, majs samt råg, samt bildar då tillsammans en ax, dock även glest placerade inom ett vippa liksom hos havre. | |
| Axfjäll | är ett struktur från ark liksom ger stöd mot blommorna inom en ax hos exempelvis viden samt starrar. | |
| Axill | bladveck, vinkeln mellan en blads ovansida samt bladets huvuddel hos växter. |
B
[redigera | redigera wikitext]| Balja | en skidliknande kapsel, bestående från en fruktblad, liksom omsluter fröna hos ärtväxterna samt bildar ett bär. |
|---|---|
| Baljkapsel | det omslutande bladet likt håller ihop frukten hos ärtväxter samt öppnas längs ett söm. |
| Bestånd | flera individer från identisk art inom enstaka större session. |
| Bikrona | ytterligare bladbildningar inom blomman, infästade inom kronbladen. Växter tillsammans tydliga bikronor existerar påsklilja samt rödblära. |
| Bladöron | utväxter nere nära bladets bas. |
| Blomblad | avser foder samt kronblad var dessa ej existerar differentierade. såsom hos kaktusar, magnolior samt liljesläktet. |
| Blomma vid dryckesställe kvist | då blomning sker innan bladen träffar ut. |
| Blomsamling | en större ansamling från blommor hos ett planta. Flock, knippe samt klase existerar modell vid blomsamlingar. |
| Blomställning | en sektion från växten, vilket blomman alternativt ett katalog från blommor. |
| Borst | små tunna spröt liksom ej sticks, såsom taggar. |
| Borstudd | yttersta delen från en borstspröt såsom oftast existerar ofärgat samt något vasst. |
| Botaniker | person liksom yrkesmässigt ägnar sig åt botanik. |
| Botanist | person vilket ägnar sig åt botanik, ofta såsom hobby e d. |
| Brännhår | styva borstliknande kalufs vilket nära kontakt släpper ut ett hudirriterande vätska samt går sönder, finns bland annat hos brännässlan. |
| Buske | växt likt blir vedartad likt träd, dock liksom grenar sig redan nere nära basen samt ej blir mer än tio meter upphöjd. |
| Bär | en köttig sektion likt omsluter frösamlingen samt bildar ibland ätliga frukter. titta exempelvis blåbär. |
C
[redigera | redigera wikitext]D
[redigera | redigera wikitext]E
[redigera | redigera wikitext]| Ekotyp | är enstaka ärftligt specialiserad variant (inom enstaka art), anpassad mot enstaka viss miljö dock ej avskild ifrån andra ekotyper. | |
|---|---|---|
| Elaiosom | hos frön alternativt frukter finns en särskilt område liksom innehåller bland annat olja samt såsom äts från myrorna. | |
| Elater | (även elatär) en hygroskopiskt grupp vid sporer såsom underlättar spridningen.Pollinering existerar detta vanligaste sättet på grund av blommande växter för att föröka sig - samt världens bästa win-win. Förekommer hos fräkenväxterna. | |
| Enbyggare | se Sambyggare. | |
| Endem | förekommer endast inom en definierat sektor. ett art såsom existerar endemisk till landet förekommer sålunda endast var.Välj sektion från växten (blad, växt, ätbar del, habitat samt sålunda vidare). ett vanlig missförstånd existerar för att enstaka endem även måste äga enstaka små utbredning, dock detta existerar precis för att, t. ex. till ett planta vilket äger nära utbredning inom Afrika dock saknas vid andra kontinenter, yttra för att den existerar endemisk på grund av Afrika. inom praktiken används dock termen oftast till arter tillsammans små utbredningar, inskränkta mot ett viss ö, ett viss topp etc. | |
| Enkelblommig, enkla blommor | blommor tillsammans med, på grund av arten, naturligt antal kronblad. Används vanligen bara ihop tillsammans med begreppen fylldblommig alternativt dubbelblommig. Ex. enstaka enkelblommande ros besitter fem (eller färre) kronblad. | |
| Epidermis | Ett skyddande ytterlager vid växter samt vävnader liksom ej besitter sekundär tillväxt.
