obiride.pages.dev









Hur många träd i brasilien

Amazonas regnskog

Amazonas regnskog
Naturregion

Nära Manaus

Länder Brasilien,Colombia,Peru,Ecuador,Bolivia,Venezuela,Guyana,Franska Guyana,Surinam
Städer Manaus,Belém
Flod Amazonfloden
Lägsta punkt Amazonflodens mynning
Area7 000 000 km²
Befolkning 30 000 000[1]
Befolkningstäthet 4,3 invånare/km²
Biom Tropisk regnskog
Medeltemperatur i Manaus [2]
- varmaste tidsperiod 27.6°C (oktober)
- kallaste tidsperiod 26.0°C (februari)
Nederbörd i Manaus [2]
- fuktigaste kalendermånad 313mm (mars)
- torraste tidsperiod 58mm (augusti)

Amazonas flodbäcken

Amazonas regnskog, ofta bara Amazonas, existerar enstaka tropisk samt subtropisk regnskog inom Sydamerika.

Amazonområdet omfattar 7 miljoner km², dock själva regnskogen besitter enstaka yta vid 5,5 miljoner km² (drygt 12 gånger Sveriges yta) inom nio länder: Brasilien (med ovan 60 andel från regnskogen), Colombia, Peru, Venezuela, Ecuador, Bolivia, Guyana, Surinam samt Franska Guyana (Frankrike).

Regnskogen representerar ovan hälften från världens återstående regnskogar samt existerar den maximalt artrika tropiska regnskog likt existerar.

Stora delar från Amazonas regnskog existerar allvarligt hotad, samt i enlighet med WWF besitter 17 andel från den ursprungliga regnskogen gått förlorad vid bas från avskogning.

Uppkomst samt naturhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Amazonas anses från vissa vetenskapsman äga kunnat bildas redan beneath sen Krita, då dinosaurierna kvar dominerade vid jorden.[3] dem enda bevisen liksom finns till enstaka regnskog inom Amazonasbäckenet beneath den denna plats perioden existerar dock fynd från pollen.[4] andra vetenskapsman anser för att regnskogen troligen ej uppstod förrän efter för att dinosaurierna ägde dött ut på grund av cirka 64,5 miljoner tid sedan.[5]

Omfattningen från regnskogen beneath den allra första perioden existerar ännu starkt omtvistad.

detta råder dock bred enighet angående för att beneath tidig eocen, på grund av cirka 55 miljoner tid sedan, plats regnskogen omfattande.[4]

Anderna bildas

[redigera | redigera wikitext]

Under den allra första perioden från Amazonas rann Amazonfloden västerut, istället på grund av österut vilket idag.

Sydamerika fanns på grund av ungefär 130 miljoner kalenderår sedan ett sektion från Gondwana, samt då den Sydamerikanska kontinentalplattan skiljdes ifrån denna fick floderna ett västlig riktning vid bas från detta höglandsmassiv inom dem östra delarna från kontinenten likt uppstod nära separationen ifrån Gondwana. Allt ändrades dock då den Sydamerikanska kontinentalplattan till ungefär 50 miljoner tid sedan kolliderade tillsammans med Nazcaplattan, något liksom skapade bergskedjan Anderna.

Samtidigt skapades ett betydligt mindre fjäll, Purusbergen, inom centrala Amazonas likt delade upp vattenflödet inom numeriskt värde delar.

Miljöaktivister samt vetenskapsman varnar till den ökade skövlingen från Amazonas regnskog inom Brasilien.

[6][7]

Vid kollisionen tillsammans Nascaplattan hindrades vattenflödet västerut samt inom västra Amazonbäckenet uppstod en ytlig ocean. Efterhand fylldes området tillsammans med sediment samt övergick alltmer mot ett enorm träskliknandeinsjö var flera från dem havslevande vilt liksom blivit fångade anpassade sig mot sötvatten. detta finns mot modell 20 arter från stingrockor inom Amazonfloden, familjer likt normalt återfinns inom havet.

mot slut ägde landet höjts således många inom väster för att vattnet till omkring 10 miljoner kalenderår sedan bröt igenom sandstensmassiven inom mellersta Amazonas. Detta fanns den moderna Amazonflodens verkliga barnafödande. [6][7]

Påverkan från klimatförändringar

[redigera | redigera wikitext]

Flera vetenskapsman besitter betonat för att regnskogen inom Amazonas drabbats hårt från dem lägre temperaturer samt torrare klimat liksom forna istider förde tillsammans med sig samt för att Amazonasbäckenet då huvudsakligen bör äga varit övertäckt från savanner tillsammans med små isolerade zoner, sålunda kallade refugier, var regnskogen kunde överleva.[8] Isoleringen förmå äga hastat vid evolutionen vilket spekuleras existera ett betydelsefull orsak mot den oerhörda biodiversitet vilket Amazonas uppvisar.[3] nära slutet vid varenda istid återuppstår långsamt regnskogen mot sin att vara berusad eller övermättad storlek samt nya arter sprids.

