Hur kan vi se spår av istiden
Vart man än går i Sveriges natur stöter man på spår efter den senaste istiden.Istid
Istid existerar enstaka period inom jordens bakgrund vilket kännetecknas från för att fryst vatten samt glaciärer nära polerna vuxit fram samt spridit sig mer internationellt mot resultat från en strängt klimat.[1] Termen kunna både syfta vid ett nedisning beneath tusentals tid (till modell Weichsel) samt enstaka längre tidsperiod tillsammans flera nedisningar (till modell Anderna-Saharaistiden).
Tidvis förmå medeltemperaturen inom land beneath dessa istider äga varit 20&#;°C lägre än inom modern tid.[2]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Tidiga istider
[redigera | redigera wikitext]Den äldsta kända istiden existerar Huronistiden till cirka 2,4–2,1 miljarder tid sedan. Spår från stora inlandsisar hittar man inom struktur från isräfflor samt sediment såsom besitter avlagrats inom samband tillsammans isavsmältningen, ex.
morän samt varvig lera.
En teori ifall för att läka jorden besitter varit övertäckt från glaciärer beneath kryogenium till ungefär miljoner kalenderår sedan besitter presenterats från vissa vetenskapsman vilket förklaring vid varför man hittar flyttblock inom namibiska öknen.
Höga landremsa vid havet dock spår från istiden är kapabel man titta även inom andra delar från Sverige.Teorin benämns Snöbollsjorden, alternativt "Slaskjorden".[3]
Kvartära istider
[redigera | redigera wikitext]Under dem numeriskt värde senaste geologiska tidsperioderna (pleistocen samt holocen) besitter ett rad grundlig glaciärbildningar uppstått. dem senaste 1,8 miljoner år äger detta funnits sex större glaciationer vilket äger övertäckt Skandinavien (och delar från Tyskland), Alperna samt större delen från Nordamerika samt Brittiska öarna (se nedanstående schema).
Brittiska öarna besitter en något annorlunda schema, dock motsvarigheterna mot Eem samt Weichsel kallas på grund av Ipswichian samt Devensian.
| Geologisk tidsperiod | Istid (Nordeuropa) | Istid (Alperna) | Istid (Nordamerika) | Tidsintervall (eller kalenderår sedan periodens start tid ) | |
| Holocen | Flandern | 10 | |||
| Pleistocen | Sen | Weichsel | Würm | Wisconsin |
|
| Eem | Reiss-Würm | Sangemon |
| ||
| Saale-istiden | Reiss | Illinoian |
| ||
| Mellan | Holstein | Mindel-Reiss | Yarmouth | - | |
| Elster | Mindel | Kansan | |||
| Cromer | Günz-Mindel | Aftonian | |||
| Menap | Günz | Nebraskan | |||
| Tidig | Waal | 1,8 milj - | |||
| Eburon | |||||
| Tegelen | |||||
| Pre-tegelen | |||||
dem nordeuropeiska namnen existerar satta efter istidernas geografiska utsträckning, identisk sak gäller dem nordamerikanska.
Namnen inom Alperna existerar namn vilket givits dem geologiska lager liksom motsvarar istiderna inom denna område. Anledningen mot för att holocen existerar tillsammans inom tabellen existerar för att dem flesta experter existerar eniga angående för att den tidsperiod oss befinner oss inom idag endast existerar enstaka mellanistid.
Weichsel existerar den period likt populärt menas tillsammans med termen "istiden".
| Kvartär Klimatskeden inom Norra Europa | ||
|---|---|---|
| Glacial / Interglacial | Stadial / Kron Syreisotopstadium, MIS | Tusental år sedan |
| Flandern (Holocen) värmetid MIS 1 | Subatlantisk tid | 2,6–0,0 |
| Subboreal tid | 5,8–2,6 | |
| Atlantisk tid | 9,0–5,8 | |
| Boreal tid | 9,9–9,0 | |
| Preboreal tid | 11,7–9,9 | |
| Weichsel istid | Yngre dryas | 13–11,7 |
| Alleröd | 14–13 | |
| Äldre dryas | 14 | |
| Bölling | 15–14 | |
| Äldsta dryas | 16–15 | |
| Weichsels huvudfas MIS 2 | 24–16 | |
| Mellersta Weichsel MIS 4–3 | 70–24 | |
| Odderade - MIS 5a | 80–70 | |
| Rederstall - MIS 5b | 90–80 | |
| Brörup - MIS 5c | –90 | |
| Herning - MIS 5d | – | |
| Eem | Eem - MIS 5e | – |
| Saale istid | Warthe - MIS 6 Drenthe - MIS 6 | – |
| Dömnitz - MIS 7 | – | |
| Fuhne - MIS 8 | – | |
| Holstein | MIS 9 | – |
| Elster | MIS 10 | – |
| Cromer | MIS 21–11 | – |
| Bavel | MIS 63–22 | – |
| Menap | ||
| Waal | ||
| Eburon | ||
| Tegelen | MIS –64 | – |
| Pretegelen | ||
Uppkomst
[redigera | redigera wikitext]Orsaken mot för att ett istid inträffar existerar variationer inom styrka inom dem solstrålar likt träffar jorden, något liksom man då detta gäller mindre kalla perioder äger kunnat knyta mot antalet solfläckar vid solen.
Om fjell, malm, gruver og istidsspor inom rørosområdet.Den förste för att knyta istiderna mot dessa fenomen plats den serbiske vetenskapsmannen Milutin Milanković likt konstaterade detta detta behövs dock mer än minskad solfläcksaktivitet på grund av för att enstaka autentisk istid skall uppträda samt den främsta orsaken existerar troligtvis variationer inom jordaxelns lutning, något vilket inträffar tillsammans med jämna mellanrum.
Man kunde tro för att detta existerar kalla vintrar såsom orsakar för att glaciärerna byggs upp. detta existerar dock snarare orsakat från somrarnas mindre längd, vilket fullfölja för att vintersnön ej hinner smälta undan beneath sommaren.[4]
Den svenske gruvexperten Daniel Tilas (–) blev den förste vilket la fram ett teori ifall för att drivande isflak förmå äga transporterat flyttblock långa sträckor inom Skandinavien samt Baltikum.[5]
Spår efter istider
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^"Vad existerar enstaka istid?", Illustrerad Vetenskap 17 femte månaden i året
- ^"Klimatets förändringar ovan tiden", Sveriges geologiska studie, läst
- ^"Snöbollsjorden", Nationalencyklopedin, läst 5 oktober
- ^”istider”. .
%C3%A5ng/istider. Läst 28 oktober
&#; - ^Krüger, Tobias (). Discovering the Ice Ages. International Reception and Consequences for a Historical Understanding of Climate (German edition: Basel ).Lättförståelig översyn ( min) likt handlar angående istiden samt dem spår vilket isen lämnat efter sig inom naturen.
universitet. p.&#;
- ^Geografi A-kurs, Peter Östman, Olof Barrefors, Kalju Luksepp, sid , Liber AB, . ISBN &#;