obiride.pages.dev









Kan sniglar laga sitt skal



Ledsnäckan Tonicella lineata. Detta vackra vilt tillhör ett från dem mindre väl kända blötdjursgrupperna, klassen ledsnäckor (Polyplacophora), känd för för att vissa arter förmå äga hundratals ögon. Läs ifall blötdjursgruppernas evolution inom svaret nedan.

Ledsnäckorna äger vilket synes ej mindre än åtta skal inom form eller gestalt från plåtar på ryggsidan. Den ovala tjocka fingerprydnad vilket omger skalen tillhör manteln. Undersidans tramp bildar ett massiv krypsula, noggrann likt hos snäckor. Man skulle behärska tro ledsnäckorna är uppdelade inom åtta parti samt därmed segmenterade, noggrann vilket insekter samt andra leddjur.

dock så är sannolikt ej fallet, ett åsikt såsom stöds från ledsnäckornas inre anatomi samt embryonalutveckling. Ledsnäckorna äger levande vävnad inuti skalet, något likt är unikt bland blötdjuren. Hos vissa från dem finns detta hundratals ögon inom skalen. Dessa ögon är försedda tillsammans med genomskinliga linser från kalciumkarbonat samt är möjligen kapabla mot bildseende, angående än tillsammans många låg upplösning.

artighet of Matt Knoth from Encyclopedia of Life beneath this CC License.

Varför är blötdjur så olika, dock ändå släkt tillsammans varandra? - angående blötdjurens (molluskernas) evolution

Alla blötdjur (mollusker) besitter många sannolikt en gemensamt ursprung.

Utgående från ett grundplan äger dem utvecklats inom olika riktningar. Grundplanen kunna kvar urskiljas, inom mer alternativt mindre omvandlad struktur, hos varenda blötdjursgrupper. detta visar för att dem är släkt. Släktskapen stöds också från molekylärbiologiska undersökningar från deras DNA. Blötdjur kännetecknas från för att dem är försedda tillsammans ett tramp likt användes när dem rör sig, ett mantel liksom omsluter ett mantelhåla samt en skal från kalciumkarbonat.

Gälarna finns inom mantelhålan. enstaka rivtunga (radula) används oss födointaget. Hos vissa grupper förmå man ej urskilja samtliga dessa kännetecken.

enstaka förfader uppbyggd i enlighet med grundplanen gav beneath evolutionen upphov mot dem blötdjursgrupper såsom lever idag.

dem flesta blötdjursgrupperna uppkom förmodligen redan före den så kallade kambriska explosionen för cirka 500 miljoner år sedan, då dem flesta från dagens djurstammar utvecklades. Utvecklingen innebar enstaka anpassning mot olika miljöer samt olika levnadsätt. Man talar ifall olika ekologiska nischer.

Blötdjuren är en utmärkt modell på hur vilt tillsammans med ett initial kroppsplan är kapabel justera sig mot olika levnadssätt samt hur kroppsdelar beneath evolutionen kunna ändras mot för att fyllning olika funktioner. Detta äger lett mot för att dem olika blötdjurgrupperna skiljer sig rätt många åt mot detta yttre.

Man urskiljer idag sju klasser bland blötdjuren.

Tre från dem är många artrika samt utgör ett massiv sektion från jordens fauna, framför allt inom havet. Dessa grupper är snäckor (Gastropoda), skalade djur (Bivalvia) samt bläckfiskar (Cephalopoda). Dessa grupper förekommer också många rikligt liksom fossil. dem fyra återstående mindre grupperna är urmollusker (Monoplacophora), maskmollusker (Aplacophora), ledsnäckor (Polyplacophora) samt tandsnäckor (Scaphopoda).

Texten fortsätter beneath bilden.

Är detta ett mask? Nej, detta är en blötdjur, maskmollusken Chaetoderma hancocki. Maskmolluskerna saknar skal, dock besitter små fjäll alternativt nålar från kalciumkarbonat inom huden. i enlighet med ett åsikt är detta detta ursprungliga tillståndet hos blötdjuren.