Det finns dock även flera kritiker mot hypotesen ifall refugier, vid bas från bristen vid information såsom stödjer den. Bland annat äger man ej sett någon nämnvärd minskning från pollen inom sedimenten ifrån senaste istiden, annat än kanske inom regnskogens yttersta utkanter.[9][10] detta äger även presenterats uppgifter vid kolisotoper inom sediment ifrån Amazonfloden liksom motsäger ett grundlig savannisering från regnskogen.[11] Däremot finns indikator såsom tyder vid för att mindre nederbörd föll inom Amazonas beneath istiden, vilket anses bero vid för att skogstäcket då plats mindre omfattande.[12] Skogstäcket minskade därmed troligen inom någon omfattning, dock ifall minskningen plats således resehandling massiv för att refugier bildades beneath denna alternativt andra istider existerar ännu enstaka öppen fråga.[3]

Även internationellt varmare temperaturer förmå visa sig skadliga på grund av regnskogen.

enstaka klimatmodell ovan framtida klimatförändringar ifrån utsläpp av ämnenofta föroreningar från koldioxid visar för att området skulle behärska ett fåtal drastiskt mindre nederbörd samt ökande temperaturer, vilket i enlighet med vissa vetenskapsman skulle behärska leda mot enstaka nästan fullständig negativt resultat från regnskogen inom Amazonbäckenet fram mot kalenderår 2100.[13][14] andra modeller visar däremot vid andra konsekvens då detta gäller kvantiteten från nederbörd, samt uppskattningar finns till allt ifrån svaga ökningar mot dem dramatiska minskningar vilket nämnts ovan.[15] Resultaten visar för att regnskogen beneath 2000-talet kan hotas från den globala uppvärmningen.

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Klimatet inom Amazonas existerar noggrann vilket inom andra tropiska regnskogar varmt samt fuktigt; frost existerar en okänt idé. detta finns numeriskt värde primära säsonger – regnsäsongen samt den tre mot fem månader långa torra säsongen – dock även beneath den torra säsongen får området ofta avgörande mängder nederbörd.

beneath regnsäsongen existerar vädret ofta många blött tillsammans regnskurar ovan all dagen samt dem kraftigaste vid eftermiddags- samt kvällstid. Vädret beneath den torra säsongen existerar vanligen soligt, dock regnskurar vid eftermiddagen existerar ej ovanliga.

Brasilien existerar världens största sojaexportör.

Vissa områden från Amazonas, mot modell inom närheten från Iquitos iPeru, besitter ingen klar uppdelning inom säsonger. dem flesta områdena inom Amazonas får årligen mellan 2 000 samt 3 000 mm nederbörd, dock lokala variationer förekommer. Medeltemperaturen inom Amazonas existerar ungefär 27 °C året runt.[16][17][18]

Amazonas existerar enstaka betydande kolsänka, genom sin förmåga för att lagra koldioxid inom träd samt mark.

inom ett forskning ifrån 2021 kunde enstaka lag klimatforskare dock visa för att Amazonas mellan 2010 samt 2019 släppte ut 20 andel mer koldioxid än vilket regnskogen grupp fast. Amazonas förmåga för att lagra koldioxid besitter i enlighet med forskaren David Lapola halverats mellan 1990-talet samt 2021.[19]

Vattencykeln

[redigera | redigera wikitext]

En massiv sektion från fuktigheten inom regnskogen förses från träden genom transpiration ifrån bladen, från vilket ställe vattenångan blandas tillsammans med atmosfären var den bidrar mot nybildandet från regnmoln.

detta anses för att 50–80 andel från fuktigheten inom centrala samt västra Amazonas behålls inom området genom denna velociped.

Men då skogen huggs ner reducerar transpirationen mot atmosfären. Vattnet rinner då istället ut inom havet, vilket reducerar kvantiteten moln samt nederbörd ovan Amazonas samt omkringliggande områden. Detta kunna hota flera träd såsom inom sin tur förlorar sin förmåga för att förse atmosfären tillsammans med fuktighet.

enstaka ytterligare fara på grund av vattencykeln existerar dem hastigt smältande glaciärerna inom Anderna vilka står till upp mot 50 andel från vattnet inom övre Amazonas.[20]

Amazonas försörjer ej bara 50 andel från sin personlig nederbörd, utan påverkar även mönster till nederbörden inom Afrika samt Nordamerika. inom takt tillsammans med för att Amazonas avskogas riskerar nederbörden för att avbrytas både inom Amazonas egen samt vid något som ligger nära eller är i närheten kontinenter, vilket klart kommer påverka jordbruk samt resurser vid sötvatten.

angående mer än 25 andel från Amazonas avskogas riskerar man för att vandra ovan enstaka brytpunkt var regnskogen dör. Torrperioderna kommer bli längre, bränderna fler, samt mot slut skulle Amazonas förvandlas mot en savannlandskap. 2021 plats mellan 15 samt 17 andel från Amazonas avverkat.[19]

Biologisk mångfald

[redigera | redigera wikitext]

Fuktiga tropiska regnskogar existerar dem maximalt artrika biom såsom finns vid jorden, samt amerikanska regnskogar existerar genomgående mer artrika än sina asiatiska samt afrikanska motsvarigheter.[21] liksom den artikaste regnskogen inom Amerika äger Amazonas ett unikt upphöjd biodiversitet.

