Vilken är den vanligaste magmatiska bergarten
Magmatisk bergart
En magmatisk bergart, även kallad magmabergart alternativt magmatit[1], existerar enstaka bergart vilket bildats genom för att magma äger stelnat inom alternativt ovanför jordskorpan[2].
Bergart existerar ett fast oorganisk substans, likt definieras från dem mineral [1] vilket ingår, deras kemiska sammansättning, storlek, struktur [2] samt textur, samt vid vilket sätt vilket den besitter bildats.Magmatiska bergarter består från kristallinamineral[3] alternativt glas.[1]
Magma innehåller ofta förutom smält bergartsmineral även gaser samt kristaller. Bergarter är kapabel ej smälta helt därför smältan existerar ständigt partiell. Magma äger lägre densitet än materialet inom jordskorpa samt mantel samt stiger därför upp genom litosfären mot jordytan.
då magman tar sig genom litosfären således rör den sig oftast tillsammans enstaka sträcka vid mellan 0,3 samt 50&#;meter vid en kalenderår, dock vissa magmor, mot modell dem likt bildar lamprofyrer samt kimberliter, kunna röra sig således snabbt liksom 15&#;meter inom sekunden. då magman svalnar samt kristalliserar nära temperaturer vid omkring –&#;°C bildas dem magmatiska bergarterna.
En magmatisk bergart, även kallad magmabergart alternativt magmatit[1], existerar enstaka bergart liksom bildats genom för att magma äger stelnat inom alternativt ovanför jordskorpan [2].Olika mineral kristalliserar nära olika temperaturer, detta beskrivs inom Bowens reaktionsserie.[4]
Olika bildningssätt
[redigera | redigera wikitext]Man skiljer vid fanns bergartssmältan besitter stelnat. Intrusiva magmatiska bergarter äger bildats genom för att magma besitter trängt genom (intruderat) samt stelnat inom tidigare bergarter.[5] ett bergartskropp liksom bildats vid detta sätt benämns liksom enstaka intrusion alternativt en intrusiv, dessa numeriskt värde namn förmå även syfta mot den magma liksom senare bildar enstaka sådan bergartskropp.[6] Extrusiva bergarter vilket även kallas även eruptiva bergarter alternativt effusiva bergarter[7] samt består från lava liksom trängt fram ur enstaka vulkankrater alternativt markspricka[8] samt sedan kylts från samt stelnat nära förbindelse tillsammans med atmosfär alternativt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.
En anatektisk bergart existerar enstaka magmatisk bergart liksom skapats från magma (anatektisk magma) liksom består från uppsmälta tidigare bergarter.[9]
Vulkaniska bergarter
[redigera | redigera wikitext]Vulkaniska bergarter, även kallat vulkanit, existerar magmatiska ytbergarter (ej för att förväxla tillsammans med sedimentära ytbergarter)[10] samt äger bildats genom vulkanism vid alternativt ytligt beneath jordytan.[11]
Magmor liksom blivit många snabbt avkylda blir glasiga.
kopp existerar en amorft ämne vilket innebär för att detta besitter enstaka inre oordnad struktur, mot skillnad ifrån den hos fasta kristallina ämnena.
Granit existerar den vanligaste magmatiska bergarten vid jorden.Den snabba övergången ifrån en varmt tillåtelse var partiklarna inom magman rör sig relativt fritt inom förhållande mot varandra mot en status var många lite rörelse existerar möjlig utför för att partiklarna ej hinner ett fåtal enstaka ordnad struktur innan materialet stelnat.[12] Färg samt fysiska attribut varierar beroende vid sammansättning samt avkylningshastighet.
Glasiga vulkaniska bergarter förekommer både inom ytnära subvulkaniska intrusioner samt inom olika lavaflöden.
Pelarförklyftning existerar ett struktur skapad från vulkanism. Oftast skapat från en basaltisk flöde bestående från lava alternativt en ytnära intrusivt flöde. dem består från pelare vilket är kapabel existera sexkantiga samt ständigt existerar vinkelrätt orienterade mot bergartsflödenas avkylningsytor.[13]
Exempel vid vulkaniska bergarter existerar bland andra tuff, ignimbrit, pimpsten[5] samt hyaloklastit[14] (fler modell nämns nedan beneath rubrikerna lavabergarter samt pyroklastiska bergarter).
Lavabergarter
[redigera | redigera wikitext]Lavabergarter kunna även kallas lava, likt den flytande bergartssmälta dem bildas av.[15]
Lavaplatåer existerar vidsträckta, ofta flera tusen kvadratkilometer vida formationer uppbyggda från lava ifrån sprickeruptioner oftast bestående från basalt.[16]
Exempel vid lavabergarter existerar ryolit, obsidian, vissa porfyrer, basalt, andesit, kuddlava, trakyt, dacit samt fonolit.[17][18]
Basalt såsom existerar jordens vanligaste vulkaniska bergart[19] dominerar den övre delen från havsbottnarna.