Skalen hos andra blötdjur äger inom så fall uppkommit genom för att små fjäll smält ihop. dock detta kunna också existera så dem första blötdjuren ägde en skal vilket delades upp inom åtta skal hos ledsnäckorna samt inom småbitar hos maskmolluskerna. alternativt så ägde urblötdjuren flera skal.

inom så fall uppvisar ledsnäckorna tillsammans med sina åtta skal ursprungstillståndet. Notera således för att klassen "urmollusker" tillsammans med en skal (Monoplacophora; titta texten ovan) alls ej behöver existera just urmollusker, dock många väl kunna existera detta.

artighet of Kelvin Barwick, from Encyclopedia of Life beneath this CC License.

Snäckor använder foten vilket enstaka krypsula när dem tar sig fram på en mer alternativt mindre fast underlag. dem använder oftast rivtungan mot för att raspa inom sig växtföda från underlaget.

dem äger vanligen en enkelt, oftast spiralvridet, skal likt dem är kapabel krypa in inom för för att skydda sig mot fiender. dem är kapabel sakna skal alternativt äga en inre skal. Detta gäller bland annat för dem landlevande snäckor, vilket kallas sniglar. Snäckorna är enstaka från dem få djurgrupper vilket koloniserat nation samt dessutom väl anpassat sig mot landlivet.

skalade djur besitter två skal, vilket är kapabel dras ihop tillsammans starka muskler så för att dem helt täcker djuren.

dem är vanligen ej särskilt rörliga, dock många från dem kunna sticka ut foten mellan dem två skalen samt ta sig fram mindre sträckor. dem lever på bottnen alternativt nedgrävda inom den. Gälarna är omvandlade mot filtreringsanordningar såsom fångar upp födan inom struktur små planktonorganismer samt organiska partiklar från detta dricksvatten såsom pumpas genom mantelhålan.

Hos bläckfiskarna äger foten utvecklats mot armar, hos dem flesta åtta alternativt tio stycken.

Åttaarmade bläcfiskar använder armarna mot för att ta sig fram på havsbottnen. Tioarmade bläckfiskar simmar inom dem fria vattenmassorna. samtliga bläckfiskar förmå simma tillsammans med hjälp från jetdrift.

De använder oftast rivtungan mot för att raspa inom sig växtföda ifrån underlaget.

dem pressar då ut en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ur mantelhålan. Bläckfiskarna är köttätare likt fångar födan tillsammans med hjälp från armarna samt hårda näbbliknande käkar. Två från armarna fungerar hos dem tioarmade bläckfiskarna liksom långa fångsttentakler. Skalet äger hos nästan samtliga idag levande bläckfiskar minskat inom storlek alternativt helt försvunnit.

dem flesta skalförsedda bläckfiskar besitter en inre skal vilket ej syns på utsidan. Undantaget är dem urprungligt byggda arterna inom släktet Nautilus. Skalet besitter luftfyllda hålrum såsom hjälper bläckfiskarna för att hålla sig flytande. Läs om Nautilus, jättebläckfiskar samt andra bläckfiskar på enstaka ytterligare blad.

2016.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) inom naturreservatet Navarån inom Medelpad. Musslorna håller på för att sålla födopartiklar ur vattnet. Deras larver (glochidierna) är parasiter på lax samt laxöring.

Arten är fridlyst. Läs mer om flodpärlmusslan på Naturhistoriska riksmuseets sajt. artighet of Joel Berglund and Wikimedia Commons beneath this GNU License.

Vilka musselarter bildar pärlor? Hur lång tidsperiod tar detta för att forma ett normalstor pärla?

De flesta blötdjur tillsammans med skal är kapabel forma pärlor mellan pärlemorlagret på skalets insida samt manteln.

Pärlemorn består från kalciumkarbonat, identisk ämne såsom bildar kalksten. Manteln utgör kroppsytan innanför skalet. Pärlor från hög standard bildas emellertid endast hos arter likt äger en tjockt pärlemorlager. mot dessa hör familjen pärlmusslor såsom finns inom tropiska ocean samt flodpärlmusslan, likt finns inom land.

Förr fiskade man inom landet flodpärlmusslor för för att utvinna pärlor. Flodpärlmusslan är känd för för att bli många gammal. dock den förökar sig långsamt samt är numera enstaka hotad art.

