När var det kvinnor började få chefroller
Utvecklingen från svenska kvinnors rättigheter vid arbetsmarknaden sedan 1900
Utvecklingen från svenska kvinnors rättigheter vid arbetsmarknaden äger sedan länge varit enstaka kamp, var stora reformer började ske beneath 1900-talet. Kvinnor äger kämpat vid flera olika sätt på grund av förbättrad möjligheter samt rättigheter vid arbetsmarknaden, mot modell riktig mot identisk utbildningsmöjligheter samt passage mot identisk yrken alternativt ämbeten samt identisk ersättning såsom männen såsom utför identisk sysselsättning.
Kampen besitter även innefattat för att utöka sina rättigheter likt människa vid flera olika områden, mot modell genom kampen till rösträtt, övervakning ovan sin personlig lekamen, liksom rätten mot abort samt preventivmedel.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Kvinnor äger ständigt arbetat minimalt lika många liksom män oavsett ifall detta varit inom form eller gestalt från avgift alternativt ej.
till jobb existerar mer än detta såsom utförs mot avgift. detta betalda arbetet besitter ökat kraftigt inom förhållande mot ytterligare typ från sysselsättning beneath dem senaste tvåhundra år, både på grund av män samt kvinnor, dock framförallt på grund av kvinnorna. Sedan 1900 besitter utvecklingen varit snabb vid begränsad tidsperiod.
en flertal lagar till kvinnors ökade ställning inom arbetslivet besitter tillkommit. Dessa lagar äger fokuserat vid olika områden till för att stärka kvinnans rättigheter samt därmed utökade roll inom arbetslivet. Den högre utbildningen vilket kom gav tillsammans tiden inträde mot enstaka mängd arbeten vilket männen tidigare ägde haft monopol på.[1]
En definition från arbete: Nationalencyklopedin menar för att jobb ej endast existerar baserat vid dess ekonomiska funktion utan även dess sociala samt moraliska.
Fackföreningarna uppskattade ej för att kvinnor kom in vid deras arbetsområden.Baserat vid den svenska regeringens sysselsättsutredning 1975: ”arbetet svarar mot primär mänskliga behov för att förbättra samt berika tillvaron”. Arbetet formar, heter detta, ”en central sektion från människans liv. Arbetet existerar en medel för att producera enstaka god materiell försörjning. dock arbetet äger även en egenvärde såsom ett väg mot social gemenskap.”[2]
Kvinnlig rösträtt - effekt vid jämställdhet samt andra effekter
[redigera | redigera wikitext]När kvinnor inom land fick rösträtt plats detta ett färsk chans för att utföra sin röst hörd.[3] Genom för att dem fick omrösta kunde dem välja vilka dem ville skulle ingå inom riksdagen.
Då kunde dem enklare kämpa till lika rättigheter vid andra program inom samhället, liksom bland annat arbetsmarknaden. Feministiska reflektioner angående allas lika värde började vid tidigt 1800-tal. Denna teori något som har transporterats eller flyttats in inom dem flesta politiska ideologierna. enstaka från liberalismens främsta förgrundsfigurer menade för att då kvinnorna förvägrades lika rättigheter existerar detta enstaka att vedergälla något som upplevts som fel även vid samhället, eftersom häften från samhällets kapacitet samt arbetskraft försvinner.
beneath start från 1900-talet ledde kravet vid kvinnors lika rättigheter inom samhället mot för att kvinnor fick rösträtt inom flera europeiska länder. var även landet blev en från dessa länder vid senare kalenderår. [4]
När kvinnorna röstade inom detta nästkommande valet 1921 ledde detta mot för att fem kvinnor röstades in mot riksdagen.
Då utökades kvinnors lokal inom politiken. Trots för att dem inledande kvinnliga politikerna ej fanns därför flera bidrog detta mot för att dem lyfte fram kvinnornas ämnen samt erfarenheter, såsom äktenskapslagstiftning samt utomäktenskapliga barns rättigheter. [5] Den kvinnliga rösträtten plats ett enastående bidragsfaktor till kvinnors ökade rättigheter inom arbetslivet.
dock motstånd fortsatte för att mötas.
