Varför är quisling känt över hela världen

Vidkun Abraham Lauritz Jonssøn Quisling (norskt uttal: [ˈvɪ̀dkʉn ˈkvɪ̀slɪŋ] (lyssna); mer känd vilket bara Vidkun Quisling), född 18 juli1887 inom Fyresdal inom Telemark fylke, död 24 oktober1945 (avrättad) vid Akershus fästning inom Oslo, plats enstaka norskofficer samt politiker.

denne fanns försvarsminister 1931–1933 samt Norges regeringschef 1942–1945 beneath den tyska ockupationen.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Unga år

[redigera | redigera wikitext]

Vidkun Quisling fanns son mot prästen samt genealogen Jon Lauritz Qvisling. denne växte upp inom Fyresdal, Telemark samt Gjerpen (utanför Skien).

inom Drammen gick denne vid Drammens latinskole. han uppmärksammades från tidningen Drammens Tidende sedan han tillsammans fara till eget liv ägde räddat ett flicka ifrån för att drunkna inom Drammenälven. Quisling avlade studenten 1905 efter studier inom Skien.

Officer, hjälparbetare, militärattaché, försvarsminister

[redigera | redigera wikitext]

Vidkun Quisling avslutade 1911 sina studier nära den norska krigshögskolans artillerilinje.

Hans studieresultat plats ypperliga. ingen ägde erhållit därför höga bedömning sedan skolans grundläggning 1817. Quisling befordrades 1917 mot kapten. år 1918–1919 fanns han stationerad inom Petrograd (idag Sankt Petersburg) likt norsk militärattaché. år 1919–1921 innehade han identisk brev inom Helsingfors. då massvält hotade Armenien samt Ukraina igångsatte detta nyetablerade Nationernas förbund enstaka internationell hjälpkommitté på grund av koordinerade nödinsatser.

Fridtjof Nansen, såsom efter inledande världskriget arbetat tillsammans med för att repatriera krigsfångar, utsågs sommaren 1921 mot högkommissarie på grund av den därför kallade Rysslandshjälpen. Den norske polarfararen engagerade Quisling på grund av för att sköta nödhjälpsinsatserna vid ställe. Uppdraget satte tills vidare stopp på grund av den militära karriären.

Quisling fick tjänstledigt inom sju månader ifrån den norska generalstaben samt anlände mot Ukraina inom månad 1922. var bedömde denne för att åtta miljoner från landets 26 miljoner invånare fanns drabbade från katastrofen samt för att cirka ett miljon människor ägde svultit ihjäl alternativt dött från grasserande sjukdomar, bland annat olika typer från tyfus samt kolera.

Hjälpsändningarna nådde Ukraina ifrån samt tillsammans femte månaden i året 1922. i enlighet med ett bedömare räddade Rysslandshjälpens insatser existensen vid ett miljon människor, varav 200 000 direkt mot resultat från Quislings ansträngningar.^[1] från Nansen erhöll Quisling lysande vitsord på grund av sitt jobb liksom avslutades inom augusti 1922.

Quisling ingick identisk kalenderår äktenskap tillsammans Maria Quisling.

Åren 1926–1929 fanns Quisling bosatt inom Moskva.

Quisling (['kvisliŋ]; från norska: Quisling [ˈkvɪ̂slɪŋ]) [1] existerar sedan andra världskriget ett internationell benämning vid enstaka landsförrädare.

beneath perioden tillvaratog denne brittiska intressen, efter för att Storbritannien brutit dem diplomatiska förbindelserna tillsammans Sovjetunionen. till sitt jobb belönades Quisling 1929 tillsammans med utmärkelsen Brittiska imperieorden. Britterna återtog emellertid utmärkelsen våren 1944.

Tidig politisk orientering (1923–1933)

[redigera | redigera wikitext]

Under 1923 yrkade Quisling vid för att Norge skulle erkänna Sovjetunionen.

Quisling besitter ibland tolkats likt sympatiserande tillsammans med Leninskommunistiska regim. Radikala chef inom den norska arbetarrörelsen uppgav för att dem blev kontaktade från Quisling 1925 angående för att strukturera väpnade styrkor, rödgardister inom hemlandet. då Quisling återvände mot Norge inom månad 1929 tog denne dock kraftigt avstånd ifrån kommunismen samt varnade till dess utbredning inom enstaka rad föremål eller textstycken inom Oslotidningen Tidens Tegn samt inom boken Russland og vi (1930).

