Eleverna respekterar rektorn men inte pedagoger

I flera uppmärksammade studier ifrån dem senaste år besitter lärarens viktiga roll understrukits. Studierna besitter varit både kvantitativa samt kvalitativa.

Motsättningarna mellan Torgny samt en par från eleverna existerar energikrävande samt Torgny börjar förlora detta självförtroende han ständigt haft inom sin lärarroll.

en modell vid dem förra existerar John Hatties stora metastudie Synligt lärande var denne räknat ut vilken resultat olika faktorer äger vid elevers utbildning. Även angående han bortser ifrån viktiga aspekter, såsom elevernas socioekonomiska bakgrund, står detta tydligt för att läraren besitter ett nyckelroll då detta gäller elevernas utbildning.

ifrån svenskt håll besitter Jan Håkansson samt Daniel Sundberg skrivit enstaka överblick från såväl kvantitativ liksom kvalitativ didaktisk undersökning samt kommit fram mot identisk sak. dem, liksom Hattie, pekar vid för att detta ej räcker tillsammans med för att artikel erfaren inom sitt material vilket pedagog. från ännu större vikt existerar för att läraren förmår producera motivation samt engagemang.

Studie angående elevengagemang

Elevers engagemang existerar vad liksom intresserat forskaren samt tidigare specialpedagogen samt läraren Helena Andersson.

liksom specialpedagog inom gymnasieskolan upplevde denna för att studenter vilket behövde stöd ej fick hjälp inom tidsperiod, vilket fick dem för att avbryta sina studier. inom enstaka tidigare studie från gymnasieelever likt ej klarat grundskolan kom denna fram mot för att den största grunden till deras misslyckande fanns bristande vid engagemang.

Andersson blev därför intresserad från för att ta reda vid hur detta existerar ställt tillsammans med engagemanget hos studenter inom grundskolan. detta undersöker denna inom avhandlingen Möten var oss blir sedda: ett forskning ifall elevers engagemang inom skolan såsom denna disputerade vid inom månad 2017. detta finns ett hel sektion undersökning angående elevers engagemang, dock detta existerar ovanligt för att utgå ifrån elevernas egna idéer samt idéer, något Andersson tagit fasta på.

Syftet existerar ej endast för att bidra tillsammans med förståelse ifall elevers engagemang utan även för att ”identifiera aspekter likt påverkar engagemanget inom skilda skolkontexter”.

Lärares relationskompetens nödvändig till elevengagemang.

till för att uppfylla syftet tar denna både kvantitativa samt kvalitativa metoder inom bruk. Inledningsvis genomfördes ett enkätstudie var närmare 1300 studenter inom årskurs sju fick komma mot tals inom ämnen rörande vilket likt gynnar deras engagemang till skolan. Ur enkätsvaren blev tagna numeriskt värde klasser fram var engagemanget plats extra stort.

till för att förstå vilka aspekter likt utvecklat engagemanget lät Andersson eleverna notera reflektioner samt intervjuade pedagog samt studenter. inom den tredjeplats delstudien fick grundskoleelever inom olika åldrar tänka på papper eller digitalt angående äventyr från sina lärmiljöer, alltså dem skolmiljöer studenter vistas inom beneath, före samt efter lektioner.

en antal elevintervjuer genomfördes även, både enskilda samt inom grupp.

Samverkan samt systematiserat lyssnande nycklar på grund av högt engagemang

Andersson kommer fram mot för att dem allra flesta studenter inom enkätstudien existerar engagerade inom skolarbetet. dock dem numeriskt värde uppföljande samt fördjupande delstudierna visar för att detta ändå finns studenter tillsammans med andra erfarenheter.

i enlighet med eleverna existerar en kännetecken på grund av utmärkt pedagog för att dem bryr sig ifall eleverna både likt studenter samt personer. Dessvärre tyckte nästan hälften från eleverna för att lärarna maximalt brydde sig angående dem vilket studenter. Närmare hälften från eleverna tyckte ej heller för att dem fick existera tillsammans samt avgöra.

flera studenter uttrycker enstaka vilja för att inom större utsträckning erhålla utföra sina röster hörda. då dem får detta ökar graden från övervakning ovan detta egna lärandet. inom förlängningen förmå detta ett fåtal konsekvenser eftersom engagerade samt delaktiga studenter fullfölja studieavbrott inom mindre omfattning än andra, tänker Andersson.

Studiens påverkan bör existera intressanta till skolan.

ej minimalt vikten från för att lyssna vid eleverna existerar något skolan bör ta mot sig. oss måste systematisera lyssnandet samt ta detta eleverna säger vid allvar, funderar Andersson, samt fortsätter:

– oss skulle även behöva hitta former på grund av för att involvera studenter inom exempelvis skolutvecklingsarbetet, dock även inom arbetet tillsammans lektionsplanering.

Indien ägde stora möjligheter för att påverka skolans pedagogiska arbete.

för att artikel lite kreativ samt modig, vilket ej ständigt existerar sålunda enkel. dock då gäller detta för att pedagog, övrig anställda samt skolledningen samverkar inom skolan.

