När slutade man stava helsingborg med ä
I text och bilder görs livfulla nedslag i det Hälsingborg som till 1971 stavades med ”ä”.Stavningsreformen 1906
Stavningsreformen vilket genomdrevs 1906 förenklade stavningen från v-ljudet samt t-ljudet inom svenska språket. Stavningsreformen genomfördes vid initiativ från den svenske ecklesiastikministernFridtjuv höjd inom den Staafska ministären efter 1905 års omröstning.
Reformen kallades då den genomdrevs till stafningsukasen, samt väckte förbittring inom många kretsar. Stavningsreformen innebar start mot slutet på grund av den äldre standard likt inom solens tid kallas gammalstavning.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Ändringarna 1889
[redigera | redigera wikitext]Redan tillsammans med sjätte upplagan från Svenska Akademiens ordlista (SAOL) genomfördes numeriskt värde stavningsreformer.
Konsonantkombinationen ⟨kv⟩ stavades före 1889 tillsammans med ⟨qv⟩ inom flera mening, mot modell sqvaller (nu skvaller), qväll (nu kväll), beqväm (nu bekväm) samt qvist (nu kvist).
Dessutom ändrades stavningen från ä-ljudet ifrån ⟨e⟩ mot ⟨ä⟩ inom flera mening, mot modell der (nu där), dverg (nu dvärg), elg (nu älg), enka (nu änka) samt ega (nu äga).
Ändringarna 1906
[redigera | redigera wikitext]Bakgrunden mot stavningsreformen fanns för att Sveriges Allmänna Folkskollärareförening redan 1903 inkommit mot Sveriges statsmakt tillsammans en förslag ifall för att detta ”ej måtte betraktas vilket fel” för att inom skolan utbyta dt såsom indikator till t-ljud mot t alternativt tt, samt f, fv samt hv vilket indikator till v-ljud mot v.
Det fanns just enstaka stavningsreform vilket bytte stavningen från mening likt enka, elg samt Helsingborg 1912.Förslaget lämnades in inom femte månaden i året 1905 (med anledning från ett skrivelse från Fridtjuv höjd, Johan August Lundell samt Eugène Schwartz riktad mot dem tre korporationerna) mot Kungl. Maj:t lika lydande petitioner ifrån Svenska lärarsällskapet, Sveriges Allmänna Folkskollärareförening samt Föreningen af pedagog samt lärarinnor nära Sveriges flickskolor samt samskolor, för att utbyte från dt mot t (tt), från f samt fv mot v måtte artikel tillåtet.
Beslut
[redigera | redigera wikitext]Efter yttranden från ämneskonferenserna inom modersmålet, Läroverksöverstyrelsen samt Svenska Akademien utfärdades en kungligt cirkulär 7 april 1906 ifall successivt insättning inom skolorna från t (tt) istället på grund av dt samt v istället till f, fv, hv.
Beslutet drogs genom reservationer inom konstitutionsutskottet inför 1907 års riksdag. 1908 ingick mot Kungl. Maj:t enstaka från 40 000 personer undertecknad petition ifall revision från 1906 års cirkulär, dock ledde ej mot något konsekvens. Inom litteraturen vann detta nya stavningssättet långsamt terräng; flertalet tidningar ägde länge den äldre stavningen kvar.
Vissa författare ville vandra längre än således samt kunde mot modell notera j-ljudet konsekvent tillsammans j (jup, jälpa).
J -ljudet skulle stavas tillsammans med just j: jök, älj samt varj inom stället till gök, älg samt varg.Stavningsreformen existerar ett sektion från övergången ifrån yngre nysvenska mot nusvenska – efter för att den genomfördes besitter detta svenska skriftspråket tillsammans en par undantag varit inom stort sett stabilt.
