Lägsta pris eller ekonomiskt mest fördelaktiga
En vanlig fråga inom offentlig upphandling existerar vilka kriterier avseende standard liksom anses tillåtna samt hur dessa kvalitetskrav bör utformas beroende vid angående detta gäller kvalificering från anbudsgivare alternativt analys från anbudet.
Det finns tre olika grundläggande principer eller fundament på grund av för att känna igen detta ekonomiskt maximalt fördelaktiga anbudet: bästa förhållandet mellan kostnad samt standard, utgift alternativt pris.inom artikeln görs enstaka överblick från gällande rättsläge samt särskilt tillsammans med beaktande från användningen från referenser vilket kvalitetskriterium.
Kvalitetskrav nära kvalificering respektive tilldelning
Kvalitet kunna användas likt urvalskriterium nära kvalificeringen från anbudsgivare därför länge dem primär EG-rättsliga principerna följs samt hänsyn tas mot detta likt upphandlas.
standard kunna även i enlighet med 12 kap. 1 § LOU utgöra en tilldelningskriterium samt existera tillåtet ifall detta existerar kopplat mot föremålet till upphandlingen, existerar ägnat för att bidra mot för att fastställa detta ekonomiskt maximalt fördelaktiga anbudet samt inom övrigt existerar förenligt tillsammans dem primär EG-rättsliga principerna.
Det existerar alltså viktigt för att skilja vid kvaliteten vid anbudsgivaren ifråga – detta önskar yttra ifråga angående finansiell samt ekonomisk ställning, mekanisk kapacitet, upplevelse samt kvalifikationer samt tillgångar inom övrigt – samt ifråga ifall kvaliteten vid föremålet till upphandlingen.
detta existerar ej tillåtet för att sammanblanda kriterierna nära kvalificerings- respektive utvärderingsfasen.
Utvärdering samt kvalificering förmå inom samt på grund av sig ske nära identisk situation, dock bör ses likt numeriskt värde skilda moment var olika regler existerar tillämpliga. Förhållandet mellan urvals- samt tilldelningskriterier besitter varit objekt på grund av prövning såväl inom EU-domstolen såsom inom svenska domstolar.
Av EU-domstolens kritisk inom detta sålunda kallade Lianakis-målet framgår för att upphandlande myndighet inom kvalificeringsfasen bör granska anbudsgivarnas lämplighet avseende finansiell samt ekonomisk ställning samt specialiserad kapacitet, medan tilldelning från kontraktet däremot genomförs tillsammans med hänsyn mot lägsta kostnad alternativt detta ekonomiskt maximalt fördelaktiga anbudet.
detta existerar alltså bara möjligt för att nyttja kriterier såsom syftar mot för att fastställa detta ekonomiskt maximalt fördelaktiga anbudet liksom tilldelningskriterier.
Kriterier likt huvudsakligen avser vilken upplevelse samt vilka kvalifikationer samt tillgångar anbudsgivare förfogar ovan på grund av för att säkerställa en gott utförande från projektet inom fråga är kapabel ej anses utgöra tilldel-ningskriterier utan utgör urvalskriterier.
EU-domstolen besitter inom senare kritisk bekräftat sitt synsätt inom Lianakis-målet.
Den upphandlande organisationen bör inom upphandlingsdokumenten ange utvärderingsgrund samt tilldelningskriterier till för att känna igen detta ekonomiskt maximalt fördelaktiga anbudet.Referenser
Det existerar vanligt för att upphandlande enheter använder referenser liksom en kriterium nära utvärderingen från anbud inom kvalitetshänseende. Såsom ovan redogjorts på grund av existerar detta således från största vikt för att referensupptagningen syftar mot för att fastställa detta ekonomiskt maximalt förde-aktiga anbudet, detta önskar yttra till ett evaluering från hur väl en uppgift kommer för att genomföras samt ej på grund av för att utföra enstaka utvärdering från anbudsgivarens förmåga samt kapacitet för att genomföra uppdraget.
inom detta senare fallet löper annars den upphandlande myndigheten risken för att efter enstaka överprövning erhålla utföra ifall upphandlingen.
Svensk rättspraxis
Praxis avseende distinktionen mellan kvalificeringsfasen samt utvärderingsfasen ifråga angående referenser existerar spretig samt Kammarrätterna äger gjort olika tolkningar från Lianakis-målet.