År 1931 grundade Quisling tillsammans tillsammans med Frederik PrytzNordisk folkereisning inom Norge, likt plats tänkt vilket ett elit-organisation tillsammans fascistisk inriktning från personer inom företagslivet, försvaret samt förvaltning.^[2]

Åren 1931–1933 plats Quisling försvarsminister inom numeriskt värde bondepartiregeringar, ursprunglig tillsammans statsminister Peder Kolstad sedan Jens Hundseid.

kalenderår 1932 uppgav Quisling för att denne blev angripen vid departementet från okända personer vilket kastade krydda inom ögonen vid honom. Händelsen besitter gått mot historien såsom ”pepparattentatet”, dock polisutredningen kunde ej känna igen någon misstänkt. Den 7 april 1932 påstod försvarsminister Quisling inom Stortinget för att den norska arbetarrörelsen tillsammans med hjälp från Sovjetunionen planerade en väpnat maktövertagande.

på grund av för att utreda anklagelsen tillsatte Stortinget en särskilt utskott, likt ej kunde bekräfta Quislings beskyllningar.

Partiledare till Nasjonal förteckning (1933–)

[redigera | redigera wikitext]

År 1933 grundande Quisling tillsammans tillsammans med Johan Bernhard Hjort grupp Nasjonal förteckning, NS.

inom start förespråkade grupp enstaka kristen-konservativpolitik dock efter 1935 kom grupp för att närma sig den tyska nationalsocialismen. Quisling ansåg sig äga insikter inom historiens syften samt berömda ledarprincipen. Nasjonal session förblev mot krigsutbrottet 1939 enstaka obetydlig kraft inom norsk politik. nära Stortingsvalet 1933 fick NS numeriskt värde andel från rösterna dock inga mandat.

nära valet 1936 ägde väljarstödet sjunka ytterligare.

Quisling fanns mån angående för att förbättra egna kontakter tillsammans med nazityskland. Den tyske ledaren Adolf Hitler stödde aktivt Nasjonal möte samt Quisling fick audiens hos denne nära några tillfällen. dem samtalade angående Norges samt Nordens kommande inom en "storgermanskt" rike.

Efter en träff 1939 beordrade Hitler sin generalstab för att undersöka hur "Tyskland är kapabel skaffa sig ägande ovan Norge". Den 3 april 1940, bara sex dygn innan Tyskland gick mot angrepp mot Norge samt land, sammanträffade Quisling tillsammans med tyska underrättelseofficerare inom Köpenhamn. Samtalen rörde specifikation inom norska försvaret.

Tysklands angrepp – Quislings statskupp (1940)

[redigera | redigera wikitext]

Tyskland angrep Norge den 9 april 1940. Klockan 19.32 identisk natt höll Quisling en radiotal. inom talet hävdade denne för att den norska regeringen, ministären Nygaardsvold, ägde avgått samt för att denne egen bildat ett fräsch statsmakt tillsammans sig egen vilket Norges stats- samt utrikesminister.

Quisling beordrade även en stopp till mobiliseringen från norska stridsstyrkor.

Allt angående Quisling, vilket tillsammans tillsammans med nazisterna styrde Norge beneath andra världskriget.

Genom för att Quisling vid eget bevåg förklarade den legitima norska regeringen avsatt, ägde denne utfört ett statskupp. Detta överrumplade troligen den tyska ledning vilket skulle genomföra ockupationen, vilken inledningsvis tänkt sig för att landet skulle styras genom något från dem etablerade norska partierna. Den tyska ockupationsmakten valde även för att avsätta Quislings statsmakt efter endast några dygn.

Åsidosättandet ingick inom den maktkamp mellan Quisling samt hans tyska motståndare var båda parter sökte stöd hos Hitler.

Vidkun Quisling beneath andra världskriget (1940–1945)

[redigera | redigera wikitext]

När Quisling sköts åt sidan tog detta sålunda kallade administrationsrådet ovan styrelsen från detta ockuperade Norge, vilket erkändes från den lagliga norska regeringen.

Administrationsrådet, liksom bestod från jurister samt ämbetsmän, saknade politiska befogenheter. Josef Terboven utnämndes den 24 april 1940 mot tysk rikskommissarie (Reichskommissar für die vom Deutschen Reich besetzten norwegischen Gebiete). denne strävade efter en direkt tyskt styre ovan Norge.

Hitler stödde dock Quisling, vilket garanterade denne ett kraftfull maktposition samt Terboven tvingades återinsätta Quisling vilket Norges högste politiske chef: liksom chef på grund av "de kommisariske statsråder" den 25 september 1940. Ockupationsmakten upphöjde samtidigt Nasjonal grupp mot detta enda "statsbärande" grupp samt förbjöd samtliga andra politiska partier.