För för att ett pärla bör bildas krävs för att enstaka små förorening, mot modell en sandkorn, hamnat mellan pärlemorn samt manteln.

När man odlar pärlor, placerar man en litet korn på lämpligt ställe samt väntar. detta tar cirka 1-2 år för skalade djur inom pärlodlingar för att forma ett pärla. 2004, 2014.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Finns detta sniglar inom havet? - angående skillnaden mellan sniglar samt snäckor

I vetenskapliga kontext är sniglar arter från landlungsnäckor utan yttre skal.

Sniglar existerar ett allmän benämning till landsnäckor likt saknar skal (hus).

Svarta sådana ser man ofta inom skogen. andra arter ställer mot bekymmer inom grönsakslandet alternativt bland jordgubbarna. Aktuell är den spanska skogssnigeln ("mördarsnigeln"; Arion lusitanicus). Sniglar finns ej inom havet.

inom dagligt anförande använder man emellertid ofta termen "snigel" likt enstaka synonym mot "snäcka".

Snäckorna är ett många artrik klass bland blötdjuren. dem flesta snäckor bär en spiralvridet skal på ryggen, dock många (som sniglarna ovan) saknar skal alternativt äger en "inre" skal. detta finns massor tillsammans med olika arter från snäckor inom havet. 2004.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Till vänster: Frågeställarens vinbergssnäcka.

tackar mot Helena för bilden. Till höger: Escargots dem Bourgogne. artighet Arnaud 25, in the public domain.

Har tidigare skrivit mot dig samt frågat ifall enstaka skalbagge såsom oss hittade inom trädgården. besitter enstaka små fråga igen. Sonen hittade enstaka massiv snigel på vår steg.

fråga ifall detta är vinbärssnigel? Sådana bör väl ej finnas här nere inom Skåne? Bifogar enstaka bild.

Jo då, detta är ett vinbergssnäcka (Helix pomatia).

Namnet förklaras från för att den söderut inom Europa är kapabel förekomma vilket skadedjur inom vinodlingar. Notera för att detta ej heter "vinbärssnigel". dock frånvaron från vinberg på våra breddgrader förmå ju lura ett för att tro för att namnet besitter tillsammans vinbär för att göra. Läs om sniglar samt snäckor inom föregående svar.

Vinbergssnäckan finns inom Götaland samt Svealand.

Sniglar tillhör djurgruppen mollusker samt existerar ryggradslösa havs- samt landlevande varelser.

inom vissa delar från Skåne är den vanlig. Den finns framför allt där berggrunden är kalkhaltig. Man anser för att den ej är initial inom land, utan införd från människan. dem vitlökskryddade "sniglar" ("escargots") liksom ätes inom land i västeuropa är vanligen vinbergssnäckor. dem är så eftertraktade för att dem på många håll blivit nästan utrotade.

Numera föds dock Helix pomatia samt den mindre snäckan Cornu aspersum upp inom särskilda snäckodlingar. Läs om snäckors märkliga fortplantning på enstaka ytterligare blad. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Till vänster: Vinbergssnäcka efter övervintringen tillsammans med skalets ingång täckt från ett hård epifragma (courtesy of Hannes Grobe from Wikimedia Commons beneath this CC License).

Till höger: ett epifragma från enstaka vinbergssnäcka sedd från insidan (courtesy of Tom Meijer from Wikimedia Commons beneath this GNU License).

För en år sedan hittade jag enstaka snigel inom en kolli ruccola från Italien. oss ägde den inom enstaka låda för för att senare släppa ut den.

Den smet ut nära en obevakat ögonblick samt oss hittade honom en år senare.

En sektion sniglar existerar bara några millimeter långa, medan andra kunna nå upp mot flera centimeter, likt exempelvis hjälmsnigeln.

denne plats torr samt ägde genomskinligt skal, enstaka torr hinna för öppningen samt oss trodde för att denne plats färdig för grav. dock oss lade den på blött hushållspapper samt lite sallad samt en dygn senare ägde han tagit sig ut ur hinnan. för tillfället är denne mörk samt härlig inom skalet samt mumsar inom sig päron samt sallad för fullt.

för tillfället mot frågorna: 1) Är detta farligt för den svenska naturen för att släppa ut snigeln? 2) Går sniglar inom ide på vintern? 3) Är sniglar tvåkönade?

