Vilka två typer av organismer finns det

Organismer existerar fysikaliskt strukturerade materiellaobjekt vilket mot största sektion består från organiskt kemiska substanser.

Livet började tillsammans enstaka cell.

Dessa objekt besitter enstaka rad kännetecken liksom utgör nödvändiga kriterier till liv. andra mening på grund av organismer existerar livsformer samt kreatur.

Organismer besitter stort effekt vid jordens utseende samt sammansättningen från planetens atmosfär. detta uppskattas för att massan till samtliga organismer vid jorden tillsammans ligger nära 1 850 miljarder ton.

99 andel från denna massa besitter uppskattas bestå från växter. inom nyare uppskattning förmodas dock 30 andel från jordens biomassa utgöras från underjordiska mikroorganismer.

Alla eukaryota celler har: Cellkärna tillsammans DNA (linjära kromosomer).

Alla organismer likt idag finns vid jorden härstammar ifrån andra organismer (evolution). Hur dessa uppkom ifrån den icke levande materien besitter varit samt existerar ännu objekt på grund av stark undersökning. Biologin existerar den vetenskapliga kvist likt befattar sig tillsammans med organismer samt deras tillväxt samt liknade objekt (till modell virus).

Kriterier på grund av organismer

[redigera | redigera wikitext]

Enskilda kännetecken på grund av organismer finns även hos andra fysikaliska kemiska struktur. Därför finns definitionen för att celler från inom nutid förekommande organismer likt existerar fullt utbildade måste uppvisa samtliga från dessa kriterier.

Utvecklingsstadier från organismer, vilket sporer, är kapabel sakna enskilda kännetecken.

De viktigaste kriterierna

[redigera | redigera wikitext]

• Metabolism inom minimalt ett levnadsfas.
• Förmåga för att reproducera sig.
• Variabilitet nära reproduktionen liksom krav på grund av evolutionen.

Andra kriterier

[redigera | redigera wikitext]

Kännetecken	Exempel till organismer	Exempel på grund av icke levande objekt
Intagning	Organismer upptar näring (koldioxid, andra organismer). Växter upptar ljusets energi.	Stenar upptar värme. fordon tankas tillsammans bensin.
Avgivande	Djur utsöndrar koldioxid samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.	Bilar avger huvudsakligen koldioxid samt vätska.
Metabolism (omvandling från kemiska föreningar samt deras sammansättningar)	Finns hos varenda organismer.	Levande ljus. Växt- samt djurceller existerar ej dem enda typerna från eukaryota celler.
Mottagning från data	Genom känselorganen (öga, öra).	Exponeringsmätare inom kameran.
Avsändning från upplysning	Varningsfärger hos insekter, tungomål.	Trafikljus.
Volymens expansion	Jästceller besitter större volym efter celldelningen.	Kristaller expanderar.
Fortplantning	Dotterceller liknar modercellen. ett kopia från DNA skapas.	I tekniska struktur teoretiskt möjlig. Alla organismer (växter, svampar, vilt, tillsammans flera) består från celler alternativt syncytium (celler tillsammans flera cellkärnor, finns exempelvis hos flera svampar). Datorprogram vilket kopierar sig egen (Datorvirus).

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Alla organismer klassificeras antingen inom taxon alternativt kladistik.

Taxa systematiseras inom hierarkisk ordning ifrån domän ner mot art vid nästa sätt:

Domäner

[redigera | redigera wikitext]

Organismer indelas i enlighet med Linnéssystematik inom tre domäner:

1. Arkéer
2. Eukaryoter
3. Eubakterier

Sedentär

[redigera | redigera wikitext]

Sedentär existerar enstaka organism såsom lever fastsittande vid ett yta.

flera marina organismer lever sedentärt. dem skaffar ofta att födas genom för att sålla ut små partiklar (plankton) ur vattnet.

Organismernas uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Alla organismer (växter, svampar, vilt, tillsammans med flera) består från celler alternativt syncytium (celler tillsammans med flera cellkärnor, finns exempelvis hos flera svampar).

varenda celler från ett enskild organism föreställer en komplexartat struktur.

Det finns numeriskt värde huvudsakliga typer från celler: eukaryota celler samt prokaryota celler.

varenda celler samt läka organismen avgränsas tillsammans med en membran.

I varenda fängelse finns all kunskap till organismens arvsmassa (DNA).

Tidsschema

[redigera | redigera wikitext]

Organismer följer en tidsschema: dem föds, dem växer, dem förändrar sig, dem fortplantar sig, dem bli äldre samt dem dör.

Organismernas kemi

[redigera | redigera wikitext]

Organismer består huvudsakligen från vätska samt organiska kolförbindelser.

Dessutom finns ofta skal- alternativt stödsystem från mineraler.

Kol, väte samt syre existerar dessa grundämnen likt huvudsakligen förekommer inom biomolekylerna. Dessutom förekommer kväve, fosfor, svavel, järn, magnesium, kalium, natrium samt kalcium inom mindre omfattning. andra grundämnen förekommer bara inom spår dock existerar trots allt viktiga på grund av organismerna.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "organism" (från grekiska ὀργανισμός, organismos samt ὄργανον, organon) inom betydelsen "instrument, verktyg alternativt kroppsdel på grund av förnuft alternativt uppfattning" förekom inledningsvis inom detta svenska språket inom text 1817.^[1] inom engelska språket förekom detta redan 1703, dock inom nuvarande innebörd 1834.^[2]

Ordet äger tre dokumenterade betydelser i enlighet med Svenska Akademiens lexikon.

Den ledande betydelsen existerar likt sammanfattningen från organen inom djur- samt växtkroppen tillsammans tanke vid livsfunktionerna.^[1]

I engelska språket besitter debattens vågor gått upphöjd beträffande den bästa definitionen från organism.^{[3][4][5][6][7]}

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]