Växtlighet

[redigera | redigera wikitext]

Den maximalt synliga delen från Amazonas regnskog existerar givetvis träden, samt ifrån luften ser detta ut likt en enhetligt samt oavbrutet grönt sovöverdrag såsom sträcker sig bortom horisonten. då man kommer närmare börjar den oerhörda komplexiteten synas genom ett massiv variation från trädarter.

vid 0,4 hektar (1 acre) äger man räknat mot således flera likt 100 arter växt, samt nästan ingen från dem tillsammans fler än en exemplar.[22]

Skogen inom Amazonas förmå noggrann såsom inom dem flesta regnskogar delas upp inom olika lager. Överst inom regnskogen, 30-40 meter ovan marken, sträcker sig soltörstande jättar liksom bildar detta mot synes täta skogstaket.

Vissa enskilda träd, kända liksom emergenter, växer dock ännu högre (upp mot 60–70 meters höjd) samt bildar småöar ovanför skogstaket. Dessa äger ofta grundlig rotsystem liksom hjälper mot för att stötta träden då kraftiga oväder drar förbi.[22]

Vanliga arter inom detta översta lagret existerar gummiträd, paranöt samt sapucaia.

beneath detta översta lagret finns en par lager tillsammans skuggtoleranta växt, såsom olika arter palmer, fikon, samt mahogny. enstaka massiv mängd epifyter, växter liksom lever vid andra växter, finns inom detta lager. modell vid dessa existerar oräkneliga arter orkidéer, mossor samt lavar. Allt existerar sedan sammanbundet tillsammans med en grundlig nätverk från lianer.[22] Den lägsta nivån inom regnskogen befinner sig nästan utan undantag helt inom skugga.

därför resehandling lite ljus når ner därför långt för att erhålla växter överlever på denna plats. detta är kapabel därför existera häpnadsväckande enkel för att färdas mot fots inom regnskogen.[23]

Över 40 000 olika växtarter ifrån Amazonas äger beskrivits vetenskapligt, dock detta verkliga antalet förmodas artikel betydligt större än det.[24]

Insekter

[redigera | redigera wikitext]

Den stora majoriteten från varenda djurarter inom Amazonas existerar insekter.

Uppskattningar besitter gett nära handen upp mot flera tiotal miljoner arter. Insekterna existerar noggrann liksom inom samtliga andra tropiska biom allmänt större samt färggladare än dess motsvarigheter inom icke-tropiska områden.[25]

För den såsom reser inom Amazonas regnskog existerar insekterna vanligen många mer svåra samt farliga än dem risker flera ursprunglig tänker vid såsom anakondor, pirayor alternativt krokodiler.

Enorma mängder myggor plågar både vilt samt människor samt är kapabel infektion dessa tillsammans sjukdomar vilket malaria samt gula febern. Dessutom finns aggressiva myror vilket ständigt fullfölja sig påminda.[26]

De insekter likt ofta anses såsom maximalt svåra existerar emellertid vissa sandflugor, vars bett kunna klia inom dagar.

Dessa ställde mot modell mot detta på grund av den tidigare amerikanska presidenten Theodore Roosevelts expedition mot området.[27] andra vanliga insektsarter inom Amazonas regnskog existerar eldflugor, insekter som pollinerar, bålgetingar, getingar, skalbaggar, kackerlackor, tusenfotingar, cikador, skorpioner, fästingar samt fjärilar.[26]

De flesta insektsarterna kunna dock hittas bland träden, en enhet från regnskogen liksom bara utforskats vid allvar sedan 1990-talet.

inom vissa områden kunna dem flesta insekter man hittar tillhöra nya arter, samt från dem flesta insektsarterna man fångar hittar man bara en exemplar nära varenda studie. dem vanligaste metoderna till för att fånga in insekter existerar för att nyttja nät alternativt släppa ut insektsgift inom gasform, samt sedan fånga upp insekterna vid vitt material då dem faller ner.[25]

Däggdjur

[redigera | redigera wikitext]

Mella 427[28] samt cirka 800 arter däggdjur äger således denna plats långt konstaterats leva inom Amazonas regnskog,[29] merparten från dem existerar fladdermöss samt gnagare.

Trots detta stora antalet arter överraskas ofta gäst från för att dem ser således ett fåtal däggdjur.

Hur ser läget ut till Amazonas regnskog?

Orsaken existerar mot massiv sektion för att flera från Amazonas däggdjur existerar nattaktiva alternativt endast lever högt uppe inom träden. flera från däggdjuren existerar även många skygga samt drar sig igen långt innan ett turist lyckas lägga symbol mot dem.[30]

Den talrika gruppen gnagare inkluderar den stora kapybaran – världens största gnagare vilket är kapabel väga upp mot 90 kg.

Även stora fladdermöss lever denna plats, vissa tillsammans med en vingspann vid ett meter. Lever inom regnskogen utför även jaguaren likt existerar detta största kattdjuret inom Amerika samt flera arter från bältdjur, myrslokar samt sengångare. Apor anses ofta från allmänheten liksom detta typiska djuret på grund av Amazonas, samt på denna plats finns även en stort antal arter apor tillsammans med upp mot en tiotal arter vid identisk ställe.

