Hur många miljoner bor i ryssland
Rysslands demografi
Ryssland demografi beskriver befolkningssammansättningen inom förbundsrepubliken Ryssland, samt övervakas från statistikmyndigheten Rosstat.
Enligt den ryska folkräkningen 2002 ägde Ryssland ett befolkning vid 145,2 miljoner människor varav 106 miljoner bodde inom dem europeiska delarna samt 39 miljoner bodde inom dem asiatiska delarna.Den ryska befolkningssammansättningen utmärker sig tillsammans med höga mortalitetstal samt nedsänkt förväntad levnadslängd, framför allt inom gruppen män. Rysslands befolkning reducerar, samt beneath kalenderår 2021 uppgick minskningen mot fler än ett miljon invånare.[2][3]
Rysslands yta existerar ungefär 17 miljoner kvadratkilometer, vilket fullfölja Ryssland mot världens ytmässigt största nation.
Ryssland existerar en glest bebott nation, var dem flesta bor inom huvudstadenMoskva, längs Finska viken, nära Svarta havet, nära Uralbergen samt inom dem sydöstra delarna från landet nära den nordkoreanska gränsen.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Enligt den ryska folkräkningen 2002 ägde Ryssland ett befolkning vid 145,2 miljoner människor varav 106 miljoner bodde inom dem europeiska delarna samt 39 miljoner bodde inom dem asiatiska delarna.
Enligt uppskattning ifrån kalenderår 2006 besitter landet omkring 142 400 000 invånare. Rysslands befolkning besitter sedan 1990-talet minskat drastiskt mot resultat från ökade dödstal inom relation mot dem minskande födelsetalen.
Etnicitet
[redigera | redigera wikitext]Tabellen nedan visar folkmängden fördelad vid etnicitet i enlighet med folkräkningen 2021.
Ryssland existerar världens mot ytan största nation samt täcker stora delar från både Europa samt Asien.Knappt 72 % från befolkningen, alternativt knappt 106 miljoner, uppgavs existera etniska ryssar. dem enda övriga grupper såsom överskred 1 % från befolkningen plats tatarer (3,2 %), tjetjener (1,14 %) samt basjkirer (1,07 %). Nära 12 % uppgav ingen etnicitet.[4]
| Etnisk samling | Språkfamilj | Antal | % från befolkningen |
|---|---|---|---|
| Ryssar | Slaviska | 105,620,179 | 71.76% |
| Tatarer | Turkiska | 4,713,669 | 3.2% |
| Tjetjener | Nordöstkaukasiska | 1,674,854 | 1.14% |
| Basjkirer | Turkiska | 1,571,879 | 1.07% |
| Tjuvasjer | Turkiska | 1,067,139 | 0.73% |
| Avarer | Nordöstkaukasiska | 1,012,074 | 0.69% |
| Armenier | Indoeuropeiska | 946,172 | 0.64% |
| Ukrainare | Slaviska | 884,007 | 0.6% |
| Darginer | Nordöstkaukasiska | 626,601 | 0.43% |
| Kazaker | Turkiska | 591,970 | 0.4% |
| Kumyker | Turkiska | 565,830 | 0.38% |
| Kabardiner | Nordöstkaukasiska | 523,404 | 0.36% |
| Ingusjier | Nordöstkaukasiska | 517,186 | 0.35% |
| Lezginer | Nordöstkaukasiska | 488,608 | 0.33% |
| Osseter | Iranska | 485,646 | 0.33% |
| Mordviner | Uraliska | 484,450 | 0.33% |
| Jakuter | Turkiska | 478,409 | 0.33% |