Tre centrala aspekter på grund av elevers engagemang

Utifrån dem tre delstudierna besitter Andersson identifierat tre aspekter vilket existerar särskilt viktiga på grund av för att elevernas engagemang på grund av utbildning bör uppstå.

• För detta inledande existerar undervisningskvaliteten betydande.

  dem bäst operativ lärarna besitter ej bara goda ämneskunskaper utan även ett väl utvecklad relationskompetens. Andersson redogör den därför här:

– för att dem månar angående sina studenter både ur ett omsorgsaspekt samt ur ett lärorik aspekt.

3.

Eleverna lyfter fram betydelsen från för att pedagog är kapabel förklara vid olika sätt således för att alla förstår samt för att dem förmå variera undervisningen, därför för att den passar alla. Betydelsefullt existerar även för att lärarna tror vid eleverna.

Det existerar alltså viktigt för att lärarna tror vid eleverna, dock balansen mellan krav samt stöttning existerar ett prov.

till höga krav är kapabel leda mot stress, dock detta är kapabel även på grund av lite stöttning utföra, påpekar Andersson.

• För detta andra ser eleverna tillhörighet likt betydelsefullt på grund av engagemang. Eleverna behöver uppleva sig trygga samt delaktiga. Andersson noterar även för att känslan från tillhörighet förmå bidra mot för att studenter får enstaka utbildning identitet.

  Denna aspekt visade sig oerhört betydande inom den andra delstudien var klasser tillsammans med extra stort engagemang undersöktes. Eleverna upplevde ett kraftfull vi-känsla tillsammans goda relationer både mellan studenter samt mellan pedagog samt studenter. dem kände sig sedda samt mötta tillsammans med respekt.

  Arbetet tillsammans regler samt förväntningar bör pågå löpande beneath läsåret, inom synnerhet inom start från läsåret samt inom start från vårterminen.

  inom båda klasserna plats detta konkreta händelser vilket svetsade dem samman. inom den en klassen arbetade pedagog samt studenter tillsammans på grund av för att förmå skolledningen för att rusta upp den slitna skolan. inom den andra klassen var detta plats ett sektion bråk samlade mentorn ihop eleverna samt fikade samt spelade tevespel efter skoltid.

  Andersson poängterar för att den på denna plats typen från aktiviteter ej behöver ske vid elevernas ledighet, dock för att detta gäller för att hitta liknande på denna plats möjligheter.

  Som skolchef påverkar ni elevernas utbildning samt tillväxt omväg, genom för att producera förutsättningar till lärarna för att bedriva en gott ledarskap samt enstaka god undervisning.

  ifall man lyssnar vid eleverna görs dem delaktiga samt medansvariga till sin utbildning.

• För detta tredjeplats existerar framtidstro ytterligare en viktigt villkor till elevernas engagemang. Eleverna inom studien ser framtiden an tillsammans tillförsikt samt tror för att skolan är kapabel hjälpa dem för att ett fåtal ett god kommande.

  angående man tror för att skolan existerar viktig på grund av hur ens kommande bör gestalta sig skapas engagemang samt enstaka större vilja för att hänga kvar. detta existerar även viktigt för att detta finns förebilder inom skolan såsom äger lyckats samt vilket eleverna förmå känna igen sig med.

Elevernas kollektiva tänkande

Om förebilderna finns inom den egna klassen förmå detta äga enstaka betydande psykologisk funktion.

dock något Andersson förvånats ovan existerar för att detta inom både lärar- samt elevintervjuerna framkom för att eleverna tar en sålunda stort ansvar på grund av varandra. dem värnar ifall gruppen samt hjälper varandra tillsammans med sådant vilket läxor samt för att erhålla tillsammans med sig riktig saker mot lektionerna.

Eleverna besitter en utpräglat kollektivt tänkande. dem ser efter varandra samt önskar för att varenda bör lyckas samt må god. då pedagog samt studenter gemensamt tar ansvar skapas engagemang var varenda arbetar mot identisk uppgift. enstaka vi-känsla förmå skapas. en gemensamt engagemang var både pedagog samt studenter involveras kunna leda mot för att detta Wenger kallar gemenskapande praktiker uppstår.

dock ej nog tillsammans detta. Något Andersson gärna önskar lyfta fram likt något nytt jämfört tillsammans tidigare undersökning existerar för att betingelserna till engagemang ej äger tillsammans kulturell alternativt socioekonomisk bakgrund för att utföra.

som utövas sätter ett prägel vid hur eleverna når måluppfyllelsen alternativt ej.

detta ser denna såsom oerhört positivt:

– då liknande gemenskapande praktiker uppstår, förefaller detta såsom ifall den kulturella alternativt socioekonomiska bakgrunden får ett mindre innebörd. Skolan skulle vid således sätt behärska artikel enstaka socioekonomiskt utjämnande faktor inom arbetet på grund av enstaka likvärdig skola.

Text: Martin Malmström

Källor:

Möten var oss blir sedda: enstaka undersökning angående elevers engagemang inom skolan.

Länk mot ytterligare webbplats.

Hattie, John (2014). Synligt lärande: ett syntes från mer än 800 metaanalyser angående vad vilket påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer inom svensk samt internationell belysning.

Stockholm: Natur & Kultur.