Flera arter från hjortdjur samt vildsvin lever även inom regnskogen, liksom den speciella tapiren vilket existerar detta största landlevande däggdjuret inom Amazonas samt inom bota Sydamerika. [30][31]

I Amazonfloden lever numeriskt värde arter från sötvattendelfiner. Dessutom finns denna plats den ovanliga amazonmanaten, ett från tre arter manater inom världen.

[30]

Fåglar

[redigera | redigera wikitext]

Sydamerika existerar bostad mot ett tredjedel från världens samtliga fågelarter, samt ovan 1 500 från dem lever inom Amazonas regnskog. Ibland förmå man hitta ovan 500 arter bara vid några ett fåtal kvadratkilometer. flera fåglar ändrar bostadsort mot Amazonas, både norrifrån samt söderifrån inom Amerika då detta existerar vinter inom dessa områden, medan andra lever inom Amazonas regnskog året runt.

Det stora antalet arter vid ett samt identisk område fungerar tackar vare den många höga specialiseringsgraden hos flera från arterna. Vissa arter äter uteslutande ett typ från att ge liv, medan andra föredrar enstaka ytterst begränsad biotop. Detta får mot resultat för att erhålla exemplar från varenda art ryms vid ett kvadratkilometer.

därför länge regnskogen existerar intakt innebär detta inga stora bekymmer, dock då regnskogen fragmenteras är kapabel liknande arter ett fåtal svårare för att överleva. Dessa arter existerar oftast dem inledande för att försvinna ifrån en zon, eftersom livskraftiga populationer ej ryms inom mindre skogsfragment.[32][33]

En känd fågelfamilj existerar tukaner, likt existerar ganska stora samt övervägande svarta fåglar.

Karaktäristiskt till dem existerar deras många stora samt oftast färgglada näbbar. Näbben fungerar vilket signaler mellan könen samt existerar betydligt enklare än dem ser ut för att artikel, tillsammans med enstaka relativt ihålig struktur förstärkt tillsammans med tvärstavar. dem färgglada arorna ses ofta dra fram inom hundratal alternativt mot samt tillsammans med tusental längs tillsammans Amazonfloden.

vid flodens stränder hittar dem mineraler såsom hjälper mot för att avbryta ner gifter såsom dem fått inom sig ifrån dem frön dem livnär sig av.[32][34]

Fiskar

[redigera | redigera wikitext]

Amazonas regnskog äger detta största antalet arter sötvattenfiskar inom världen; mer än 3 000 stycken äger upptäckts samt möjligen lika flera existerar ännu okända.

enstaka enda damm inom Amazonas kunna innehålla fler arter från vattenlevande djur än Europas samtliga floder tillsammans, samt antalet kända fiskarter inom läka Amazonas överstiger antalet kända fiskarter inom Atlantiska oceanen.[35][24]

Flera fiskarter inom Amazonas, mot modell tambaqui, hjälper vissa trädarter för att sprida sina frön, samt flera arter existerar helt beroende från varandra till sin överlevnad.[36] enstaka ytterligare fiskart inom Amazonas – arapaiman (se bild) – existerar enstaka från största sötvattenfiskarna inom världen, samt den förmå nå enstaka längd vid fem meter.

flera populära akvariefiskar likt neontetror, algätande malar samt diskusfiskar besitter sitt ursprung inom Amazonas.

Kräldjur

[redigera | redigera wikitext]

Närmare 400 arter kräldjur besitter observerats inom Amazonas regnskog. Upp emot 100 arter äger konstaterats leva vid identisk plats inom skogen.

dem flesta lever sitt liv inom skymundan samt existerar ganska intetsägande, dock detta finns mer spektakulära arter. dem viktigaste kräldjursgrupperna inom Amazonas existerar ormar, ödlor, sköldpaddor samt kajmaner.[37]

Kräldjuren inom Amazonas existerar aktiva året runt, eftersom detta ej finns någon kall period då dem måste vandra inom dvala.

dem flesta existerar köttätare samt den svarta kajmanen existerar ett från dem största, tillsammans tillsammans den stora gröna anakondan liksom blir ännu något längre. Just anakondan existerar till flera synonymt tillsammans med Amazonas. Kräldjur förmå hittas inom varenda biotoper inom regnskogen, ifrån små bäckar mot dem största floderna samt ifrån gångar inom jorden mot dem högsta trädtopparna.

Kräldjuren existerar enstaka många betydelsefull sektion från den naturliga balansen, samt dem hjälper mot för att hålla nere antalet insekter samt andra bytesdjur.[38]

Groddjur

[redigera | redigera wikitext]

Den stora kvantiteten insekter samt den fuktiga miljön utgör en utmärkt habitat på grund av groddjur (amfibier), samt bland annat besitter mer än 1 000 arter grodor upptäckts således denna plats långt.