| Azerer | Turkiska | 474,576 | 0.32% |
| Burjater | Mongoliska | 460,053 | 0.31% |
| Marier | Uraliska | 423,803 | 0.29% |
| Udmurter | Uraliska | 386,465 | 0.26% |
| Tadzjiker | Iranska | 350,236 | 0.24% |
| Uzbeker | Turkiska | 323,278 | 0.22% |
| Tuviner | Turkiska | 295,384 | 0.2% |
| Krimtatarer | Turkiska | 257,592 | 0.18% |
| Karatjajer | Turkiska | 226,271 | 0.15% |
| Belarusier | Slaviska | 208,046 | 0.14% |
| Tyskar | Germanska | 195,256 | 0.13% |
| Kalmucker | Mongoliska | 179,547 | 0.12% |
| Laker | Nordöstkaukasiska | 173,416 | 0.12% |
| Romer | Indoariska | 173,400 | 0.12% |
| Tabasaraner | Nordvästkaukasiska | 151,466 | 0.1% |
| Komier | Uraliska | 148,516 | 0.1% |
| Kirgizer | Turkiska | 137,780 | 0.09% |
| Balkarer | Turkiska | 125,044 | 0.08% |
| Turkar | Turkiska | 116,705 | 0.08% |
| Tjerkesser | Nordvästkaukasiska | 114,697 | 0.08% |
| Georgier | Sydkaukasiska | 112,765 | 0.08% |
| Adygéer | Nordvästkaukasiska | 111,471 | 0.08% |
| Nogajer | Turkiska | 109,042 | 0.07% |
| Koreaner | Koreanska | 87,819 | 0.06% |
| Altajer | Turkiska | 83,125 | 0.06% |
| Judar | Semitiska | 82,644 | 0.06% |
| Moldavier | Romanska | 77,509 | 0.05% |
| Chakasser | Turkiska | 61,365 | 0.04% |
| Permjaker | Uraliska | 55,786 | 0.04% |
| Pontiska greker | Hellenska | 53,972 | 0.04% |
| Nentser | Uraliska | 49,646 | 0.03% |
| Abaziner | Nordvästkaukasiska | 41,793 | 0.03% |
| Turkmener | Turkiska | 41,328 | 0.03% |
| Evenker | Tungusiska | 39,226 | 0.03% |
| Aghuler | Nordvästkaukasiska | 34,576 | 0.02% |
| Rutuler | Nordvästkaukasiska | 34,259 | 0.02% |
| Kareler | Uraliska | 32,422 | 0.02% |
| Chanter | Uraliska | 31,467 | 0.02% |
| Yazidier | Iranska | 26,257 | 0.02% |
| Kurder | Iranska | 24,657 | 0.01% |
| Polacker | Slaviska | 22,024 | 0.01% |
| Evener | Tungusiska | 19,913 | 0.01% |
| Kineser | Sinotibetanska | 19,644 | 0.01% |
| Araber | Semitiska | 16,329 | 0.01% |
| Tjuktjer | Tjuktji-kamtjatkanska | 16,200 | 0.01% |
| Litauer | Baltiska | 13,230 | 0.01% |
| Tsakhurer | Nordöstkaukasiska | 12,541 | 0.01% |
| Manser | Uraliska | 12,228 | 0.01% |
| Bulgarier | Slaviska | 11,851 | 0.01% |
| Nanai | Tungusiska | 11,623 | 0.01% |
| Sjorer | Turkiska | 10,507 | 0.01% |
| Gagauzer | Turkiska | 9,272 | 0.01% |
| Letter | Baltiska | 8,516 | 0.01% |
| Abchazer | Nordvästkaukasiska | 8,177 | 0.01% |
| Dolganer | Turkiska | 8,157 | 0.01% |
| Finnar | Uraliska | 7,978 | 0.01% |
| Vietnameser | Austroasiatiska | 7,859 | 0.01% |
| Ester | Uraliska | 7,778 | 0.01% |
| Indier | Indoiranska | 7,667 | 0.01% |
| Korjaker | Tjuktji-kamtjatkanska | 7,485 | 0.01% |
| Nağaybäk | Turkiska | 5,719 | 0.00% |
| Vepser | Uraliska | 4,534 | 0.00% |
| Assyrier | Semitiska | 4,421 | 0.00% |
| Sojoter | Mongoliska | 4,368 | 0.00% |
| Meschetiska turkar | Turkiska | 4,095 | 0.00% |
| Nivcher | Nivchiska | 3,842 | 0.00% |
