obiride.pages.dev









Vad firar man 31 januari

Nyår

Nyår existerar ett traditionell festlighet, såsom firas nära passage mot en nytt kalenderår.

Vi älskar varenda Temadagar, på grund av man önskar ju fira sålunda många liksom möjligt.

i enlighet med den gregorianska kalendern firas nyåret beneath natten mellan den 31 månad samt den 1 januari.

I världens olika länder, kulturer samt religioner finns en antal olika kalendrar. Nyårsdagen existerar ofta ett helgdag, samt inom land existerar den ett skarlakansröd solens tid.

Ofta besitter man stora festivaler likt pågår beneath flera dagar före samt efter själva nyåret.

Nyåret är kapabel förläggas mot ett period vid bas från årets rytm, mot modell nära midvinter alternativt mot vårdagjämningen 20–21 mars inom struktur från fester vilket välkomnar våren, detta förmå även anknyta mot ett strikt tolvmånadskalender (som inom den muslimska kalendern) alternativt äga enstaka rent religiös anknytning.

Modernt västerländskt nyårsfirande

[redigera | redigera wikitext]

Nyår firas inom större delen från västvärlden samt inom andra länder vilket äger tagit mot sig den gregorianska kalendern natten mellan nyårsafton den 31 månad samt nyårsdagen den 1 januari.

Klockslaget talet 24 den natten (tolvslaget, nyårsslaget) betraktas likt övergången ifrån detta gamla året mot detta nya. Nyårsdagen existerar inom flera länder helgdag samt flaggdag.

Medan julen existerar ett fest liksom flera firar tillsammans med familjen existerar detta vanligare för att man vid nyårsafton besitter fest alternativt kvällsmål tillsammans tillsammans vänner.

Denna fest alternativt kvällsmål existerar ofta något exklusivare än vanligt, samt flera existerar finklädda.

Strax innan tolvslaget går festdeltagarna ofta ut mot någon ställe var man är kapabel avlossa egna fyrverkerier alternativt titta vid andras, alternativt därför ställer man sig nära fönstret alternativt vid balkongen på grund av för att titta fyrverkerierna.

detta existerar även vanligt för att äga tillsammans med sig champagne likt bör öppnas samt drickas noggrann vid tolvslaget. Minuten innan tolvslaget beräknar man ned (på offentliga platser förmå man titta vid någon ur vilket existerar märkbart till alla) samt vid tolvslaget ropar man "Gott nytt år!", öppnar champagnen samt skålar.

detta existerar även vanligt för att ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig såsom ligger inom hamn signalerar noggrann vid tolvslaget.

då fyrverkerierna ebbar ut samt champagnen existerar slut, vilket brukar äga lokal 10–15 minuter efter tolvslaget, brukar man dra sig tillbaka mot festlokalen på grund av för att gå vidare för att umgås ytterligare en par timmar, ofta tillsammans toner samt dans.

En ytterligare tradition existerar nyårspussen; inom samband tillsammans tolvslaget pussar man enstaka alternativt flera från dem andra festdeltagarna vid kinden alternativt munnen samt önskar varandra en gott nytt tid.

ifall man inom något avseende önskar bättra sig beneath detta kommande året är kapabel man avge en nyårslöfte. en nyårslöfte brukar handla ifall för att man bör börja utföra något (till modell träna alternativt lära sig en nytt språk) alternativt avsluta utföra något (exempelvis röka).

Fyrverkerier

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt skjuter man iväg sina inledande fyrverkerier omedelbart efter nyårsslaget, till för att fira för att en nytt kalenderår äger inträtt.

vid senare kalenderår besitter dock bruket förändrats, samt flera skjuter från fyrverkerier redan vid nyårsaftonens natt, till för att fira för att detta gamla året går mot sitt slut. detta innebär för att detta numera ofta syns fyrverkerier både före samt efter tolvslaget.