I start från 1900-talet började kvinnor strukturera sig inom självständighetsrörelsen samt forma kvinnoförbund associerade tillsammans självständighetsgrupperna, sålunda liksom Putri Mardika (1912) associerad tillsammans Budi Utomo, samt Aisyiyah (1920) associerad tillsammans med Muhammadiyah.[5]
I samband tillsammans rösträtten tillkom behörighetslagen liksom innefattade för att kvinnor numera (dock) tillsammans med vissa undantag fanns likställda män ifråga ifall behörighet gällande statliga ämbeten. Lagen antogs inom juni 1923 samt trädde inom kraft 1925, samt därmed kunde kvinnor väljas in mot riksdagen.
[6]
Att kvinnor numera ägde rösträtt bidrog ej automatiskt mot en mer jämställt samhälle samt därmed ej heller förbättrad ställning inom arbetslivet. Motståndet mot ökad jämställdhet plats kvar stort. Männen fortsatte motarbeta för att kvinnor fick enstaka högre ställning inom arbetslivet samt politiken.
dem ansåg mot samt tillsammans med för att detta plats orättvist för att numeriskt värde parter inom enstaka släkt arbetade samt då kunde leva inom "lyx" medan andra plats arbetslösa. dock striderna likt kom ledde mot andra framgångar till kvinnorna inom arbetslivet. [7]
På 1930-talet lades detta fram flera lagförslag vid för att gifta kvinnor ej skulle äga korrekt mot sysselsättning.
Lagförslagen gick ej igenom, detta ansågs för att detta skulle minska kvinnors vilja för att gifta sig samt skaffa små människor. Lågt barnafödande fanns vid den denna plats tiden ett känslig fråga. således istället ledde detta mot för att detta blev förbjudet till arbetsgivare för att sparka kvinnor likt plats gifta, gravida alternativt födde unge.
då den lagen fastslogs 1939 ökade antalet statligt anställda kvinnor.[5] Detta gjorde detta enklare på grund av kvinnor för att äga små människor samt samtidigt förvärvsarbeta. Resultatet vid lagförslagen blev därmed motsatsen. Fler bidragande faktorer liksom tillkom beneath identisk tidsperiod plats moderskapspenning, för tillfället kallat moderskapsförsäkring, mödrahjälp samt barnbidrag vilket betalades ut mot mammorna.
[8] Kvinnor inom ett moderroll fick härmed förbättrad möjligheter för att förvärvsarbeta. [8]
Kvinnor blir yrkesarbetare
[redigera | redigera wikitext]Industrialisering
[redigera | redigera wikitext]År 1900 bodde majoriteten från befolkningen vid landet, bota 75 %, medan endast 25% bodde inom städerna.[8] tillsammans med tiden ändrades denna siffra.
Detta fanns ett avgörande förändring på grund av kvinnornas ställning inom arbetslivet. Redan 1950 ägde städerna övertagit majoriteten från befolkningen, samt endast 43 % bodde vid landet. Motiven fanns främst ekonomiska, en hopp ifall en förbättrad liv. Detta ledde mot för att kvinnor likt arbetade inom jordbrukarfamiljer sökte sig mot andra fabriksrelaterade yrken inom städerna, såsom mejerier, bagerier, bryggerier, tvätterier, porslinsfabriker samt barnsköterskor.[8]
Utbildning
[redigera | redigera wikitext]Det fanns svårt till kvinnorna för att anlända ut vid arbetsmarknaden.
dem ägde ej ej resurs mot identisk utbildningsmöjligheter liksom männen. inledningsvis 1905 kunde kvinnor ta realexamen nära dem statliga läroverken. inledningsvis 1927 kunde dem analysera nära statliga gymnasier vid identisk villkor liksom män.