Genom den sålunda kallade statsakten vid Akershus fästning den 1 månad 1942 utsågs Quisling mot ministerpresident, ett titel såsom han behöll fram mot krigsslutet. Den 8 femte månaden i året 1945 kapitulerade dem tyska stridskrafterna inom Norge. Quisling meddelade via ombud för att han fanns villig för att förhandla. denne fordrade bland annat för att ett fåtal stanna inom husarrest inom sitt bostad Gimle vid Bygdøy, dock denna begäran avslogs från den norske riksåklagaren, Sven Arntzen.

Freden, dödsdomen samt avrättningen (1945)

[redigera | redigera wikitext]

Rättegången mot Quisling inleddes den 22 augusti 1945. Quisling hölls häktad vid Akershus fästning.

Prästsonen Vidkun Quisling plats armé, diplomat samt hjälparbetare innan han radikaliserades, blev kompis tillsammans Adolf Hitler samt förrådde sitt land.

Rättsförhandlingarna hölls inom den närbelägna konsertsalen Den gamle losjen. Quisling försvarades från advokat Henrik Bergh såsom i enlighet med framstående bedömare skötte försvaret utan anmärkningar. Åklagarsidan företräddes från Erik Solem. dem viktigaste åtalspunkterna fanns landsförräderi samt mord, dock omfattade även stöld samt häleri.

Bland annat beskylldes Quisling på grund av för att äga låtit plundra slottet vid dyrbart lösöre. ingen sinnesundersökning utfördes, dock inom en expertutlåtande förklarades för att Vidkun Quisling ej plats sinnessjuk, vilket gjorde för att han kunde dömas mot rättsliga påföljder. denne dömdes mot döden inom den lägsta rättsliga instansen. Fallet prövades därefter inför högre korrekt utan för att dödsdomen ändrades.

inom domen hette detta bland annat:

Tiltalte Vidkun Abraham Lauritz Quisling dømmes til døden for forbrytelse mot den militære straffelovs § 80, nr. 1, 2 og 3 og mot den borgerlige straffelovs §§ 83, 84, 86, 98, 233, 239, 255, jfr. §§ 256, 257, 275 og 317, jfr. § 318 og dem provisoriske anordninger från 3. oktober 1941 og 22.

januar 1942, alt sammenholdt tillsammans med straffelovens § 62.

Tiltalte frifinnes for tiltalebeslutningens punkter inom d, V c, oss e, VIII og tilleggs-tiltakebeslutningens inom e. Hos tiltalte inndras etter straffelovens § 36 kr. 1 040 000. inom erstatning for saksomkostninger betaler tiltalte til statskassen kr. 1 500.

Quisling sökte inte någonsin nåd, dock hustrun Maria Quisling skrev nådeansökningar mot såväl monark Haakon likt statsminister Einar Gerhardsen – utan succé.

Efter avslutad rättslig prövning flyttades Quisling mot fängelse inom polishuset vid Møllergata 19 inom Oslo centrum. beneath kriget fanns Gestapos högkvarter inom identisk byggnad. Den 23 oktober meddelade fängelseprästen mot Quisling för att dödsdomen skulle verkställas beneath den kommande natten. Efter klockan 02.00 något som har transporterats eller flyttats Quisling mot fästningsområdet Akershus.

Quisling tvingades bära ögonbindel. Arkebuseringen skedde nära kruttornet klockan 02.45. Kroppen kremerades samt askan förvarades inom enstaka urna inom 17 tid hos Oslos polismästare. Därefter överlämnades urnan mot hustrun Maria, likt förde urnan mot familjegraven nära Gjerpens kyrka inom Telemark fylke. Maria Quisling jordfästes inom identisk grav tid 1980.

Quisling såsom eponym

[redigera | redigera wikitext]

Språkligt äger termen quisling kommit för att bli synonymt tillsammans med "landsförrädare".

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

• Russland og vi. Oslo: Leseselskapet. 1996[1930]. Libris7489189. ISBN 82-7443-058-1  - Faksimilutgåva 1966.
• Boken angående Vidkun Quisling: [Illustr.].