Notera för att detta är ett snäcka ni äger hittat, ej enstaka snigel. Läs om sniglar samt snäckor ovan på denna sida.

Först samt främst, man bör inte någonsin släppa ut varelse liksom man kommit från utlandet inom naturen.

Även angående många främmande varelse ej klarar sig inom vårt klimat finns ständigt risken för att dem kunna etablera sig. detta finns många modell på för att sådana varelse förökar sig explosionsartat inom frånvaro från dem predator samt parasiter såsom håller populationerna nere inom deras naturliga miljö.

Främmande varelse såsom etablerar sig förmå ställa mot stora bekymmer tillsammans med ekosystemen. Kända modell är agapaddan samt kaninen inom Australien, den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi nära Västkusten samt, ej minimalt, den spanska skogssnigeln (Arion lusitanicus; "mördarsnigeln") inom land. detta besitter påståtts för att den senare spreds från en enda ställe, enstaka plantskola inom Skåne.

Läs mer om spansk skogssnigel på Göteborgs naturhistoriska museums sajt.

Många snäckor är kapabel gå in inom vilstadium inne inom sina skal. Så gör mot modell vinbergssnäckan beneath vintern. ett sektion kunna då stänga skalet tillsammans en permanent lock, operculum. Detta lock bildas noggrann såsom skalet från manteln samt består från kalciumkarbonat.

När sniglar känner faran runt omkring gömmer dem sig inom skalet.

Hos landlevande snäckor utsöndras inom stället nära behov ett epifragma. Den är en sekret från slem liksom täpper mot skalöppningen. Hos vissa arter kunna detta slem hårdna, märkligt nog från kalciumfosfat, ej från kalciumkarbonat. Er övervintrande snäcka ägde förmodligen enstaka epifragma.

Nästan samtliga landlevande snäckor är tvåkönade.

dem är dock ej självbefruktande, utan parar sig. detta en djuret förmå fungera likt hane detta andra vilket hona. dock oftast befruktar dem båda djuren varandra. Läs mer om snäckors fortplantning på enstaka ytterligare blad. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Överst kryper frågeställarens snigel.

Den tycks äga hamnat inom fel miljö. Man ser slemspåret vilket den lämnar efter sig. tackar mot Marie för bilden. Nederst syns ett ytterligare snigel, förmodligen mörk skogssnigel (Arion ater). Man ser framtill ett öppning (pneumostomen) vilket leder in mot mantelhålan.

Vattenlevande snäckor äger gälar inom struktur från förgrenade utbuktningar inuti mantelhålan. Sniglarna däremot hör mot gruppen lungsnäckor liksom nästan varenda är landlevande. dem besitter förlorat gälarna. Utbytet från syre samt koldioxid sker genom mantelhålans väl genomblödda vägg. Mantelhålan är således enstaka lunga samt den ventileras via pneumostomen.

inom framänden ögonkontakt snigelns två par tentakler. dem övre långa tentaklerna är försedda tillsammans ögon inom ändarna. artighet of and Wikimedia Commons beneath this CC License.

Vad är detta för en varelse på bilden? Tacksam för svar.

Det är ett krypande snigel. Läs om snäckor samt sniglar ovan på denna blad. Man ser en par tentakler inom framänden. Snigeln besitter två par indragbara tentakler, tillsammans ögon inom spetsen på detta en paret. Man ser också detta spår från slem liksom snigeln lämnat efter sig när den kryper fram på sin krypsula.

detta är vågor från muskelsammandragningar inom krypsulan liksom driver snigeln framåt. detta går ej för att artbestämma snigeln. 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Byter snäckor skal? angående ej hur växer skalet?

Snäckor byter ej skal.

Skalet bildas från huden, närmre bestämt på utsidan från den kroppsdel likt kallas manteln. Skalet består huvudsakligen från kalciumkarbonat (antingen kalcit alternativt aragonit, två mineral likt också förekommer inom bergarter) samt proteiner. När snäckan växer samt blir större, tillväxer skalet längs tillsammans med sin kant, blir större samt större samt får fler vindlingar ifall skalet är spiralformat.

Skalet blir också grövre genom för att mer kalciumkarbonat utfälls på dess insida.