| Talysher | Iranska | 3,595 | 0.00% |
| Afghaner[förtydliga] | Iranska | 3,536 | 0.00% |
| Selkuper | Uraliska | 3,458 | 0.00% |
| Dungan | Sinotibetanska | 3,028 | 0.00% |
| Itelmen | Tjuktji-kamtjatkanska | 2,596 | 0.00% |
| Udier | Nordöstkaukasiska | 2,551 | 0.00% |
| Ultjer | Tungusiska | 2,472 | 0.00% |
| Perser | Iranska | 2,434 | 0.00% |
| Kumandiner | Turkiska | 2,408 | 0.00% |
| Teleuter | Turkiska | 2,217 | 0.00% |
| Uigurer | Turkiska | 2,217 | 0.00% |
| Serber | Slaviska | 2,151 | 0.00% |
| Hemshiner | Indoeuropeiska | 2,082 | 0.00% |
| Besermyaner | Uraliska | 2,036 | 0.00% |
| Shapsuger | Nordvästkaukasiska | 1,914 | 0.00% |
| Rumäner | Romanska | 1,850 | 0.00% |
| Yukaghir | Yukaghir | 1,802 | 0.00% |
| Inuiter | Eskimåisk-aleutiska | 1,657 | 0.00% |
| Kamtjadaler | Tjuktji-kamtjatkanska | 1,547 | 0.00% |
| Samer | Uraliska | 1,530 | 0.00% |
| Ungrare | Uraliska | 1,460 | 0.00% |
| Italienare | Romanska | 1,460 | 0.00% |
| Fransmän | Romanska | 1,457 | 0.00% |
| Udege | Tungusiska | 1,325 | 0.00% |
| Mongoler | Mongoliska | 1,318 | 0.00% |
| Tjecker | Slaviska | 1,214 | 0.00% |
| Spanjorer | Romanska | 1,175 | 0.00% |
| Britter | Germanska | 1,167 | 0.00% |
| Amerikaner | Germanska | 1,129 | 0.00% |
| Keter | Jenisejiska | 1,088 | 0.00% |
| Krimtjaker | Turkiska | 954 | 0.00% |
| Tsjuvaner | Tjuktji-kamtjatkanska | 900 | 0.00% |
| Karakalpaker | Turkiska | 838 | 0.00% |
| Ingrer | Uraliska | 781 | 0.00% |
| Tofalarer | Turkiska | 719 | 0.00% |
| Kubaner | Romanska | 701 | 0.00% |
| Nganasaner | Uraliska | 687 | 0.00% |
| Japaner | Japoniska | 663 | 0.00% |
| Rusiner | Slaviska | 596 | 0.00% |
| Tater | Iranska | 575 | 0.00% |
| Orocher | Tungusiska | 527 | 0.00% |
| Karaimer | Turkiska | 500 | 0.00% |
| Negidaler | Tungusiska | 481 | 0.00% |
| Pamirer | Iranska | 467 | 0.00% |
| Pakistanier | Indoiranska | 410 | 0.00% |
| Aleuter | Eskimåisk-aleutiska | 397 | 0.00% |
| Chulymer | Turkiska | 382 | 0.00% |
| Oroker | Tungusiska | 268 | 0.00% |
| Kaukasiska bergsjudar | Semitiska | 266 | 0.00% |
| Tazer | Sinotibetanska | 235 | 0.00% |
| Entser | Uraliska | 201 | 0.00% |
| Slovaker | Slaviska | 193 | 0.00% |
| Kroater | Slaviska | 177 | 0.00% |
| Makedonier | Slaviska | 155 | 0.00% |
| Slovener | Slaviska | 108 | 0.00% |
| Voter | Uraliska | 99 | 0.00% |
| Bosniaker | Slaviska | 98 | 0.00% |
| Montenegriner | Slaviska | 85 | 0.00% |
| Kereker | Tjuktji-kamtjatkanska | 23 | 0.00% |
| Centralasiatiska judar | Semitiska m.fl. | 18 | 0.00% |
| Georgiska judar | Sydkaukasiska | 14 | 0.00% |
| Centralasiatiska romer | Indoiranska | 12 | 0.00% |
| Annan etnicitet | 1,393,685 | 0.95% | |
| Ingen arbetsuppgift | 17,136,960 | 11.64% |
Hälsa
[redigera | redigera wikitext]Medellivslängd
[redigera | redigera wikitext]År 2004 plats medellivslängden inom Ryssland 59 kalenderår till män samt 73 kalenderår till kvinnor.