I Tyskland kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, 'Sylvesterfyrverkeri', eftersom Silvester besitter namnsdag vid nyårsafton i enlighet med den tyska almanackan (i den svenska almanackan även, dock vid svenska stavas namnet Sylvester).

Större delen från dem fyrverkerier såsom säljs mot privatpersoner inom land används beneath nyårsnatten. Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, dock nära tillfällen då man är kapabel förvänta sig fyrverkerier (till modell nyår, påsk samt valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inget tillåtelse, såvida detta ej innebär fara på grund av skada alternativt utgör ett avsevärd störning.

Alla årets temadagar inom ett kalender.

detta sker ibland för att någon skadar sig inom samband tillsammans med avlossande från fyrverkerier; ofta beror detta vid för att alkohol varit inblandat samt vid för att säkerhetsföreskrifter ignoreras.

Varje tid existerar detta omkring 300 personer vilket uppsöker akuten vid bas från skador från fyrverkerier. Fyrverkerier vilket går fel är kapabel även orsaka eldsvådor, samt detta sker för att brandkåren får rycka ut noggrann efter tolvslaget.

Nyårstraditioner inom svenska medier

[redigera | redigera wikitext]

Strax före tolvslaget reciteras delar från (eller bota, liksom nyårsaftonen 2019) Edvard Fredins översättning från Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan vid Sollidenscenen vid Skansen, något likt gjorts sedan 1895. år 1934–1955 sändes recitationen även inom radio, samt sedan kalenderår 1977 besitter den televiserats från SVT.

Recitatörer besitter genom år bland andra varit Anders dem Wahl, Georg Rydeberg, Jarl höjd, Margaretha Krook samt Jan Malmsjö.

Andra tv-program förknippade tillsammans nyår existerar årskavalkader tillsammans uppskattade klipp ifrån detta gångna årets tv-händelser, Grevinnan samt betjänten likt sänds vid kvällstid den 31 månad, Ivanhoe likt sänds vid eftermiddagen den 1 januari (tidigare vid SVT, numera vid TV3) samt ett nyårskonsert framförd från Wienerfilharmonikerna.

Backhoppningstävlingen Fyrskansturnén (tysk-österrikiska backhopparveckan) ifrån Garmisch-Partenkirchen, återkom 2012 inom SVT efter några års uppehåll.

I Sveriges Radio ringer klockorna inom landets 16 domkyrkor in detta nya året, enstaka samsändning mellan P1 samt P2.

Äldre traditioner

[redigera | redigera wikitext]

Forntida firande inom Norden

[redigera | redigera wikitext]

Under vikingatiden sammanföll nyår tillsammans med midvinterblotet alternativt, vilket detta även kallades, julblotet.

noggrant då vid året detta hölls existerar man inom våra dagar oense ifall.

Mycket från detta dåtida firandet kom för att bli en del av inom detta kristna julfirandet, då land ägde blivit en kristet nation. Själva termen "jul" existerar förkristet samt överlevde inom dem nordiska språken.

Här nedan förmå ni hitta ett inventering ovan temadagar såsom finns specificerade på denna plats vid År.nu, organiserade i enlighet med datum inom fallande ordning.

detta kommer ur urgermanska *jehwla såsom betydde firande/fest.

Det plats redan då sed för att avge nyårslöfte. Detta kunde ske vid numeriskt värde sätt. detta en plats för att tömma bragebägare, detta andra fanns för att svära nära enstaka galts styva hår exempelvis på en borste.

Antik romersk tradition

[redigera | redigera wikitext]

Enligt den romerska kalendern började året 1 mars.

då sedan den julianska kalendern infördes beneath Julius namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad 45 f.Kr. blev 1 januari officiellt nyårsdag inom detta romerska riket. Förflyttningen ifrån 1 mars mot 1 januari ägde administrativa skäl. Romarna offrade vid nyårsdagen mot Janus samt betraktade dagen såsom enstaka dies faustus ("lycklig dag"), vid vilken man gärna företog sig viktiga handlingar.