Snäckor förmå äga mössformiga alternativt spiralformade skal. dem spiralformade är antingen vänstervridna alternativt, hos majoriteten från arterna, högervridna.

Sniglar finns inom enstaka mängd olika typer samt arter, fanns samt ett tillsammans med sina egna unika egenskaper.

Spiralens diameter ökas successivt, allt eftersom skalet tillväxer. 2011, 2012.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Vilka ämnen är detta likt ger snäckskal färg? Kalcit samt aragonit inom skal förmå tydligen innehålla blötdjurs varenda färger, mot modell citrongul, röd.

rosa, brun alternativt mörk. inom bergarter är kalkspat samt aragonit vanligen färglösa alternativt vita, dock kunna anta flera andra färger genom orenheter inom stenen.

Kalciumkarbonat förekommer inom naturen inom tre kristallmodifikationer. inom ryggradslösa djurs skelett förkommer aragonit samt kalkspat.

Vinbergsnäckans skal innehåller bara från aragonit, liksom ger skalet ett ljus grundfärg. Kalkspat förekommer dock inom andra blötdjursskal.

Man vet många lite angående dem färgpigment, vilket ger blötdjursskal andra färger vitt. detta är många osannolikt för att färgen orsakas från identisk föroreningar vilket ibland ger färg åt dem normalt vita mineralen aragonit samt kalkspat.

inom äldre litteratur uppges för att skalen innehåller melaniner, identisk pigment liksom ger bruna, svarta samt röda färger åt hår samt hud hos däggdjur, inklusive människan. Melaniner uppges emellertid inom enstaka senare källa artikel ovanliga inom blötdjursskal. Pyrroler samt porfyriner uppges inom denna källa existera vanligare.

inom enstaka ytterligare undersökning hävdar man för att polyener, fria alternativt proteinbundna, ger skalet färg hos bland annat Helix aspersa, ett nära släkting mot vinbergssnäckan. Man kunde dock ej isolera några polyener. Polyener är kolväten tillsammans fler än fyra kolatomer samt dubbelbindningar mellan vissa från dem.

Skalfärg hos blötdjur uppges också behärska artikel så kallade strukturfärger, liksom orsakas från optiska fenomen när ljus reflekteras från skalet, utan för att några pigment är inblandade.

Blötdjurs skal bildas från skalkörtlar inom mantelns hud. dock man vet ej hur detta går mot samt samt angående hur pigmenten inkorporeras inom skalen.

Läs även svaret på föregående fråga. 2019.

Anders Lundquist

Till början på sidan



Skal från kägelsnäckan Dendroconus figulinus sett från olika vinklar. Skalet är koniskt tillsammans med upptill tillplattad spira samt ett många smal slitsformad öppning.

artighet of H. Zell and Wikimedia Commons beneath this CC License.

Kan kägelsnäckorna gå in helt samt hållet inom sitt skal, d.v.s. gömma sig inuti detta så för att endast skalet syns? Vore jättetacksam ifall ni ville ge mig klart svar ifall detta.

Man kunna verkligen undra när man ser hur smal skalets öppning är.

Jo, kägelsnäckor kunna gömma bota kroppen inom sitt skal. dem flesta arterna är också utrustade tillsammans en operculum, en lock såsom sitter på foten. Detta lock täcker skalöppningen när snäckan är indragen inom skalet samt skyddar tillsammans tillsammans med skalet kroppen.

detta finns ett särskild muskel liksom fäster inom skalets centralaxel samt inom foten. Denna muskel drar in kroppen inom skalet. dem flesta snäckor äger en runt operculum. Kägelsnäckornas operculum är inom stället långsträckt triangulärt så för att detta passar inom skalets öppning (aperturen).

Kägelsnäckornas skal äger enstaka låg tilltryckt spira samt ett hög märkbart vindel beneath spiran. dem skalvindlingar likt finns beneath denna vindel tas upp eller sugs in från snäckan beneath tillväxten. Därför finns detta mer utrymme för kroppen inuti skalet än man skulle tro.

Läs mer om dem många giftiga kägelsnäckorna på ett ytterligare blad.

2008, 2011.

Anders Lundquist

Till början på sidan

Till "Svar på frågor"