obiride.pages.dev









Hur samverkar detet jaget och överjaget

Psykoanalys

Psykoanalys vilket teori samt perspektiv inom psykologin samt psykiatrin.

Psykoanalys existerar ett riktning inom psykologin var fokus ligger vid detta omedvetnas innebörd till beteendet.

Överjaget, das Über-Ich, betecknar samvetet, dem krav samt förväntningar likt oss äger vid oss själva, våra regler samt konventioner, samt handlar angående förmågan mot skuldkänslor samt skamkänslor, samt mot rätt självkänsla.

Psykoanalysen existerar nära förknippad tillsammans med Sigmund Freud samt dennes teori angående detet, jaget samt överjaget. likt terapiform äger psykoanalys ofta identisk innebörd liksom psykodynamisk behandling (PDT).

Psykoanalys sammanfattning:

Det psykoanalytiska perspektivet vänder sig försvunnen ifrån detta biologiska samt medicinska sättet för att angripa mentala bekymmer.

Psykoanalysen existerar främst förklarande, tillsammans med lärda samt humanistiska sidor. Fokus ligger ej sålunda många vid kategorisering från status samt uppställa symtom likt vid för att analysera kring symtomens existens.

Sigmund Freud

Den österrikiske läkaren Sigmund Freud plats den såsom introducerade psykoanalysen inom slutet från 1800-talet, ibland anges året 1895 likt ett startpunkt inom samband tillsammans Freuds inledande drömtolkning.

i enlighet med Freud styrs oss ej främst från vårt medvetandes förnuft utan från drifter likt ofta existerar från sexuell alternativt aggressiv natur – dessa går långt igen inom människans saga samt representerar vikten från fortplantning respektive nödvändiga betingelser till överlevnad.

För Freud fanns människan enstaka inom grunden osocial varelse tillsammans med primitiva böjelser såsom samhället måste tämja samt hämma.

dem förtryckta impulserna hos människan kunna dock genom sublimering utvecklas mot civiliserat beteende alternativt vilket oss kallar tradition.

Freuds slutsatser liksom praktiserande psykiatriker fanns för att patienternas bekymmer ofta stod inom samband tillsammans händelser ifrån barndomen likt utgjorde enstaka latent faktor inom detta undermedvetna samt liksom kunde påverka personen såsom myndig.

detta undermedvetna består från sådant liksom blivit bortträngt ifrån barndomen, dock även ifall detta ej är kapabel upplevas styr detta ett sektion från individens beteende (psykisk determinism). på denna plats kunde drömmar fungera såsom enstaka länk mellan detta medvetna samt detta omedvetna samt inom dessa kunde sådant uppenbaras såsom individen förträngt samt vilket ofta existerar ofta sexuell alternativt aggressiv natur.

Även glömska kopplades från Freud mot bortträngningsmekanismer.

Individers sexuella drifter (för vilka Freud använde termen libido) anses ofta hämmade från orsaker likt påverkar individen vid enstaka omedveten nivå.

Jaget samt detet ingår vidare inom en samspel: detta existerar jaget vilket äger rollen för att granska detets irrationella samt impulsiva sidor samt för att producera ett identitet likt är kapabel fungera inom kulturens ramar.

en modell existerar modersfixering, ibland relaterat mot oidipuskomplex, likt avspeglas inom för att mäns relationer tillsammans med kvinnor inom myndig ålder kantas från bortträngda idéer angående åtrå mot modern. Normalt existerar detta omedvetna oåtkomligt, dock förmå frammanas genom psykoanalytisk behandling.

Den behandlingsmetod Freud använde sig från var patienten, alternativt analysanden, befinner sig liggande inom ett sittgrupp tillsammans med analytikern på baksidan sig besitter blivit ett sinnebild till ett vanlig typ från psykologisk behandling (inte minimalt framhjälpt genom scener ifrån många långfilmer).

Den psykologiska metoden vid en teoretiskt strategi kretsade kring för att patienten fick informera fritt ifall sitt liv samt på det sättet upptäcka omständigheter likt kunde existera från vikt till dem psykiska problemen. Psykoanalytikerns roll fanns dels för att lyssna, dels för att analysera samt anlända tillsammans slutsatser.

Detet, jaget samt överjaget

Detet, jaget samt överjaget existerar dem tre beståndsdelarna inom modellen Freud skapade från detta mänskliga psyket.

Detet existerar detta psykologiska lokal var driftkänslorna befinner sig samt styrs från lustprincipen. Denna lustprincip utgörs från individens irrationella, impulsiva samt egoistiska sidor (här ingår även sexual- samt aggressionsdriften).

Överjaget står inom kontrast mot detet samt styrs i enlighet med Freud från den etiska principen.

En översyn tillsammans fokus vid Detet, Jaget samt Överjaget i enlighet med Freud dock även hur detta hänger ihop tillsammans isbergsteorin.

Den etiska principen står inom förbindelse tillsammans med individens funderingar kring korrekt samt fel ur en moraliskt hänseende. Överjaget kunna mot modell ”bestraffa” individen tillsammans skuldkänslor efter dåliga handlingar.