Det fanns ständigt män vilket bedömde ansökningarna samt flera tyckte för att kvinnor ej plats lämpliga till jobben tillsammans med högre status.Tidigare gällde privatskolor till dem liksom ville äga student- alternativt realexamen.[8] tid 1914 ägde cirka 435 kvinnor tagit enstaka akademisk prov. Vanligast till kvinnor fanns för att studera tänkesätt, dock flera läste även läkemedel samt naturvetenskap. detta plats svårt på grund av kvinnor för att bli tagna vid allvar inom läroverken, männen ägde 800 års ledning.
tillsammans tiden tog dem mer lokal samt fordrade fler rättigheter, såsom för att erhålla bära studentmössan nära test. detta ägde tidigare ansetts liksom väldigt manligt. då antalet utbildade kvinnor blev allt fler samt dessutom ställde krav vid för att erhålla nyttja sin certifikat inom karriärsyfte vilket högre ämbetsmän samt kontorspersonal blev motsättningarna tillsammans med männen allt större.
Kvinnor bromsades från enstaka paragraf inom grundlagen vilket innebar för att endast svenska män ägde ingång mot ämbeten. Då bildades kampen på grund av kvinnors rättigheter mot statliga ämbeten, ett 20 tid utdragen kamp liksom sedan ledde mot för att lagen antogs 1923. [9]
Normer
[redigera | redigera wikitext]Idealen löd för att detta fanns mannen vilket skulle existera förvärvsarbetande samt försörja familjen, medan kvinnan skulle sköta hemmet.
dock då männens löner inom flera fall plats usla fanns detta upplägg inget vilket fungerade. Kvinnorna tvingades ut vid arbetsmarknaden på grund av för att familjerna skulle behärska försörja sig. dem fåtal yrken likt ville anställa kvinnor plats endast tillsammans motiv från för att lönerna fanns lägre samt därmed gynnsamt på grund av företagen. Några sådana yrken plats Postverket samt Telegrafverket.
Några likt starkt ogillade för att kvinnor började anlända in vid deras arbetsområden plats fackföreningarna. dem såg mot för att hålla lönerna nere samt då kriser kom såg dem mot för att kvinnorna fick avsluta inledningsvis. dem ville för att endast männen skulle artikel familjeförsörjare. Detta resonemang fanns inget vilket höll, då antalet ensamstående kvinnor tillsammans unge blev allt fler beneath denna period.
Kvinnor fanns inom minimalt lika stort behov från för att existera familjeförsörjare liksom män. [8] Kvinnolöner fanns något likt dock förblev vanligt länge samt kvar existerar än idag, 2024.[8]
Mellankrigstiden vidgade kvinnors arbetsmarknad
[redigera | redigera wikitext]När kvinnan började lönearbeta främst vid tidigt 1900-tal fanns kvinnoyrken en term likt skulle anlända för att växa fram.
beneath 1940- samt 1950-talet fanns 200 000 yrkesarbetande kvinnor inom tillverkningsindustrin samt nästan lika flera inom affärer samt vid kontor. Även ifall arbetena dem ägnade sig åt plats vitt skilda plats tanken angående plats kvinnor passade in vid arbetsmarknaden ett orubblig ögonkontakt.
Uvecklingen antal hemarbetande kvinnor * kalenderår 1930: 930 000 * kalenderår 1950: 1 240 000 * kalenderår 1991: 81 000 * beneath 1930- samt 40-talen ägde nio från tio svenska unge ett hemarbetande mor.Sedan länge besitter man ansett för att kvinnor passar inom yrken likt t.ex. butiksbiträde var vård existerar ett massiv sektion från yrket.[8]
När mellankrigstiden samt andra världskriget kom vidgades kvinnors arbetsområden. Även angående land ej fanns involverat konkret påverkades oss från krigen samt oss fanns även en stort exportland från krigsmaterial.
Man brukar prata ifall för att mellankrigstiden fanns enstaka avgörande roll på grund av kvinnors ställning inom arbetslivet. idag skulle kvinnorna ersätta männen vid arbetsmarknaden.[10] Kriget fanns ej lika kritisk till svenska kvinnors ställning inom arbetslivet vilket detta fanns på grund av länder liksom Storbritannien samt USA, eftersom kvinnor inom landet redan arbetade inom industrin.
dock detta stärkte deras roll vid andra områden var kvinnor tidigare ej ägde varit accepterade, liksom konduktör vid spårvagnen alternativt mekaniker inom försvaret. Barriärerna inom dessa yrken bröts.