  Oslo. 1940. Libris2980111 

• Quisling besitter sagt: [1 portr.]. Oslo. 1940-. Libris2980106 
• For Norges frihet og selvstendighet: föremål eller textstycken og taler 9. april 1940-23. juni 1941. Oslo: Stenersen. 1941. Libris2131179 
• Den förtryckta sanningen angående Norge: anförande ...

  den 8 april 1941. Stockholm: [Svea rike]. 1941. Libris1412478 

• Quislingsaken: Dokumentasjon og referater fra sakens behandling inom Stortinget 1932. Utg. från NS presse- og propagandaavdeling. Ansvarlig red.: H.N. Östbye. Oslo. 1941. Libris3064239 
• Vidkun Quislings kamp mot bolsjevismen: [Utg.
  Vidkun Abraham Lauritz Jonssøn Quisling (norskt uttal: [ˈvɪ̀dkʉn ˈkvɪ̀slɪŋ] (lyssna); mer känd såsom bara Vidkun Quisling), född 18 juli 1887 inom Fyresdal inom Telemark fylke, död 24 oktober 1945 (avrättad) vid Akershus fästning inom Oslo, fanns enstaka norsk officer samt politiker.

  från NS Presse- og propagandaavdeling]. Oplysningsskrift ; 115. [Oslo]. 1941. Libris2980112 

• Vidkun Quislings forsvarstale inom lagmannsretten 1945: utgitt inom anledning hans hundreårsdag 18. juli 1987. Oslo: Historisk forl. 1987. Libris7694753. ISBN 82-90181-10-8 

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Arvidsson, Håkan (21 oktober 1996). ”En färsk aristokrati skulle hejda moderniseringen”. Svenska Dagbladet. 
• Barth, Else Margarete (1996). Gud, detta er meg: Vidkun Quisling vilket politisk filosof.

  enstaka Pax-bok. Oslo: Pax. Libris7302565. ISBN 82-530-1803-7 

• Brandt, Willy (1945). Quislingprocessen. Världspolitikens dagsfrågor, 0042-2754 ; 1945:8. Stockholm: Utrikespolitiska institutet. Libris807005 
• Bratteli, Tone; Myhre, Hans B. (1992). Quislings siste dager. Oslo: Cappelen.

  Libris7170601. ISBN 82-02-13345-9 

• Braw, Christian (1992). Quislings tro. [S.l.]: Udvalget for Konvent for Kirke og Theologi. Libris7732661. ISBN 87-89041-36-4 
• Dahl, Hans Fredrik (2004). Quisling: enstaka norsk tragedie. Oslo: Aschehoug. Libris9968356. ISBN 82-03-22710-4 
• Grieg, Nordahl (1945). Quisling : hvordan enstaka fører blir til.

  Oslo: Centrum. https://runeberg.org/gnquisling/  - Särtryck ur Veien Frem 1936.

• Hartmann, Sverre (1970). Fører uten folk: forsvarsminister Quisling, hans bakgrunn og vei inn inom norsk politikk. Tidens tema, 99-0116448-6 ; 32. Oslo: Tiden. Libris100585 
• Helgen, Lars (22 oktober 1995). ”Förrädarens sista dagar.

  Vidkun Quisling gav namn åt världens landsförrädare”. Göteborgs-Posten: s. 59. 

• Høidal, Oddvar. Quisling: ett undersökning inom landssvik (Rev.
  Ouisling = förrädare.

  utg.). Oslo: orion. Libris8861177. ISBN 82-458-0528-9 

• Jensen, Tom B (1996). En bibliografi från og angående Vidkun Quisling. Oslo: Grafisk Media Forlag. Libris7490130. ISBN 82-7695-004-3 
• Juritzen, Arve (2008). Quisling privat. Oslo: Juritzen forl. Libris11205688. ISBN 978-82-8205-027-2 
• Knudsen, Harald Franklin (1951). Jag fanns Quislings sekreterare.

  Strängnäs: Fahlcrantz & Gumælius. Libris1454757 

• Loock, Hans-Dietrich (1972). Quisling, Rosenberg og Terboven: den nasjonalsosialistiske revolusjon inom Norge, dens forhistorie og forløp. Oslo: Gyldendal. Libris12233419. ISBN 82-05-00799-3 
• Magnergård, Omar (22 oktober 1995). ”Quisling – Gav förrädaren både ansikte samt ord”. Svenska Dagbladet: s. 49. 
• Quislingsaken: Samlet rettsreferat.

  [Hamar]. 1945. Libris1827436 

• Yourieff, Alexandra Andreevna Voronine (1999). Alexandra Voronine: Quislings unge hustru. Oslo: Gyldendal. Libris7175717. ISBN 82-05-25745-0 
• Øksendal, Asbjørn (1981). Operasjon Weserübung: Vidkun Quisling og forspillet til 9.

  april 1940. Trondheim: Nordenfjelske forlag. Libris7484523.

  Idag existerar termen quisling en term synonymt på grund av förräderi.

  ISBN 82-7005-022-9 

• Ørnhøi, Stein (1988). Vidkun Quisling: retten er satt, spillet er slutt. Oslo: Cappelen. Libris7170301. ISBN 82-02-11197-8 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]