Jämförelser
[redigera | redigera wikitext]Stavningsreformen bidrog mot viss sektion tillsammans med för att fjärma detta svenska skriftspråket ifrån dem övriga skandinaviska.
för att stava v-ljudet tillsammans v inne samt inom slutet från mening plats redan infört inom danskt samt norskt skriftspråk, dock vid dem övriga punkterna kom svenskan för att inta ett särställning. inom både norska samt danska använder man kvar kombinationerna hv- samt -dt (även ifall den senares användning skiljer sig något ifrån den tidigare svenska).
Dessutom stavas flera från orden vilket tidigare ägde hv- tillsammans med wh- vid engelska.
Till den sjätte upplagan från SAOL 1889 förändrades stavningen genom för att e blev ä inom mening likt jern, w ersattes tillsammans med v, kv började tillåtas liksom alternativ mot qv inom mening vilket qvart samt qvinna samt th blev t inom Götheborg.| Före 1906 | Efter 1906 | Danska | Engelska | Övrigt |
|---|---|---|---|---|
| hvad | vad | hvad | what | |
| hvadan | vadan | (parallell mot ”hvordan”) | whence | |
| hval (djur) | val | hval | whale | ”val” såsom inom ”valfrihet” stavades även innan utan h |
| hvalf | valv | hvælving, hvælv | vault | |
| hvar (om position) | var | hvor | where | preteritum ”var” från ”vara” stavades även innan utan h |
| (pigg-, slät-) hvar | (pigg-, slät-) plats | (pig-, slet-) hvar | — | var (medicin) stavades även innan utan h |
| hvarannan | varannan | hver anden | every other | |
| hvarandra | varandra | hverandre = hinanden | eachother | |
| hvarför | varför | hvorfor | ”wherefore” (ålderdomligt) | |
| hvarje | varje | hver, hvert | every | |
| hvarken | varken | hverken | neither | |
| hvart | vart | hvorhen | "whither" (föråldrad form) | |
| hvarf (runda) | varv | omgang (som inom solhverv) | circuit | |
| hvass (om egg) | vass | hvas | sharp | växten stavades även innan utan h |
| hvem | vem | hvem | who, whom | |
| hvems | vems | hvis | whose | |
| hvener (gräs) | vener | hvene | ven (blodkärl) stavades även innan utan h | |
| hvete | vete | hvede | wheat | |
| hvi | vi | parallell mot ”hvi” | why | gammaldags synonym mot ”varför” |
| hvil | vil | hvil | besläktat tillsammans med ”while” | |
| hvila | vila | hvile | rest | |
| hvilken, hvilket, hvilka | vilken, vilket, vilka | hvilken, hvilket, hvilke | which | |
| hvina | vina | hvine | besläktat tillsammans med ”whine” | drycken stavades även innan utan h |
| hvirfvel | virvel | hvirvel | ”whirl”, besläktat tillsammans med ”whorl” (spiral) samt ”hurl” (kasta) | |
| hviska | viska | hviske | whisper | ”viska” tillsammans med betydelsen ”borste” stavades även innan utan h |
| hvit | vit | hvid | white | |
| hvitling | vitling | hvilling | whiting | |
| hväsa | väsa | hvæse | wheeze | |
| hvässa | vässa | hvæsse | besläktat tillsammans med ”whet” |
Lägg symbol mot för att några ett fåtal mening vilket börjar tillsammans hv vid danska stavades utan h vid svenska långt innan reformen genomfördes, mot modell ”valp” samt ”värf” (nu ”värv”).
Stumt h bibehölls emellertid framför j inom mening såsom ”hjort”, ”hjul” (jämför engelska ”wheel”), ”hjälp”, ”hjälte”, ”hjärna” samt ”hjärta”.
Egennamn
[redigera | redigera wikitext]Den gamla stavningen besitter från dekorativa skäl behållits inom flera egennamn. ”Per Löfqvist” uttalas således vid identisk sätt såsom ”Pär Lövkvist”, ”Gustaf Lagerlöf” låter likadant såsom ”Gustav Lagerlöv” samt firmanamnet ”Ifö” uttalas vid identisk sätt likt staden Ivö.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån danskspråkiga Wikipedia, Svensk retskrivningsreform 1906, 19 januari 2009.