Den höga temperaturen utför detta möjligt till groddjuren för att existera aktiva både ljus samt mörker. tackar vare den höga luftfuktigheten existerar dem ofta ej lika beroende från vattendrag såsom andra groddjur inom mer temperarade zoner, samt flera arter lever läka sitt liv inom träden. Både grodor samt paddor hörs många oftare än dem ses inom regnskogen, samt deras läten utgör enstaka högljudd samt konstant kör inom djungelnatten.[39]

Bland dem maximalt kända groddjuren inom Amazonas hör familjen Dendrobatidae, pilgiftsgrodor.

Dessa existerar vanligen oerhört färgstarka samt besitter giftkörtlar vid ryggen vilket dem varnar köttätare till tillsammans med hjälp från egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser. noggrann vilket till således flera andra grupper varelse inom Amazonas besitter ett fåtal arter groddjur undersökts grundlig från vetenskapen.

Befolkning

[redigera | redigera wikitext]

Amazonas besitter varit bebott från människor beneath tusentals tid, samt tvärtemot vilket flera tror existerade komplexa samhällen inom Amazonas innan européerna anlände vid 1500-talet.

Många urfolk samt miljöaktivister såsom protesterat äger råkat illa ut då dem skyddat regnskogen.

Idag existerar Amazonas förhållandevis glesbefolkat, tillsammans en par större tätbebyggda städer insprängda mellan vidsträckta vildmarksområden. dem största städerna existerar Belém samt Manaus tillsammans ovan 1 miljon invånare plats samt Iquitos, Macapá, Porto Velho samt Santarém tillsammans med flera hundra tusen invånare. Totalt bor cirka 20 miljoner invånare inom Amazonområdet, varav 50–60 andel inom städer.

Vanliga sysselsättningar existerar jordbruk, gruvindustri, tappande från gummiträd, fiske, jaktverksamhet, oljeindustri, skogsindustri samt turism samt service.[40][41]

Ursprungsbefolkning

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungsbefolkningen inom Amazonas består idag från omkring 420 000 personer, fördelat vid ungefär 400 olika etniska grupper.

då européerna anlände anses siffrorna äga varit 7 miljoner invånare, fördelat vid 2 000 olika etniska grupper. Indianerna nyttjade mot massiv sektion området vilket jordbruksmark, samt detta finns lämningar ifrån flera stora städer.[42] Uppfattningen angående Amazonas likt något orört existerar många en konsekvens från befolkningskollapsen efter kolonisatörernas arrival.

detta bedöms för att 11,8 andel från den ursprungliga regnskogen existerar antropogent påverkad från bland annat selektiv odling beneath flera tusen års period. Detta utfördes från indianerna vid en många hållbart sätt, samt dem förstod vikten från biodiversitet. ifrån start bodde flera ur ursprungsbefolkningen längs tillsammans floderna, dock dessa plats dem inledande likt påverkades från européerna samt bara beneath detta inledande århundradet minskades befolkningen tillsammans med 90 andel.

Majoriteten från dem kvarvarande indianerna tvingades ut inom skogarna alternativt ägde ständigt bott där.[40][41]

Idag lever trots den kraftiga decimeringen flera stammar kvar inom området, även ifall inom stort sett samtliga besitter blivit påverkade från omvärlden. dem flesta indianerna små frukter från växter idag västerländska plagg samt äger mer alternativt mindre anammat bota den västerländska livsstilen.

Nästan inga indiangrupper existerar längre självförsörjande vid föda, utan den sedvänja jakten, samlandet samt fisket besitter främst blivit ett bisyssla. ett från erhålla indianstammar vilket ännu lever efter gamla traditioner existerar tagaeri inom Ecuador, dock dessa hotas från oljeindustrin.[41]

Grupper till beskyddandet från ursprungsbefolkningens rättigheter äger bildats samt existerar starkare denna plats än inom något annat regnskogsområde.

Genom för att producera etniska organisationer besitter dem en sätt för att skydda sig själva, sin traditioner samt sitt nation. Indianerna äger sett enstaka utdragen samt bitter kamp mot olika, ofta utländska, ekonomiska intressen, samt den kampen fortsätter än.

Brasilien besitter avsatt 12,5 andel från sin landyta samt 26,4 andel från Amazonas mot ursprungsbefolkningen.

Dessa reservat såsom skapades 1988 äger hjälpt ursprungsbefolkningen för att börja återhämta sig. Dessa områden existerar ej populära bland fattiga bönder samt ägare av mark liksom besitter försökt för att stoppa projektet samt existerar kända på grund av för att illegalt gå vidare skörda regnskogen inom dessa områden. Studier besitter dock demonstrerat för att införandet från dessa zoner besitter minskat skövlingstakten.[41]

Avskogning

[redigera | redigera wikitext]

Sedan tid 1970 äger man bara inom Brasilien tappat bort eller missat ovan 700 000 km² regnskog inom Amazonas, motsvarande 8 andel från landets yta.

Hastigheten till avskogning varierar ifrån nation mot nation, huvudsakligen på grund av för att motiven till avverkning varierar. inom Brasilien beror ett massiv sektion vid avverkning på grund av för att producera nya betesmarker mot boskap, medan avverkning på grund av små lokala odlingar förmå dominera inom andra. Mellan 1950-talet samt 2006 beräknas 17,1 andel från Amazonas regnskog äga avverkats,[43] samt inom Brasilien besitter avverkningstakten ökats beneath Jair Bolsonaros styre.[28]

Avskogningen existerar speciellt klar inom närheten från stora städer, vägar samt floder.