Platåbasalter förekommer mer lokalt ovan stora områden vid kontinenterna. Basalter existerar finkorniga mot många finkorniga samt existerar inom färskt oomvandlat status svarta bergarter.
Magmatiska bergarter.dem består främst från plagioklas, pyroxen samt magnetit.[20]
Kuddlava bildas då basaltisk mot andesitisk lava kommer inom förbindelse tillsammans med havsvatten samt skapar kuddliknande formationer liksom ofta täcks tillsammans med spilit vilket innebär för att havsvattnet byter ut plagioklaset inom lavan mot albit samt sekundära mineral bildas.[21]
Fonolit består från kalifältspat samt nefelin samt besitter fått sitt namn från för att detta kunna klinga då man träffar vid den tillsammans med mot modell ett hammare.
Man kunna titta resten från en fonolitfyllt vulkanrör inom Wyoming, USA kallat Devils Tower.[22]
Pyroklastiska bergarter
[redigera | redigera wikitext]Pyroklastiska bergarter kallas även pyroklastit[23] samt existerar extrusiva bergarter liksom bildas från luftburet vulkaniskt ämne. modell vid pyroklastiska bergarter existerar vulkaniska bomber, scoria, pélés kalufs samt pélés tårar.[24]
Gångbergarter
[redigera | redigera wikitext]Gångbergarter existerar intrusiva magmatiska bergarter såsom besitter stelnat inom sprickor samt gångar inom jordskorpan ofta närmare jordytan.[4][5][25][26] modell vid gångbergarter existerar pegmatit, aplit, lamprofyr, diabas, hyperit, hyperitdiabas, gångporfyr, samt rombporfyr.[5][27]
Pegmatit existerar ett gångbergart liksom existerar extremt grovkornig liknar granit inom sin sammansättning.
Den skapas genom utfällningar från vattenrika kvarlevor från enstaka granitisk magma.[5] Huvudsakligen består pegmatit från fältspat samt kvarts. Pegmatit bryts på grund av fältspat dock även vid bas från för att detta förmå innehålla sällsynta mineral.[13]
Aplit kallas enstaka gångbergart tillsammans med en innehåll liknande pegmatit dock liksom existerar finkornig.[5]
Hyperit existerar ett kiselsyrafattig bergart liksom stelnat inom breda gångar.
Man äger hittat hyperit ifrån Värmland mot Skåne.[13]
Lagergångar
[redigera | redigera wikitext]Lagergångar kallas gångar vilket existerar något som har fått en viss form eller struktur liksom horisontella skivor.[11][28]
Djupbergarter
[redigera | redigera wikitext]En djupbergart kallas även plutonisk bergart alternativt plutonit samt existerar ett intrusiv bergart såsom bildas då magma stelnar djupt ner inom jordskorpan.[29]
Batoliter existerar formationer från djupbergartskroppar tillsammans enstaka komplex uppbyggnad såsom förmå äga ett area av en tvärsnittsfigur vid mot &#;km2.
Batoliter äger ofta byggts upp från flera mindre plutoner.[19]
Exempel vid djupbergarter existerar granit, syenit, nefelinsyenit, tonalit, gabbro, larvikit, monzonit, norit, diorit samt granodiorit.[30]
Bergarten granit förekommer inom flera former, mot modell den sällsynt förekommande ögondioriten såsom besitter enstaka struktur från 5–15&#;centimeter stora klot inom enstaka grundmassa.[31]
Textur samt struktur
[redigera | redigera wikitext]Struktur handlar angående mot modell former samt mönster man kunna upptäcka hos enstaka bergart utan för att nyttja mikroskop alternativt liknande mot hjälp.
Textur syftar mot mikroskopiska attribut hos ett bergart.[32]
Glasiga alternativt finkorniga magmatiska bergarter kunna erhålla enstaka våg- alternativt virvelformad struktur kallad flytstruktur alternativt fluidalstruktur.[33] modell vid enstaka bergart var enstaka sådan struktur existerar klar existerar foyait.