Jaget slutligen representerar individens sätt för att justera sig mot den omgivande miljön samt hitta ett balans mellan lustprincipen samt den etiska principen.

detta existerar då denna balans ej uppnås vilket personen kunna uppleva ångest.

Bortträngning

Enligt den psykoanalytiska teorin skyddas den medvetna delen från personligheten hos individen ifrån oönskade minnen samt insikter genom bortträngning. Borträngningen innebär för att impulsen ej når medvetandet.

Freud gjorde enstaka teoretisk indelning från vår temperament inom tre delar: Detet, jaget samt överjaget.

Den kunna dock gå vidare verka likt hämmad.

Bortträngningen sker omedvetet samt fungerar likt ett försvarsmekanism, vilken är kapabel uttryckas vid olika strategi, bland annat vilket förnekande (ett slags primitivt försvar) alternativt sublimering (ett slags adaptivt försvar).

Barnets utvecklingsfaser

Den psykoanalytiska teorin betonar barndomsåren såsom från högsta vikt till individens kommande känsloliv.

på denna plats framhålls tre stadier: detta orala stadiet, detta anala stadiet samt detta falliska stadiet.

I detta orala stadiet existerar drifterna inriktade vid munnen, vilket uttrycks inom ätande samt bitande. Freud menar för att orala äventyr samt beteenden inom detta etapp förmå märkas vid personligheten inom myndig ålder, likt för att någon liksom varit fixerad nära för att svälja inom stället till spotta ut är kapabel artikel mer lättlurad än normalt.

Psykoanalysen existerar nära förknippad tillsammans med Sigmund Freud samt dennes teori ifall detet, jaget samt överjaget.

detta anala existerar inriktat vid kroppens uttömningsfunktioner samt vid identisk sätt kunna erfarenheter ifrån detta etapp överföras vid attribut vid personen vilket myndig. likt modell ger Freud för att unge liksom tidigt får nyttja potta inom myndig ålder bli emotionellt återhållsam, ordningsam samt snål. inom nästa stadie, detta falliska, likt inträder inom 3–5 årsåldern äger barnet på grund av inledande gången sexuella fantasier.

på denna plats inträder även vad Freud kallade Oidipuskomplexet, vilket beskriver enstaka sexuell drift hos pojken riktad mot sin moder (mindre känt existerar begreppet Elektrakomplexet vilket gäller vice versa förhållanden tillsammans utgångspunkt ifrån flickan).

Kritik mot psykoanalysen

Freuds teorier fick enormt genomslag vid sin samtid samt inflytandet skulle bestå beneath utdragen tidsperiod, samt utför således än idag mot viss sektion.

Senare besitter dock psykoanalysen fått åtskillig bedömning, främst utifrån dess bristande stabilisering eller fastsättning inom vetenskap då flera från dess teorier existerar icke-falsifierbara (dvs. dem går ej för att vetenskapligt bevisa alternativt motbevisa).

Även bristen vid objektiviteten hos dem tolkningar liksom terapiformen genererade äger blivit objekt på grund av bedömning.

ÖVERJAGET existerar motsatsen mot detet.

Likaså existerar detta svårt för att värdera terapiformens mått vid succé ifråga angående för att bota dem bekymmer likt plats bakomliggande dem nervproblem såsom Freud önskar råda bot på.

Den sektion inom psykoanalysen vilket blandar in sexuella drifter hos unge äger sedan den ursprunglig presenterats varit kontroversiell samt mött motstånd inklusive avsky både från människor inom allmänhet samt psykologer.

Psykodynamisk terapi

Den psykodynamiska terapin existerar delvis ett vidareutveckling från psykoanalysen. inom båda fallen utgörs terapin huvudsakligen från individuella diskussion mellan vårdare samt patient. liksom terapiform existerar den ej lika grundlig såsom psykoanalysen var analysanden (den såsom behandlas) ibland förmå undergå behandling beneath flera kalenderår.

detta starka fokus likt riktas mot barndomen inom psykoanalysen besitter avlägsnats inom den psykodynamiska terapin liksom inom högre grad inriktar sig vid patientens nuvarande livssituation.

Ett viktigt namn existerar John Bowlby såsom förknippas tillsammans anknytningsbegreppet (”attachment”) var teorin grundas vid känslobanden mellan spädbarnet samt modern (eller alternativ vårdare).

angående anknytningen uteblir inom detta skede blir barnets relationer vilket myndig bristfälliga.

Från den psykodynamiska terapin äger andra terapiformer utvecklats liksom den interpersonella psykoterapin (IPT).

Källor

  • Karlsson, Lars (2012), Psykologins grunder (5e uppl.)
  • Berg, Roland (2016), Psykiatri (red.

    Enligt Freud, samt även dagens psykodynamiker, består personligheten från tre delar: detet, jaget samt överjaget.

    Herlofson, Jörgen)

  • Fromm, Erich (1943), Flykten ifrån friheten (övers. Tore Ekman samt Alf Ahlberg)
  • Åsberg, Marie samt Agerberg, Miki (2016), Psykiatri (red. Herlofson, Jörgen)

Artikel publicerad: 2015.10.02, uppdaterad utgåva 2023.08.27
Författare: Psykologisktvetande.se