Kvinnofrågan - kampen på grund av ökad jämställdhet beneath 1800-talet.Kvinnors intåg inom dem nya yrkesrollerna ledde mot för att nya problem att diskutera höjdes, var lika ersättning började diskuteras. Innan mellankrigstiden fanns detta lagar samt avtal baserade vid för att kvinnor samt män skulle tjäna olika på grund av precist identisk jobb, endast baserat vid deras könstillhörighet. Männen kunde bland annat ett fåtal lönetillägg på grund av antalet ungar dem ägde, då dem sågs såsom den familjeförsörjande parten.[11] Detta förändrades sedan efter andra världskriget.[12]Kvinnolönerna avskaffades inom statlig aktivitet 1946 samt inom den privata sidan 1965, tillsammans med hjälp från arbetsmarknadens parter, avtal mellan arbetsgivare samt fackförbund, inom detta fall LO.
[5] dock kampen till lika ersättning mellan könen fortsatte samt existerar kvar angelägen än idag, 2024. [11]
Lagar vilket förbättrade
[redigera | redigera wikitext]- Behörighetslagen skulle artikel likställda män inom fråga angående behörighet för att inneha statliga ämbeten.Utvecklingen från svenska kvinnors rättigheter vid arbetsmarknaden äger sedan länge varit ett kamp, var stora reformer började ske beneath 1900-talet.
Denna team antogs 1923 samt trädde inom kraft 1925, tillsammans med vissa undantag vilket militära samt polisiära tjänster. detta fanns en flertal kvinnoorganisationer liksom bidrog detta långa påtryckningsarbetet dock detta plats framförallt Kvinnliga akademikers förening likt gjorde jobbet. [13]
- 1951 infördes för att svenska kvinnor fick behålla sitt svenska nationalitet nära giftermål tillsammans utländsk medborgare.
Detta bidrog mot för att dem kunde behålla sina svenska yrken. [14]
- 1971 avslutades sambeskattningen. detta ägde tidigare försämrat kvinnors lokal vid den svenska arbetsmarknaden. Då den fanns därför resehandling upphöjd för att detta ej gav något för att båda parter inom enstaka familj/förhållande arbetade. Vilket resulterade inom för att kvinnor hamnade inom ett beroendeställning.[15] då särbeskattningen infördes innebar detta för att kvinnor blev ekonomiskt självständiga samt kvinnors självklara riktig för att försörja sig själva tog en stort kliv framåt.
- 1974 ersatte föräldraförsäkringen den tidigare moderskapsförsäkringen, vilket innebar för att män fick identisk riktig såsom kvinnor för att vårda unge.
identisk kalenderår blev detta även olagligt för att avskeda någon vid bas från graviditet.[15]
- 1979 instiftades lagen ifall jämställdhet mellan kvinnor samt män inom arbetslivet likt innebar en förbud mot könsdiskriminering, både nära anställningstillfället, avancemang alternativt då detta gällde arbetsvillkor.[15]
- 1980 infördes havandeskapspenning på grund av kvinnor tillsammans fysiskt krävande sysselsättning vilket gav dem chans för att stanna hemma beneath slutskedet från graviditeten.[15]
- 1992 ersattes lagen ifall jämställdhet mellan kvinnor samt män inom arbetslivet från jämställdhetslagen.[15] Den innebar identisk sak, lika rättigheter inom arbetslivet, dock fokuserade vid för att främja främst kvinnors villkor inom arbetslivet.[16]
- 1995 infördes ett öronmärkt föräldramånad på grund av vardera föräldern.
detta utökades mot numeriskt värde månader 2002 samt mot tre månader 2016.[15]
- 2008 tillkom enstaka jämställdhetsbonus vilket ger en skatteavdrag mot föräldrar såsom delar mer lika vid föräldrapenningsdagarna (avskaffades dock den 1 jan 2017).[15]
Genombrott
[redigera | redigera wikitext]Kvinnors ökade lokal inom arbetslivet fick sitt genombrott ifrån 1950-talet samt vidare.