Kammarrätten inom huvudstaden ,Sundsvall samt götet besitter inom respektive uppgift kon-staterat för att referensupptagningen ifråga hör hemma inom kvalificeringsfasen. mot identisk slutsats kom Kammarrätten inom huvudstaden, var upphandlingen ifråga gällde ramavtal av-seende byggservicearbeten. Kammarrätten konstaterade för att referensupptagningen av-sett ämnen rörande anbudsgivarens standard liksom leverantör ifråga angående produktivitet, förmåga för att hålla tider, bemötande, kvaliteten vid anbudsgivarens yrkesmän, snabbhet inom leveranser samt rapportering samt referentens tillit till anbudsgivaren samt angående denne kunde rekommendera anbudsgivaren.
Kammarätten fann mot bakgrund från detta för att kriterierna huvudsakligen fanns hänförliga mot anbudsgivarens kvalifikationer samt ej mot föremålet till kontraktet.
Kammarrätten fann tillsammans med andra mening för att kommunens förfarande stred mot dem elementär kraven inom 1 kap. 9 § LOU.
I andra avgöranden besitter konstaterats för att referenser ifrån tillsammans med upphandlingen likvärdiga uppgift kunna utgöra tilldelningskriterier. inom en kritisk ifrån Kammarrätten inom götet avseende enstaka upphandling ifall renhållningstjänster, konstaterade domstolen för att referensupptagningen ägde avsett problem att diskutera rörande anbudsgivarens utförande från tjänster inom tidigare kontext.
Frågorna såsom ställts gällde bland annat anbudsgivarens administrativa hantering från tjänsten, aktiva sysselsättning tillsammans förbättring från arbetsmiljön, utskick från korrekt arbete eller position inom en organisation inom korrekt tidsperiod, dialog tillsammans med beställaren samt service mot abonnenterna samt entreprenadens prisvärdhet.
Urvalskriteriet ”lägsta pris” nära offentlig upphandling besitter i enlighet med Konkurrensverket blivit detta helt vanligast kriteriet.
Mot bakgrund från detta konstaterade Kammarrätten för att referens-upptagningen äger syftat mot för att utröna hur anbudsgivaren tidigare äger utfört sin service samt hur nöjda tidigare kunder varit tillsammans tjänsten samt för att kriterierna därmed ej kunde anses ”huvudsakligen hänförliga mot anbudsgivarens kvalifikationer samt tekniska samt yrkesmässiga kapacitet, utan mot föremålet till upphandlingen […]”.
Upphandlingen ansågs därmed äga skett inom enlighet reglerna inom LOU.
Rättsläget vad gäller distinktionen mellan kvalificeringsfasen samt utvärderingsfasen synes ej existera helt tydligt. för att allmänt ange kriterier ägnade för att fastställa detta ekonomsikt maximalt fördelaktiga anbudet låter sig ej helt enkelt göras. inom stället blir detta fråga ifall enstaka analys ifrån fall mot fall.
Mot denna bakgrund bör valet från tilldelningskriterier noga övervägas därför för att dessa verkligen existerar avsedda till för att fastställa detta ekonomiskt maximalt för-delaktiga anbudet inom den aktuella upphandlingen.
Malin Erasmie samt Natalie Svensson
denna äger upplevelse inom offentlig upphandling, arbetsrätt, tvistelösning samt processer samt all-män affärsjuridik. Före sin tidsperiod vid Lindahl plats Malin verksam nära Advokatfirman Ce-derquist inom huvudstaden (2005-2010) samt Michelson & Werner Advokatbyrå (2003-2004). beneath 2004-2005 tjänstgjorde denna vilket notarie nära Stockholms domstol på första nivån.
Malin existerar ledamot inom Sveriges Advokatsamfund sedan 2009.
denna äger upplevelse inom konkurrensrätt, offentlig upphandling, försäkringsrätt samt allmän affärsjuridik. Före sin tidsperiod vid Lindahl fanns Natalie verksam nära Advokatfirman Delphi & Co inom huvudstaden (2004-2006), vid Advokatfirman NorelidHolm inom huvudstaden (2006) samt vid MAQS advokatbyrå inom malm (2006-2007). beneath 2002-2004 tjänstgjorde denna likt nota-rie nära dåvarande Länsrätten inom Stockholms län.
Natalie existerar ledamot inom Sveriges Advokat-samfund sedan 2007.