Brasilien besitter avsatt 12,5 andel från sin landyta samt 26,4 andel från Amazonas mot ursprungsbefolkningen.

dock även avlägsna samt isolerade platser besitter demonstrerat indikator vid mänsklig effekt, ofta beroende vid förekomster från mahogny alternativt guld. många från avverkningen existerar olaglig, dock enstaka massiv sektion existerar även laglig. i enlighet med brasiliansk team får man lagligen avverka upp mot 20 andel från sin mark, bland annat på grund av för att dem 20 miljoner människor vilket bor inom Amazonas bör behärska försörja sig.[43]

De främsta skadorna likt avverkningen förorsakar är:[43]

  • Förlust från biodiversitet – nära avskogningen förlorar flera arter sitt habitat, vilket leder mot för att arter förmå minska drastiskt samt inom sämsta fall helt försvinna.

    tillsammans med den oerhörda artrikedom likt finns inom Amazonas samt ett upphöjd grad från endemism gå förlorad arter även nära många rum avskogning. Senare studier besitter dock demonstrerat för att stora delar från Amazonas tidigare varit helt öppna samt brukats vilket åkermark.

  • Utsläpp från koldioxid – då Amazonas avskogas binder träden samt marken mindre koldioxid.

    inom enstaka undersökning ifrån 2021 kunde ett samling klimatforskare visa för att Amazonas mellan 2010 samt 2019 släppte ut 20 andel mer koldioxid än vilket regnskogen grupp fast.[19]

  • Försämring från habitat – tillsammans samtliga bosättningar vilket dyker upp längs tillsammans med vägarna fragmenteras regnskogen, något såsom bland annat fullfölja den mer känslig till uttorkning samt eldsvådor.
  • Förlust från vattencykeln – titta tidigare avsnitt.

Statistik ovan avskogningen inom Brasilien

[redigera | redigera wikitext]

PeriodUppskattat kvarvarande skogstäcke inom den brasilianska amazonskogen (km²)Årlig avverkning från regnskog (km²)Procent kvar från 1970 års skogstäcke*Total skogsförlust sedan 1970 (km²)
Före 19704 100 000
19704 001 60097,6%
19773 955 87021 13096,5%144 130
1978-19873 744 57021 13091,3%355 430
19903 692 02013 73090,0%407 980
19953 608 35329 05988,0%491 647
20003 524 09718 22686,0%575 903
20053 413 35418 79383,3%686 646
20103 375 4137 000
2015 3 330 689 6 207 81,2% 769 311
2016–2020 8 671[44]

Källa: [45][46][47]

  • OBS för att denna siffra ej beräknar tillsammans återväxt.

    Då enstaka massiv sektion från avverkningarna sker till för att ett fåtal timmer alternativt till temporärt jordbruk, återgår skogen snabbt mot en tidigare skede. Dock planteras ett sektion från områdena tillsammans med andra trädslag. inom dessa fall blir förlusten från biologisk diversitet vid den avverkade ytan mer långvarig.

Läs mer

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^”About the Amazon”.

    WWF. http://wwf.panda.org/what_we_do/where_we_work/amazon/about_the_amazon/. Läst 20 september 2014. 

  2. ^ [ab] ”Manaus”. Hongkong Observatory. Arkiverad ifrån originalet den 26 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191026000817/https://www.weather.gov.hk/wxinfo/climat/world/eng/s_america/brazil/manaus_e.htm. Läst 21 september 2014. 
  3. ^ [abc] Maslin, M., Malhi, Y., Phillips, O.

    & motorhuv, S. (2005). ”New views on an old forest: assessing the longevity, resilience and future of the Amazon rainforest”. Transactions of the Institute of British Geographers 30 (4): sid. 477-499. http://dx.doi.org/10.1111/j.1475-5661.2005.00181.x. 

  4. ^ [ab] Burnham, R.J.

    & Johnson, K.R. (2004). ”South American palaeobotany and the origins of neotropical rainforests”. Philosophical Transactions of the Royal gemenskap B: Biological Sciences 359 (1450): sid. 1595 - 1610. http://dx.doi.org/10.1098/rstb.2004.1531. 

  5. ^Morley, R.J. (2000). Origin and evolution of tropical rain forests.

    Chichester: John Wiley & Sons. ISBN 0-471-98326-8 

  6. ^ [ab] Mapes, R.W.; Nogueira, A.C.R.; Coleman, D.S. & Leguizamon Vega, A.M. (2006). ”Evidence for a continent scale drainage inversion in the Amazon Basin since he late Cretaceous”. Geological gemenskap of amerika Abstracts with Programs 38 (7): sid. 518. 
  7. ^ [ab] Anitei, Stefan (2006). ”Amazon River Flowed into the Pacific”. Softpedia.

    http://news.softpedia.com/news/Amazon-River-Flowed-into-Pacific-38648.shtml. Läst 18 november 2006. 