Motsvarar barken (peridermis vid växter tillsammans med sekundär tillväxt. | |
| Epifyt | är växter liksom lever vid andra växter mot modell växt. Epifytiska kärlväxter förekommer maximalt inom regnskogar, medan epifytiska mossor samt lavar existerar vanligt förekommande inom dem flesta klimatzoner. | |
| Epigyn | undersittande fruktämne, vilket betyder för att hyllebladen fäster ovanför fruktämnet. titta även hypogyn. | |
| Ettåriga växter | växter vilket endast lever samt fortplantar sig beneath ett säsong. |
F
[redigera | redigera wikitext]| Fertil | som kunna föröka sig sexuellt. | |
|---|---|---|
| Fjolårsskott | bladlösa ny tillväxt liksom planta fram beneath föregående växtsäsong. | |
| Flytjord | siltjord liksom besitter många högt vatteninnehåll samt upphöjd kapillaritet inom kombination tillsammans med dålig kohesion.
Den höga vattenhalten utför marken rörlig samt instabil, inom synnerhet vid sluttningar. | |
| Foderblad | blad liksom bildar ett krans noggrann beneath kronbladen. existerar oftast gröna alternativt bruna. | |
| Fruktgömme | den från en förblad något som har fått en viss form eller struktur flaskliknande bildning, vilken hos arterna inom starrsläktet omsluter ursprunglig honblomman samt senare den nöt vilket denna bildar. | |
| Fruktkudde | uppsvällning vid fruktträd var bär tidigare planta samt såsom existerar källa mot nya blomknoppar. | |
| Fruktämne | de vävnader nära basen från blommans pistill liksom senare skall forma frukten. titta fruktbarhet. | |
| Fröfjäll | platta fjäll tillsammans med fröanlag spiralformigt placerade vid barrträdens honkottar, vanligen sammanväxta tillsammans täckfjäll. | |
| Fröhylle alternativt frömantel | köttigt hölje runt plantdel, ofta starkt färgat till för att attrahera fåglar. | |
| Frösådd | fortplantning genom plantdel, mot skillnad ifrån asexuell förökning genom mot modell revor alternativt sticklingar. | |
| Fröämne | de cellanlag liksom innehåller dem obefruktade äggcellerna inom fruktämnet. dem sitter inom fruktämnet. | |
| Fylldblommig, fulla blommor | blommor då antalet kron- alternativt blomblad överstiger detta till arten naturliga antalet.
Detta sker vanligen genom för att ståndare samt pistiller inom olika grad omvandlas mot kronblad alternativt genom för att själva kronbladen dubbleras. fulla blommor anses ofta vackert samt existerar vanligt bland trädgårdsväxter. dem existerar ofta sterila. | |
| Fyllokladier | bladskaft liksom blivit bladliknande samt tagit ovan själva bladskivans roll.
Förekommer bland annat hos akacior (Acacia) samt stickmyrtensläktet. |
G
[redigera | redigera wikitext]H
[redigera | redigera wikitext]| Halofyt | (av grek.hals "salt" samt phyton "växt"), saltväxt, enstaka planta såsom lever vid starkt salthaltig mark. | |
|---|---|---|
| Halvbuske | växt var stjälken existerar vedartad nedtill samt örtartad upptill. | |
| Halvparasit | växt vilket lever delvis vid andra växter. | |
| Hamla | att ta lövrika grenar mot foder. | |
| Hanblomma | blomma likt endast innehåller ståndare, inga pistiller. | |
| Handdelat | blad (palmatisect) existerar en handflikigt ark såsom flikigt nästan ner mot mittnerven. | |
| Handflikig | är enstaka bladform. dem existerar enkla vilket äger tre mot flera flikar liksom utgår ifrån identisk punkt.
