Hur många bor i fittja
Många av de 7.000 som i dag bor i Fittja känner inte igen sig i den bild som Josefsson ger.Fittja
- För andra betydelser, titta Fittja (olika betydelser).
Fittja existerar ett sektion från Stockholms bebott område samt ett kommundel inom norra botkyrka samhälle nära gränsen mot Stockholms samhälle.
Fittja plats mot samt tillsammans 1970 enstaka fristående bebott område.
Ortnamnet (1299In Fitiu) innehåller en inom vissa dialekter ännu levande mening fit, fitj, fittja 'strandäng'.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Området Fittja tillhörde tidigt kyrkan. inom samband tillsammans reformationen övergick egendomarna mot kronan samt brukarna blev kronobönder.
1600-talet fanns enstaka händelserik period då den nya vägsträckningen mot huvudstaden drogs via Fittja. detta fanns beneath den tiden likt gästgivargården vid näset mellan Albysjön samt Mälaren öppnades.
Idag existerar den gamla gästgivargården säte till Mångkulturellt centrum samt gatunamnen vittnar angående svunnen tidsperiod.
Fittja blev även ett centralplats på grund av "den civila förvaltningen" samt rättsväsendet. inom enstaka från flyglarna mot Fittja gård hölls domstol ifrån slutet från 1600-talet – detta största utrymmet inom byggnaden fungerade liksom domstol beneath flera decennier.
Fittja existerar enstaka sektion från Stockholms bebott område samt ett kommundel inom norra botkyrka samhälle nära gränsen mot Stockholms kommun.Idag finns denna plats verksamheten till Mångkulturellt Centrum.
Under dem inledande år från 1970-talet byggdes området ut tillsammans med främst hyreshus tillsammans med en centrum samt enstaka tunnelbanestation.[2]
Utsatt område
[redigera | redigera wikitext]I polisens register ovan utsatta områden 2015 klassificerades Fittja liksom en riskområde, såsom ej uppfyllde samtliga kriterier till för att placeras inom nästa kategori, särskilt utsatta områden.[3]
I 2017 års inventering flyttades Fittja mot kategorin särskilt exponerad enhet samt även inom 2019 års lista.[4][5]
Demografi
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen inom Fittja 1950–1975[6][7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 |
| 509 | ||
| 1960 |
| 791 | 148 | |
| 1965 |
| 2 403 | 148 | |
| 1970 |
| 2 195 | ||
Anm.: Sammanvuxen tillsammans huvudstaden 1975 | ||||
Folkmängden uppgår mot 7 697 personer samt andelen invånare liksom existerar utrikes födda existerar cirka 65,6 andel respektive 91,9 andel tillsammans med utländsk bakgrund (2017).[9]
Fittja centrum
[redigera | redigera wikitext]Fittjas centrumanläggning inryms inom en stort byggnadskomplex liksom uppfördes vid 1970-talet samtidigt tillsammans den övriga bebyggelsen.
vid 1990-talet genomfördes ett större ombyggnad från centrumet. på denna plats finns butiker samt biblioteket. Inom gångavstånd finns vårdcentral, läkemedelsbutik samt numeriskt värde livsmedelsbutiker. [10]
I Fittja centrum pågår knarklangning från cannabis samt nära Expressens reportage angående fenomenet tid 2019 omringades journalisterna samt hotades.
Folkmängd.Knarklangarna använder små människor ner mot 12 års ålder liksom utkikar på grund av för att varna då polisen närmar sig.[11]
Tunnelbanestationen
[redigera | redigera wikitext]Station Fittja trafikeras från T-bana linje 13 (röda linjen) samt blev tagna inom bruk den 1 oktober 1972. Avståndet ifrån hållplats Slussen existerar 17,5 kilometer.
detta existerar enstaka utomhusstation belägen nära Fittja centrum bestående från ett plattform utomhus. Den besitter enstaka biljetthall.
Sverige emot flera immigranter till för att behärska utvecklas ekonomiskt samt dem flesta kom ifrån krigsdrabbade länder.Konstnärlig utsmyckning: Den knutna revolvern från Carl Fredrik Reuterswärd, 1998. Carl Fredrik Reuterswärds staty ”Den knutna revolvern” finns vid Fittjas tunnelbanestation.
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]Fittja bro
[redigera | redigera wikitext]Fittja bro ovan Fittjanäset blev vid 1600-talet den nya landsvägen söderifrån mot huvudstaden.
på denna plats äger sockengränsen, samt nuvarande kommungränsen, mellan botkyrka samt Huddinge sedan länge gått. Huvudtrafiken mot samt ifrån huvudstaden gick via Fittja bro fram mot 1950-talet då den nya Södertäljevägen (del från nuvarande motorvägen E4) byggdes.
Fittja fryst vatten a part of botkyrka Municipality and the name of the huvudstaden metro hållplats in the area.Fittja gård samt värdshus
[redigera | redigera wikitext]1600-talet plats Fittjas blomstringstid, många tackar vare den nya landsvägen (Södertäljevägen samt senare Riksettan) ifrån huvudstaden söderut. tid 1663 fick rådman Gustav Mattsson en kungligt privilegium för att inrätta enstaka "god krog" till dem resandets fromma.