På temadagar.se existerar detta enkelt på grund av dig för att ta reda vid vilken speciell dygn detta existerar idag samt vad ni förmå fira imorgon.

Man uppvaktade tillsammans lyckönskningar, inom synnerhet hos magistratspersonerna, samt växlade skänker, såsom förgyllda dadlar samt fikon, senare små kopparmynt. Särskilt fanns detta klientens skyldighet för att tillställa sin patron ett gåva (strena), samt kejsarna fordrade ett dylik tribut från samtliga Roms invånare. Detta bruk för att ge nyårsgåvor (fr. étrennes, från detta nyssnämnda strena) äger bibehållit sig inom land i västeuropa samt Belgien, samt bruket från nyårsönskningar existerar allmänt inom kurera den kultiverade världen.

Äldre kristen tradition

[redigera | redigera wikitext]

De kristna kyrkorna firade nyår vid varierande tider, ofta vid juldagen den 25 månad alternativt vid Jungfru Marie bebådelsedag, inom Bysans samt Ryssland 1 september. Nyårsdagen firades tillsammans seriös botpredikan, vilket protest mot dem förkristen utsvävningarna vid denna ljus.

Förteckning ovan Sveriges varenda temadagar, både dem maximalt kända samt dem lite mer okända.

25 månad firades vilket svensk nyårsdag ända fram mot 1500-talet[1].

Efter julfestens uppkomst vid 500-talet blev 1 januari helt naturligt denna fests "åttondedag" samt firades mot minne från Jesuomskärelse samt namngivning, tillsammans bruk från Luk. 2:21 likt skrivelse. Denna existerar även den svenska kyrklig gamla evangelietext på grund av nyårsdagen.

från dem nya högmässotexterna på grund av denna dygn tar den 2:a årgången speciell hänsyn mot årsskiftets innebörd. detta plats inledningsvis beneath högmedeltiden likt 1 januari åter slog igenom såsom nyårsdag, dock ej överallt ens inom västra europa. Senare fixerades dock nyårsdagen inom samt tillsammans införandet från den gregorianska kalendern.

En sektion gamla kalendarier kallar 1 januari omskärelsefest, eftersom kyrkan vid den dagen firade minnet från Jesu omskärelse samt namngivning.

Nyår inom olika kulturer

[redigera | redigera wikitext]

Judisk tradition

[redigera | redigera wikitext]

Judarna firade varenda nymånadsdagar likt religiösa högtidsdagar, dock inom synnerhet den inledande dagen inom månaden Tischri (september-oktober).

tillsammans denna dygn, likt infaller inom september, börjar ännu judarnas borgerliga kalenderår, dock deras religiösa tid börjar tillsammans med månaden Nisan (i april). Judarna firar nyårsfesten den inledande Tischri, beneath numeriskt värde dagar samt ännu bibehålls nära detta situation enstaka äldre ceremoni tillsammans med basunskall vid vädurshorn (shofar), därav namnet basunfesten.

dock detta vanligaste namnet existerar Rosh Hashanah (hebreiska: "årets huvud/början").

Assyrisk tradition

[redigera | redigera wikitext]

Det assyriska människor firar sin nyårsdag, kallad Kha-b-Nisan, den 1 april. Firandet pågår inom flera dagar samt inkluderar assyrisk föda, låt samt dans.

detta existerar väldigt vanligt för att människor små frukter från växter assyriska nationaldräkter beneath firandets dagar. Denna klädsel existerar oftast färgglad samt inkluderar enstaka manlig samt kvinnlig något som bärs på huvudet såsom hattar eller mössor tillsammans fjädrar.

Kinesisk tradition

[redigera | redigera wikitext]

Det kinesiska nyåret infaller nära enstaka nymåne mellan 20 januari samt 19 månad.

detta existerar tradition för att man skall fira nyåret tillsammans tillsammans sin släkt, varför detta existerar den helg tillsammans med flest inrikesresor inom Kina beneath året.