Detta motsvarar engelskans palmate. | |
| Hapaxant | en flora vilket blommar endast enstaka gång innan plantan dör. | |
| Heterokladi[1] | är förekomsten från grenar alternativt ny tillväxt från olika stöt hos identisk flora, mot modell långskott samt kortskott. | |
| Heterostyli | när olika individer äger olika längd vid stiften. | |
| Hjärtblad | de ark liksom inledningsvis bildas ifrån detta groende fröet. Avviker ofta inom utseende ifrån dem vanliga bladen. | |
| Holk | ||
| Holkfjäll | fjällika ark runt enstaka korgblomställning. | |
| Homostyli | liklånga stift hos varenda individer från enstaka art. | |
| Honblomma | blomma vilket endast innehåller pistiller, inga ståndare. | |
| Honungsblad | ofta små kronbladslika växtdel tillsammans nektarier. | |
| Hypanthium | Blombotten | |
| Hybrid | korsning mellan numeriskt värde arter.
förmå visa karaktärer ifrån båda alternativt ifrån nästan bara en föräldern. | |
| Hylle, hylleblad | Avser både ett blommas kronblad samt dess foderblad, vanligen var dessa ej existerar differentierade. | |
| Hypogyn | är detsamma vilket översittande fruktämne, var kurera pistillen sitter ovanför hyllebladsfästena. | |
| Hårpensel | se pappus. | |
| Hänge | hängande ax. | |
| Hängefjäll | litet fjäll vilket stöder blommorna inom en hänge. | |
| Högblad | små bladlika bildningar likt sitter strax beneath blommorna. Kallas även stödblad. Dessa är kapabel inom flera fall äga ett ytterligare färg än övriga ark samt används då för att locka insekter mot själva blomman. titta exempelvis Julstjärna alternativt Trillingblommor. | |
| Hölster, hölsterblad | stora, ofta målade högblad likt omsluter blommorna. |
I
[redigera | redigera wikitext]J
[redigera | redigera wikitext]K
[redigera | redigera wikitext]Kalk (botanik), kalkblad | termen används vanligen på grund av blommor var foderbladen ej existerar gröna utan mer kronbladslika, alternativt var foder- samt kronblad ej existerar differentierade.
titta hylle samt blomblad. Kanadafläder. |
|---|---|
| Kalkborst | kalkblad liksom omvandlats mot hårlika bildningar. |
| Kantblomma | Kantblommor existerar blommor såsom befinner sig ytterst inom blomkorgen. dem blommor vilket sitter innanför kallas kantblommor. Blomkorg existerar den blomsterarrangemang likt mot modell maskrosor samt prästkrage besitter.
Kantblommor besitter ofta en kronblad likt existerar många stort. enstaka sådan kantblomma kallas även strålblomma. |
| Kapsel (botanik) | torr fruktbarhet liksom öppnas. Bildad från flera fruktblad. |
| Karpell | ett hon-fertilt ark identisk såsom fruktblad |
| Karpofor | förlängning mellan hyllebladens fäste samt fruktens. |
| Kleistogam | en självbefruktande växtdel liksom inte någonsin öppnar sig. |
| Kladod | Ett ny tillväxt alternativt enstaka kvist liksom tagit ovan bladets funktion, ofta genom för att bli bladliknande. |
| Klon | genetiskt lika individer liksom bildats asexuellt ifrån ett mamma/pappa. |
| Klyvfrukt | frukt liksom faller sönder inom enfröiga, nötlika delfrukter. |
| Klängen | smala klätterorgan, omvandlade småblad alternativt grenar. |
| Knapp (botanik) | den sektion från ståndaren var pollenkornen bildas. |
| Knopp | förstadiet mot ett växtdel alternativt blomman innan den slagit ut. |
| Knoppfjäll | det alternativt dem fjäll liksom täcker knoppen innan den träffar ut. |
| Kolv | eller spadix existerar en ax tillsammans förtjockad stjälk. Förekommer framför allt hos kallaväxter. |
| Konnektiv | översta delen från ståndarsträngen var knapphalvorna existerar fästa. |
| Korklister | korkartade lister vid kvistar. |
| Korkporer | upphöjda, millimeterstora bildningar tillsammans med smal öppning överst. vid frukter alternativt årskvistar. |
| Kotte | fortplantningsorgan (det finns både denna samt hankottar), barrväxters (och alars) motsvarighet mot blommor. |
| Kronblad (botanik) | den inre kransen från hylleblad, vilket vanligen äger enstaka skyltande funktion.Med appen PlantNet kunna ni skanna ett växt alternativt någon ytterligare flora samt erhålla känna till vilket detta existerar till art. |
| Kumarin | väldoftande kemisk förening liksom finns inom sötväpplingar, flera växttäcke samt några måror. |
| Kärlsträng | ledningsvävnad var försändelse från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt näring sker. |
| Könspelare | eller gynostemium existerar en kroppsdel hos orkidéer. |
L
[redigera | redigera wikitext]M
[redigera | redigera wikitext]N
[redigera | redigera wikitext]| Naturaliserad | införd flora vilket blivit bofast samt förökar sig. |
|---|---|
| Nektar | söt vätska liksom produceras från körtlar.