  8. ^Haffer, J. & Prance, G.T. (2001). ”Climatic forcing of evolution in Amazonia during the Cenozoic: On the refuge theory of biotic differentiation”. Amazoniana 16 (3-4): sid. 579-607. 
  9. ^Haberlea, S.G.

    & Maslin, M.A. (1999). ”Late kvartär Vegetation and Climate Change in the Amazon Basin Based on a 50,000 Year Pollen Record from the Amazon Fan, ODP Site 932”. Quaternary Research 51 (1): sid. 27-38. http://dx.doi.org/10.1006/qres.1998.2020. 

  10. ^Colinvaux, P. A.; dem Oliveira, P. E.; Moreno, J.

    E.; Miller, M. C. & Bush, M. B. (1996). ”A long pollen record from lowland Amazonia: forest cooling in glacial times”. Science 274 (5284): sid. 85-88. 

  11. ^Kastner. T.P. & Goñi, M.A. (2003). ”Constancy in the vegetation of the Amazon Basin during the late Pleistocene: bevis from the organic matter composition of Amazon deep sea fan sediments”. Geology 31 (4): sid. 291-294. 
  12. ^Colinvaux, P.A., dem Oliveira, P.E.

    2000. Palaeoecology and climate of the Amazon basin during the gods glacial cycle. Wiley InterScience. (abstract)

  13. ^Cox, Betts, Jones, Spall and Totterdell. 2000. Acceleration of global warming due to carbon-cycle feedbacks in a coupled climate model. natur, 9 november 2000. (prenumeration krävs)
  14. ^Radford, T. 2002. World may be warming up even faster.

    The Guardian.

  15. ^Houghton, J.T. et al. 2001. Climate Change 2001: The Scientific BasisArkiverad 7 femte månaden i året 2006 hämtat ifrån the Wayback Machine.. Intergovernmental Panel on Climate Change.
  16. ^”The vatten Cycle”. Amazon Center for Environmental Education and Research. http://www.greentreks.org/aceeramigos/cd/water_cycle.htm. Läst 18 november 2006. 
  17. ^”Brazilian Climate Info”. Brazil Travel News.

    Arkiverad ifrån originalet den 12 november 2006. https://web.archive.org/web/20061112151333/http://www.braziltravelnews.com/climate.html. Läst 18 november 2006. 

  18. ^”Brasilien, klimat”. ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brasilien#natur/klimat. Läst 18 november 2006. 
  19. ^ [abc] Bjerström, Erika (10 femte månaden i året 2021). ”Forskare larmar: Amazonas läcker mer koldioxid än detta binder”. SVT Nyheter.

    https://www.svt.se/nyheter/utrikes/forskare-larmar-amazonas-lacker-mer-koldioxid-an-det-binder. Läst 11 femte månaden i året 2021. 

  20. ^”Amazon drought extends into second year”. mongabay.com. 11 augusti 2006. Arkiverad ifrån originalet den 16 november 2006. https://web.archive.org/web/20061116075838/http://news.mongabay.com/2006/0811-amazon.html. Läst 19 november 2006. 
  21. ^Turner, I.M. (2001). The ecology of trees in the tropical rain forest.

    Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-80183-4 

  22. ^ [abc] ”Amazon River”. Encyclopædia Britannica Online. Encyclopædia Britannica. 2007. http://www.britannica.com/eb/article-41689/Amazon-River. Läst 15 månad 2007. 
  23. ^”Rainforest Biomes”. 2001. http://www.blueplanetbiomes.org/rainforest.htm. Läst 15 månad 2007. 
  24. ^ [ab] Da skogsvegetation eller litteraturterm för en samling texter, J.M.C.; Ryland, A.B.

    & Da Fonesca, G.A.B. (2005). ”The Fate of the Amazonian Areas of Endemism”. Conservation Biology 19 (3): sid. 689. http://dx.doi.org/10.1111/j.1523-1739.2005.00705.x. 

  25. ^ [ab] ”Amazon insects”. Engelska Wikipedia. http://en.wikipedia.org/wiki/Amazon_insects. Läst 4 mars 2007. 
  26. ^ [ab] ”Amazon River”. Encyclopædia Britannica Online.

    Tråkigt nog existerar Brasilien en från världens farligaste länder till aktivister, samt enbart förra året blev dödad fler än 60 personer liksom stod upp till ursprungsbefolkningens rättigheter samt till för att skydda miljön.

    Encyclopædia Britannica. 2007. http://www.britannica.com/eb/article-41690/Amazon-River. Läst 4 mars 2007. 

  27. ^Roosevelt, Theodore (1914). ”Through the Brazilian Wilderness”. http://www.bartleby.com/174/pages/page190.html. Läst 4 mars 2007. 
  28. ^ [ab] Sandy, Matt. ”The Amazon Rain Forest fryst vatten Nearly Gone.

    We Went to the Front Lines to See If It Could Be Saved” (på engelska). Time. https://time.com/amazon-rainforest-disappearing/. Läst 8 augusti 2022. 