Iransk tradition

[redigera | redigera wikitext]

De iransktalande folken, såsom perser, vissa afghanska människor, kurder tillsammans med flera, firar nyår nära vårdagjämningen, cirka 21 mars.[2] Detta kallas Nouruz alternativt Newroz[3].

Sovjetisk samt post-sovjetisk tradition

[redigera | redigera wikitext]

I dem föra detta sovjetrepublikerna existerar detta sedan sovjettiden nyåret såsom existerar "den stora festen", firandet fanns beneath sovjettiden ateistiskt samt ej knutet mot någon tro. flera traditioner såsom inom exempelvis landet förknippas tillsammans julen, hör inom dessa länder hemma vid nyår.

Man klär sina julgranar mot den 31 månad, samt detta existerar även den denna plats dagen såsom man delar klapparna.[4] Man dricker även champagne samt skjuter raketer. Efter revolutionen 1917 avskaffades detta kristna julfirandet samt tillsammans detta även onkel Frost, officiellt ifrån 1929.

Nedan hittar ni svenska samt internationella temadagar!

dock ifrån 1936 infördes istället nyårsfirande tillsammans med nyårsgran, onkel Frost, hans barnbarn Snöflickan samt nyårspresenter istället på grund av julklappar. onkel Frost äger sitt ursprung inom slavisk sagor, dock äger påverkats från den angloamerikanska Santa Claus. denne existerar således den östslaviska motsvarigheten mot jultomten. detta finns enstaka äldre tradition ifrån före revolutionen för att gudbarnen den denna plats dagen besöker sina faddrar samt var bjuds vid Kutja samt bladte samt får valuta samt sötsak.

Finsk samt finlandssvensk tradition

[redigera | redigera wikitext]

I land i norden fanns nyåret fram mot senare hälften från 1900-talet ett integrerad sektion från julperioden.  Både vid nyåret samt trettondagen upprepades flera från julens traditioner, bl.a. åt man julmat, illuminerade tillsammans facklor samt ljus samt utväxlade gåvor.

övergången mellan två år gav upphov mot folktro samt försök för att förutse hur existensen, skörden, anställningen skulle gestalta sig nästa kalenderår alternativt angående döden skulle besöka familjen. Framför allt ungdomar idkade gärna profetia. för att stöpa nyårslyckor inom tenn existerar typiskt på grund av nyårsfirandet inom land i norden.

Stöpslevar förmå köpas överallt före nyår. Allmänna tolkningar från detta stelnade tennet existerar för att skrovlighet betyder lycka, enstaka båt enstaka utflykt, enstaka växtdel bröllop alternativt förlovning. Nyårslyckor såsom innehåller bly förbjöds från miljöskäl 2018 samt detta existerar oklart ifall seden kommer för att fortleva. Fenomenet för att utfärda en nyårslöfte finns detta belägg vid inom finländsk tidningspress redan vid 1880-talet.

Idén tillsammans med nyårslöften plats främst ett borgerlig tradition samt nämndes t.ex. inom barntidningar nära sekelskiftet 1900. Både detta svensk- samt finskspråkiga borgerskapets små människor uppmanades för att tänka vid lämpliga löften. inom folklig miljö blev seden allmän inledningsvis efter andra världskriget.[5]

Fyrverkeri nära nyåret hör 1900-talet mot.

Då etablerades även en offentligt firande inom föreningar samt församlingars regi samt utomhusprogram nära stadshus samt vid torg. dock ursprunglig efter andra världskriget blev nyårsaftonen ett festkväll på grund av all befolkningen.[5]

På nyårsdagen håller bl.a. kommundirektörer, försvarsministern samt biskopen till detta svenskspråkiga Borgå stift mottagningar till inbjudna gäster.

beneath självständighetstiden besitter presidentens tal på nyår varit en viktigt inslag. Sedan 1960-talet äger presidentens anförande, nyårskonserten ifrån Wien samt backhoppningstävlingen inom Garmisch-Partenkirchen hört mot standardprogrammen vid TV.[5]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Britt-Marie Näsström, Blot, 2002.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]