Hiv/aids
[redigera | redigera wikitext]Ryssland anses äga flest hiv-smittade utanför subsahariska Afrika.
Enligt ett uppskattning ifrån FN förmå Rysslands befolkning, liksom idag uppgår mot ovan 144 miljoner människor, äga sjunka mot omkring 120 miljoner inom slutet från århundradet.flera gånger överförs smittan via injektionssprutor såsom delas från narkotikamissbrukare.
Självmord
[redigera | redigera wikitext]Årligen begås 38,7 självmord per 100 000 invånare i enlighet med WHO, detta existerar enstaka från dem högsta frekvenserna inom världen.
Abort
[redigera | redigera wikitext]Det besitter bedömts för att detta sker fler aborter än födslar inom Ryssland.
2004 gjorde minimalt 1,6 miljoner kvinnor abort (en femtedel från dem fanns yngre än 18 år) samt cirka 1,5 miljoner unge föddes. ett orsak anses existera för att en inledande barns barnafödande utför flera familjer fattiga.
Urbanisering, städer samt landsbygd
[redigera | redigera wikitext]Moskva existerar den största staden inom Ryssland, (med ett befolkning vid 10,4 miljoner) samt existerar Rysslands huvudstad.
Rysslands befolkning reducerar drastiskt samt ifall inget görs kommer antalet invånare för att sjunka ifrån drygt 140 miljoner idag mot 100 miljoner tid 2050.staden existerar även en viktigt ekonomiskt center samt äger en rikt kulturliv, tillsammans flera museer på grund av kultur, litteratur, melodier, dans, saga samt vetenskap. detta finns hundratals kyrkobyggnader samt flera katedraler. staden äger blivit Rysslands "huvudmagnet" till investeringar ifrån andra länder, samt företagsnärvaro.
Sankt Petersburg (4,7 miljoner invånare) bildades 1703 från Peter den store såsom Rysslands huvudstad, samt hette Petrograd beneath inledande världskriget samt Leningrad efter 1924. Efter enstaka folkomröstning 1991 ändrades namnet tillbaka mot Sankt Petersburg. beneath tsartiden fanns staden Rysslands kulturella, lärda, finansiella samt fabriksrelaterade center.
Då huvudstaden flyttades igen mot Moskva 1918 minskade stadens politiska innebörd, dock den förblev en viktigt center inom tradition, vetenskap samt krigsindustri.
Det denna plats existerar ett inventering ovan länder strukturerade efter folkmängd.Novosibirsk existerar den största staden inom Sibirien, ett större industristad samt enstaka betydelsefull tätort inom försändelse. detta viktigaste universitetet inom Ryssland, förutom Moskva samt Sankt Petersburg, existerar Novosibirsks statsuniversitet, beläget inom ett förort mot Novosibirsk.
Vladivostok, belägen inom Ryska fjärran östern, besitter blivit ett nödvändig ort på grund av Rysslands köp inom Stillahavsregionen.
Andra viktigare storstäder existerar Nizjnij Novgorod, Kazan, Jekaterinburg, Krasnojarsk, Novosibirsk, Omsk, Samara, Rostov-na-Donu samt Tjeljabinsk.
Rysslands befolkning minskade tillsammans ovan ett miljon människor beneath 2021, visar siffror ifrån statistikmyndigheten Rosstat.Landsbygdslivet inom Ryssland skiljer sig ifrån flera andra länder. Byar nära storstäder påminner mer ifall förorterna inom USA, medan byar långt försvunnen ifrån städerna ofta kännetecknas från fattiga levnadsförhållanden.