Basalt (i detta fall olivinbasalt) existerar den överlägset vanligast förekommande ytbergarten.Foyait existerar enstaka nefelinsyenitisk bergart likt existerar rik vid alkalifältspatkristaller, detta existerar dessa kristaller vilket äger orienterats därför för att flytstrukturen blir mer märkbar.[34]
Kemisk klassificering
[redigera | redigera wikitext]När man fullfölja ett kemisk sortering från bergarter existerar halten från kiseldioxid (SiO2) betydande.
detta finns olika sätt för att kategorisera bergarter utifrån deras halt från kiseldioxid. Förutom ett magmas temperatur samt innehållet från volatila komponenter därför äger halten kiseldioxid ett effekt vid hur lättflytande magman existerar. Magma såsom innehåller många kiseldioxid tenderar för att artikel mer trögflytande än dem tillsammans med mindre halter kiseldioxid.[4]
Felsisk mot ultramafisk
[redigera | redigera wikitext]Sur mot ultrabasisk
[redigera | redigera wikitext]Man är kapabel dela in bergarter inom något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör, intermediära, alkalisk samt ultrabasiska bergarter.
Användandet från begrepp vilket sur samt basisk äger inom klassificeringen från magmatiska bergarter ingen koppling mot pH, utan reflekterar halten kiseldioxid (SiO2) hos bergarten.
Några vanliga magmatiska bergarter.något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör samt intermediära bergarter förmå bestå från ämne ifrån ett tidigare jordskorpa alternativt äga ifrån ämne inom manteln medan alkalisk samt ultrabasiska bara besitter sitt ursprung ifrån manteln[5].
Exempel vid magmatiska bergarter
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Liten Geologisk Encyklopedi /utgiven av: Sveriges lantbruksuniversitet, avdelningen till mark samt miljö.
är kapabel hittas vid internetadressen:
- Bonniers Naturguider - Bergarter samt mineral/ Monica Price & Kevin Walsh/ Förlag: Albert Bonniers Förlag AB ,,/ ISBN / Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd) (bland andra sid,57,61,67)
- Nationalencyklopedin vid nätet -
- - :// ifrån
- Jorden - Illustrerat uppslagsverk/sid/Förlag: Globe förlaget,,/ ISBN /Originalets titel: Earth (ISBN ) ( Doring Kindersley)
- - ifrån ett internetsida ifrån Naturhistoriska riksmuseet tillsammans med startsida: läst datum nov,dec
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] - ifrån Nationalencyklopedin vid nätet -
- ^Nationalencyklopedin, chefredaktör: Arne Ekman, grupp 2, sid , NE Nationalencyklopedin AB malm , .
ISBN
&#; - ^Geographica- Atlas samt uppslagsverk ovan världens människor samt länder, sid , Könemann, . ISBN &#;
- ^ [abcde]
- ^ [abcdefg] ”Magmatiska bergarter”.Magmatiska bergarter indelas inom tre grupper beroende vid fanns inom jordskorpan magman kristalliserat (stelnat): djupbergarter, gångbergarter samt vulkaniska bergarter.
Naturhistoriska riksmuseet. 6 månad Läst 2 augusti
&#; - ^ & läst datumdec
- ^Liten Geologisk Encyklopedi - sid: 20
- ^ - ifrån Nationalencyklopedin vid nätet -
- ^ lästdec
- ^Liten Geologisk Encyklopedi - sid: 76,86
- ^ [ab] - Nationalencyklopedin vid nätet - - sökdatum: 19sep
- ^Liten Geologisk Encyklopedi - sid: 7
- ^ [abc] små Geologisk Encyklopedi - sid: 57
- ^ - Nationalencyklopedin vid nätet - - läst datum:2dec
- ^ - ifrån Nationalencyklopedin vid nätet -
- ^Liten Geologisk Encyklopedi - sid: 40
- ^Bonniers Naturguider - Bergarter samt mineral - sid: 56 - 61
- ^Liten Geologisk Encyklopedi - sid 61
- ^ [ab] små Geologisk Encyklopedi - sid: 11
- ^Bonniers Naturguider - Bergarter samt mineral - sid: 61
- ^Bonniers Naturguider - Bergarter samt mineral - sid
- ^Bonniers Naturguider - Bergarter samt mineral - sid: 59
- ^Liten Geologisk Encyklopedi - sid: 63
- ^Bonniers Naturguider - Bergarter samt mineral - sid: 62,67
- ^ - ifrån Nationalencyklopedin vid nätet - - läst 28 nov
- ^Liten Geologisk Encyklopedi - sid 26
- ^Liten Geologisk Encyklopedi - sid: 16,27,40,57,61,62,65
- ^ lästdec
- ^
- ^Liten Geologisk Encyklopedi - sid: 17,23,24,40,50,52,53,77,80
- ^Bonniers Naturguider - Bergarter samt mineral - sid: 45
- ^”Arkiverade kopian”.
Arkiverad ifrån originalet den 7 månad :// Läst 15 månad
&#; - ^ - lästdec
- ^ - lästdec
- ^ - Nationalencyklopedin vid nätet - - läst datum: 2dec