Lockar insekter. |
| Nektargömme | lagringsorgan till nektar. Vanligen avdelning alternativt sporrar. |
| Nektarium | Körtel liksom producerar nektar. Kallas även honungskörtel. |
| Nod | området var bladet existerar fästat nära stjälken alternativt grenen. |
O
[redigera | redigera wikitext]| Oceanisk art | växt vilket existerar bunden mot en milt, fuktigt vinterklimat. |
|---|
P
[redigera | redigera wikitext]R
[redigera | redigera wikitext]| Radiärsymmetrisk | (akinomorf), således kallar man enstaka växt likt uppifrån är kapabel delas in inom numeriskt värde lika delar, tre alternativt flera gånger genom centrum. | |
|---|---|---|
| Radiärtaggar | de taggar liksom sitter runt enstaka sålunda kallad centrumtagg vid ett kaktus. | |
| Racemös | En blomsterarrangemang vilket existerar obegränsad, dvs. saknar toppblomma | |
| Reva | samma sak liksom utlöpare, titta detta termen. | |
| Rikkärr | närings- alternativt ofta kalkrika kärr. | |
| Rhizom | horisontell underjordisk huvuddel likt ofta existerar beströdd tillsammans ärr efter ark. | |
| Ris (botanik) | låg lågväxtväxt, ej högre än 30 cm. | |
| Rosett (botanik) | många, nästan samtliga, från växtens växtdel existerar samlade vid enstaka nedsänkt punkt vid stammen samt riktade åt olika håll, ganska jämnt fördelat vid olika riktningar. | |
| Rothår | finns vid dem minsta rötterna vid enstaka flora.
dem existerar många tunna samt suger in en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig tillsammans närsalter inom växten (närsalterna finns upplösta inom vattnet). | |
| Rotskott | skott ifrån rötter alternativt underjordiska stamdelar. | |
| Ruderatmark | mark var den naturliga floran störts, exempelvis utfyllnader, omlastningsplatser samt upplagsplatser. |
S
[redigera | redigera wikitext]T
[redigera | redigera wikitext]| Tagg | stickande utskott tillsammans med bred bas ifrån stammens yta. |
|---|---|
| Taxon | (pluralis taxa), ordnad grupp, t.en sektion från växten, vilket blomman alternativt ett katalog från blommor. ex. enstaka art. Taxa vid skilda nivåer sägs äga olika rang samt bildar ett skal, t. ex. (stigande) art, släkte, familj, ordning, klass o.s.v. |
| Tepal | avser foder samt kronblad var dessa ej differentierade. såsom hos kaktusar samt magnolior. |
| Torn | stickande utskott bildat ifrån en lång- alternativt kortskott alternativt ibland ifrån ombildade växtdel. |
| Träd | vedväxt tillsammans huvudstam liksom förgrenar sig ursprunglig ett bit upp. |
| Turion | övervintringsknopp hos vattenväxter, bildas vid sensommaren. |
| Tvåbyggare | växt tillsammans enkönade blommor vid olika individer.Hos dem flesta blommor består ståndarna från ett stjälk såsom kallas strängen samt små frukter från växter upp knappen, enstaka lådliknande frömjölsbehållare samt ibland kunna dessa ståndare ersätta kronbladen såsom blommans maximalt lockande del. |
| Tvååriga växter | växter såsom lever numeriskt värde växtsäsonger samt vanligen fortplantar sig den andra säsongen, bienn. |
U
[redigera | redigera wikitext]| Uddsmåblad, uddblad | ensamt småblad inom spetsen från en parbladigt ark. |
|---|---|
| Utlöpare | sidoskott ifrån växtens basaldel.
Växer ovan alternativt beneath mark samt förmå artikel rotslående. |