  29. ^”Animals of the Amazon: Mammals”. Thinkquest.org. Arkiverad ifrån originalet den 26 månad 2007. https://web.archive.org/web/20071226040123/http://library.thinkquest.org/04oct/02004/pages/mammals.htm. Läst 28 november 2007. 
  30. ^ [abc] ”Amazon Mammals”. Flora & Fauna.

    Project Amazonas Inc. Arkiverad ifrån originalet den 11 månad 2007. https://web.archive.org/web/20071211231756/http://www.projectamazonas.com/subpages/floraandfauna/mammals.htm. Läst 28 november 2007. 

  31. ^Butler, Rhett A.. ”Amazon Mammals”. The Amazon. mongabay.com. http://rainforests.mongabay.com/amazon/mammals.html. Läst 2 månad 2006. 
  32. ^ [ab] Butler, Rhett A.. ”Amazon Birds”. The Amazon.

    mongabay.com. http://rainforests.mongabay.com/amazon/birds.html. Läst 3 månad 2006. 

  33. ^”Amazon Birds”. Project Amazon Inc. Arkiverad ifrån originalet den 11 månad 2007. https://web.archive.org/web/20071211231711/http://www.projectamazonas.com/subpages/floraandfauna/birds.htm. Läst 28 november 2007. 
  34. ^”tukaner”. ne.se.

    Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tukaner. Läst 3 månad 2006. 

  35. ^Leslie Taylor (2005). The Healing Power of Rainforest Herbs. New York: Square One Publishers. ISBN 0-7570-0144-0 
  36. ^Penna, M. A. H; Villacorta-Corrêa, M. A.; Walter, T.

    & Petrere-JR, M.I (2005). ”Growth of the tambaqui Colossoma macropomum (Cuvier) (Characiformes: Characidae): which fryst vatten the best model?”. Brazilian Journal of Biology 65 (1): sid. 129-139. http://www.scielo.br/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S1519-69842005000100017&lng=en&nrm=iso. 

  37. ^”Amazon Reptiles”. Amazon Animals.

    junglephotos.com. http://www.junglephotos.com/amazon/amanimals/amreptiles/amreptiles.shtml. Läst 3 månad 2006. 

  38. ^”Amazon Reptiles”. Project Amazon Inc. Arkiverad ifrån originalet den 17 november 2007. https://web.archive.org/web/20071117171650/http://www.projectamazonas.com/subpages/floraandfauna/reptiles.htm. Läst 28 november 2007. 
  39. ^”Amazon Amphibians”. Amazon Animals.

    junglephotos.com. http://www.junglephotos.com/amazon/amanimals/amamphibians/amamphibians.shtml. Läst 3 månad 2006. 

  40. ^ [ab] ”Amazon Rainforest Facts”. Jungle Photos Amazon. http://www.junglephotos.com/amazon/students/homework/amazonfacts.shtml. Läst 3 månad 2006. 
  41. ^ [abcd] Butler, Rhett A.. ”Amazon People”. mongabay.com.

    The Amazon.

    Amazonas regnskog sträcker sig ovan nio länder inom Sydamerika: Brasilien (med ovan 60 % från regnskogen), Colombia, Peru, Venezuela, Ecuador, Bolivia, Guyana, Surinam samt Franska Guyana.

    http://rainforests.mongabay.com/amazon/amazon_people.html. Läst 3 månad 2006. 

  42. ^”Historiska bosättningar inom Amazonas funna från svenska arkeologer”. Arkiverad ifrån originalet den 2 september 2014. https://web.archive.org/web/20140902055230/http://hum.gu.se/aktuellt/Nyheter/fulltext//historiska-bosattningar-i-amazonas-funna-av-svenska-arkeologer.cid956420. Läst 14 juli 2013. 
  43. ^ [abc] ”Amazon deforestation: Still happening after all these years”. WWF in The Amazon.

    WWF International. 2006. Arkiverad ifrån originalet den 30 november 2006. https://web.archive.org/web/20061130162539/http://www.panda.org/about_wwf/where_we_work/latin_america_and_caribbean/solutions_region/amazon/problems/amazon_deforestation/index.cfm. Läst 4 månad 2006. 

  44. ^”Taxa PRODES Amazônia - 2004 a 2021 (km2)” (på portugisiska). www.obt.inpe.br.

    PRODES — Coordenação-Geral dem Observação da Terra. http://www.obt.inpe.br/OBT/assuntos/programas/amazonia/prodes. Läst 8 augusti 2022. 

  45. ^Butler, Rhett A.. ”Calculating Deforestation Figures for the Amazon”. The Amazon. mongabay.com. http://rainforests.mongabay.com/amazon/deforestation_calculations.html. Läst 4 månad 2006. 
  46. ^”MONITORAMENTO DA FLORESTA AMAZÔNICA BRASILEIRA POR SATÉLITE”.

    Arkiverad ifrån originalet den 17 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130717104906/http://www.obt.inpe.br/prodes/index.php. Läst 14 juli 2013. 

  47. ^”Calculating Deforestation in the Amazon”. Mongabay.com. https://rainforests.mongabay.com/amazon/deforestation_calculations.html. Läst 18 femte månaden i året 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]