tid 1950 plats 30 % från den kvinnliga befolkningen inom landet lönearbetande, vilket 1990 ägde ökat mot 75 %. detta plats ett ökning vid 45 procentenheter detta önskar yttra 150 %. beneath 1960-talet ägde närmare ett halv miljon kvinnor gått ut inom arbetslivet. en arbetsområde var den kvinnliga andelen växte stort fanns metallindustrin.[8]
Yttre förändringar
[redigera | redigera wikitext]Det finns även en flertal förändringar liksom stärkte kvinnors roll vid arbetsmarknaden trots för att syftet egentligen fanns något annat.
likt tidigare nämnts moderskapspenning, idag kallat till moderskapsförsäkring, ledde kortfattat mot för att försörjningsmomentet underlättades samt därav skaffandet från små människor. dock detta plats endast ett från flera. [8]
Preventivmedel
[redigera | redigera wikitext]Preventivmedel plats något liksom underlättade kvinnors roll vid arbetsmarknaden genom för att detta bidrog mot förbättrad övervakning ovan deras egna kroppar samt oönskade graviditeter.
beneath 1900-talet födde majoriteten från varenda kvinnor flera små människor, flera icke önskade alternativt menade, vilket ökade fattigdomen samt något som har blivit sämre eller försämrats kvinnors arbetsmöjligheter. Metoder till hur man undvek graviditeter ägde varit kända inom århundraden, aborter utfördes redan vid antiken.
När fick kvinnor börja lönerarbeta?dock detta fanns ej förrän vid 1900-talet liksom detta började bli lagligt inom Sverige.[17] tackar vare Elise Ottesen-Jensen samt RFSU vilket bildades 1933 upphörde lagen likt innebar förbud mot preventivmedel. Detta fanns 1938 dock tillsammans med undantag för att dem skulle säljas liksom sjukvårdsartiklar vid läkemedelsbutik samt affärer.
Innan dess fanns detta lagar liksom förbjöd upplysning samt salg från preventivmedel.[14] vid 1960-talet marknadsfördes detta revolutionerande p-pillret, dock detta plats inledningsvis 1964 likt p-pillret blev lagligt. Detta gav kvinnor rätten för att själva besluta ovan sin lekamen. detta plats dem inledande preventivmedlet var kvinnor fick kontrollen.[17] Abort fanns däremot förbudet fram mot 1974.
[12] P-pillret underlättade helt enkelt kvinnans arbetsroll genom för att dem fick förbättrad övervakning ovan sina liv.
Barnomsorg
[redigera | redigera wikitext]Men på grund av för att kvinnor skulle behärska jobba inom identisk utsträckning vilket männen krävdes detta även enstaka utbyggd barnomsorg var barnen kunde vistas medan föräldrarna arbetade.
detta fanns ännu ej vid kartan för att papporna kunde existera föräldralediga. dem inledande jämförbara förskolorna tillsammans detta oss äger idag tillkom vid 1940-talet. Då plats dock normen ännu för att kvinnorna skulle existera hemma samt ta grabb ifall barnen ifall ej annars hemmet. vid 1960-talet utvecklades den mot detta oss besitter idag samt kunde tillgodose fler människors behov från barnpassning.
tillsammans med tiden effektiviserades den mot detta oss äger idag. Förskolereformen fanns ett från nycklarna mot för att fler kvinnor kom ut vid arbetsmarknaden. [18] Utan denna tillförsel mot samhället ägde kvinnors roll inom samhället samt därmed arbetsmarknaden ej kunnat förbättras särskilt många. [12]
Hushåll
[redigera | redigera wikitext]Hushållsarbete existerar något likt varit oavlönat länge, en jobb såsom mot största delen utförts från kvinnor.
detta innebär för att ta grabb angående barnen, tvätta, laga föda m.m. Arbetet äger varit oavlönat samt oreglerat. då hushållet utvecklades samt tillgångar liksom klädrengörare, rengöringsmaskin samt andra vitvaror tillkom underlättades hushållsarbetet samt därmed gavs period mot annat, liksom för att lönearbeta. nära industrialiseringen begränsades dem fria timmarna utöver arbetsdagen till kvinnorna, då allt fler kvinnor började jobba inom industrin.
detta ledde mot för att nya yrken skapades, hembiträden, såsom blev en således kallat kvinnoyrke, vilket ledde mot för att ännu fler kvinnor började jobba. [7]