Värdshusets ägare skulle ta grabb angående dem resande, ordna tillsammans med hästbyte samt postbefordran. Bland resenärer liksom besitter övernattat inom Fittja värdshus alternativt likt besitter väntat vid skjuts, finns mot modell Karl XII, Oscar inom samt Carl von Linné. Skalderna Johan Runius samt Carl Michael Bellman existerar några från resenärerna vilket skildrat krögarrörelsen vid Fittja värdshus.
Idag existerar den gamla gästgivargården säte på grund av Mångkulturellt centrum[12]. Mångkulturellt centrum grundades 1987 samt samarbetar tillsammans med Södertörns högre utbildning, Stockholms högskola samt Nordiska museet. på denna plats bedrivs undersökning, inspelade eller skrivna bevis, träning samt utställningar.
Jättegrytor
[redigera | redigera wikitext]Flera jättegrytor finns nära Albysjön nära Fittja.
dem bildades troligen då inlandsisens smältvatten forsade fram på denna plats till ovan 10 000 kalenderår sedan. Stenar kunde tillsammans detta forsande vattnets hjälp svarva ut håligheter inom bergen.
Statistik samt öppna data.inom forna tider menade man för att håligheterna fungerat likt kokkärl åt jättarna.
Tegelbruk
[redigera | redigera wikitext]En ytterligare grundlig aktivitet fanns tegelindustrin. Både Slagsta samt Fittja ägde tegelbruk (se Slagsta tegelbruk samt Fittja tegelbruk). en från dem äldsta tegelbruken inom Mälardalen fanns Slagsta tegelbruk, omnämnd redan 1664 samt nedlagd 1915.
Fittja tegelbruk vilket hörde mot Fittja gård anlades vid 1860-talet samt nedsänkt ungefär var stormarknaden OBS! Fittja öppnade sina portar 1980. Fittja tegelbruk hörde efter 1915 mot Mälardalens tegelbruk samt lades ner 1964. Tegelbrukssvägen, Tegelbruksbacken samt kvarteret Tegelbruket påminner ifall den tidigare verksamheten.[13]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Kodnyckel på grund av SCB:s statistiska tätorter samt småorter - Koppling mellan gammalt samt nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^”Arkiverade kopian”.
Arkiverad ifrån originalet den 27 september 2007.
Att bo inom botkyrka samhälle, satsningar fullfölja skillnad.https://web.archive.org/web/20070927082348/http://www.botkyrka.se/omkommunen/kommundelar/fittja/1071.html. Läst 19 femte månaden i året 2007.
- ^”Utsatta områden - sociala risker, kollektiv förmåga samt oönskade händelser Dnr: HD 5800 - 61/2015”. Polisen inom land - Nationella operativa avdelningen. 1 månad 2015.
https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-och-oonskade-handelser.pdf.
- ^Mannheimer, Edgar (7 oktober 2017). ”Sveriges utsatta områden”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-utsatta-omraden. Läst 1 september 2019.
- ^”Nationella operativa avdelningen, Underrättelseenheten 2019-06-03 brottsling inflytande inom lokalsamhället - ett lägesbild på grund av utvecklingen inom utsatta områden”.
Polisen inom land - Nationella operativa avdelningen. 3 juni 2019. sid. 4, 7. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/kriminell-paverkan-i-lokalsamhallet.pdf. Läst 3 juni 2019.
- ^”Statistiska centralbyrån - Folkmängd inom tätorter 1960-2005”. Arkiverad ifrån originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 3 januari 2011.
- ^”Folkräkningen den 31 månad 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder samt kön inom kommuner, församlingar samt tätorter, statistiska centralbyrån 1954”.
Arkiverad ifrån originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 månad 2014.
- ^ Statistiska aviseringar Be 1967:21 Tätorternas areal samt folkmängd 1960 samt 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån.I området kring Fittja bor flera inom flerbostadshus samt kedjehus vilket till detta mesta existerar byggda vid 1970-talet.
1967-09-22. sid. 8
- ^”FITTJA - OMRÅDESFAKTA” (PDF). Arkiverad ifrån originalet den 1 september 2019. https://web.archive.org/web/20190901153340/http://botkyrka.statistikportal.se/omradesfakta/pdf/BOKD3_sve.pdf. Läst 1 september 2019.
- ^Botkyrkabyggen angående Fittja centrum
- ^”Var tredjeplats gängmedlem inom huvudstaden dömd vid en år: ”Borde artikel fler””. www.expressen.se.
https://www.expressen.se/nyheter/krim/var-tredje-gangmedlem-domd-pa-ett-ar-borde-vara-fler/. Läst 1 september 2019.
- ^http://www.mkc.botkyrka.seArkiverad 17 mars 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Borkyrka kommun: Fittja / Tegelbruket.Arkiverad 13 juli 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Fittja inom Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, huvudstaden 1882-1883
- Fittja inom Historiskt-geografiskt samt statistiskt lexikon öfver Sverige inom 7 grupp, huvudstaden 1856-1870
- Wikimedia Commons besitter media likt rör Fittja.
Bilder & media