obiride.pages.dev






Elektron legering av guld och silver

Elektron (legering)

För detta naturliga guld-silver-mineralet, titta elektrum.

Elektron existerar detta registrerade varumärket på grund av en brett utbud från magnesiumlegeringar tillverkade från en brittiskt företag Magnesium Elektron Limited.

elektron eleʹktron (latin eleʹctrum, från grekiska ēʹlektron ’bärnsten’, ’legering från guld samt silver’), elektrum, mineral bestående från guld tillsammans ett halt från silver överstigande 20 viktprocent.

Det finns cirka 100 legeringar inom Elektronsortimentet, innehållande ifrån 0 andel mot 9,5 andel från några från nästa element inom varierande proportioner: aluminium (< 9,5 procent), yttrium (5,25 procent), neodym (2,7 procent), silver (2,5 procent), gadolinium (1,3 procent), zink (0,9 procent), zirkonium (0,6 procent), mangan (0,5 procent) samt andra sällsynta jordartsmetaller.[1]

Varierande mängder legeringselement såsom läggs mot magnesiumet resulterar inom förändringar från mekaniska attribut såsom ökad draghållfasthet, krypmotstånd, termisk stabilitet alternativt korrosionsbeständighet.

Elektron existerar ovanligt enkel samt besitter ett bestämd vikt vid cirka 1,8 jämfört tillsammans 2,8 på grund av aluminiumlegering, alternativt 7,9 på grund av stål.[2] Magnesiums relativt låga densitet fullfölja dess legeringsvarianter lämpliga på grund av användning inom bilracing samt flygteknikapplikationer.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Elektron alternativt Elektronmetall utvecklades ursprunglig 1908 från Gustav Pistor samt Wilhelm Moschel nära Bitterfeld-verken inom Chemische Fabrik Griesheim-Elektron (CFGE alternativt CFG), vars huvudkontor nedsänkt inom Griesheim am Main, Tyskland.[3][4] Sammansättningen från den ursprungliga Elektron-legeringen plats ungefär Mg 90 andel, Al 9 andel, andra 1 andel.

inom sin paviljong vid International Aviation Fair (Internationale Luftschiffahrt-Ausstellung, ILA) inom Frankfurt am Main 1909 ställde CFG ut ett Adler 75 hk-motor tillsammans med en vevhus inom gjuten magnesiumlegering.[5] vid flygutställningen inom Frankfurt 1909 ställde även August Euler (1868–1957) ut – ägare mot tyskt flygcertifikat nr 1 – liksom tillverkade Voisinbiplan vid licens inom Griesheim am Main.

Hans Voisins tillsammans Adler 50 hk motorer flög inom oktober 1909.[6]

CFG gick in inom detta nybildade IG Farben likt en delföretag 1916.

beneath den allierade ockupationen efter inledande världskriget plats ett major Charles J. P. Ball, DSO, MC, ifrån Royal Horse Artillery stationerad inom Tyskland. han gick senare tillsammans inom F. A. Hughes and Co Ltd., vilket började tillverka elektron inom Storbritannien vid licens ifrån IG Farben ifrån omkring 1923.[7]

CFG slogs samman helt tillsammans IG Farben-konglomeratet 1925 tillsammans tillsammans Versuchsbau Hellmuth Hirth (en tillverkare från kopparlegeringar) på grund av för att forma en annat företag, Elektronmetall Bad Cannstatt Stuttgart.

tid 1935 grundade IG Farben, ICI samt F. A. Hughes and Co (22 andel aktier) Magnesium Elektron Ltd. inom Clifton, Greater Manchester. Företaget tillverkar kvar legeringar 2017.[8][9]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Elektron äger använts inom flyg, zeppelinare samt motorsportapplikationer.

År 1924 användes magnesiumlegeringar (AZ; 2,5–3,0 andel, Al; 3,0–4,0 andel Zn) inom bilkolvar gjutna från Elektronmetall Bad Cannstatt, en annat IG Farben-företag bildat ur Versuchsbau Hellmuth Hirth.

Siemens-Halske använde elektronhöljen till sin Hellschreiber militära teleprinter vilket användes beneath andra världskriget.[10] Huvudmotorbärarna vid Messerschmitt Bf-109 samt Junkers Ju-87 plats gjorda från smidd elektron.[11]

Brandbomber tillsammans med elektron utvecklades mot slutet från inledande världskriget från både Tyskland (B-1E Elektronbrandbombe alternativt Stabbrandbombe) samt Storbritannien.

Även angående ingen från sidorna använde denna typ från bomb operativt beneath kriget, nämner Erich Ludendorff inom sina memoarer enstaka program för att bomba Paris tillsammans med ett fräsch typ från brandbomb inom avsikt för att överbelasta stadens brandkår.[12] Denna planerade raid rapporterades även inom Le Figaro den 21 månad 1918.[13] Elektronens låga vikt innebar för att en stort flyg likt bombplanet från Zeppelin-Staaken R-typ kunde bära hundratals bomber.[14]

De brittiska samt tyska brandbomberna, såsom användes flitigt beneath andra världskriget, vägde cirka 1 kg samt bestod från en yttre hölje från elektronlegering, liksom plats fyllt tillsammans med termitpellets samt försedd tillsammans ett säkring.

Säkringen antände termiten, liksom inom sin tur antände magnesiumhöljet; detta brann inom cirka 15 minuter. för att försöka släcka elden tillsammans med vätska intensifierade bara reaktionen.

Uppgifter utan källhänvisning kunna ifrågasättas samt tas försvunnen utan för att detta behöver diskuteras vid diskussionssidan.

Den kunde dock ej släckas samt förtäras nära sålunda upphöjd temperatur för att den kunde tränga igenom pansarplåten.[15]

Karossen vid vissa racerbilar använde elektron, inklusive Mercedes-Benz 300 SLR vilket ökänt kraschade inom Le Mans-loppet 1955, vilket belyser dess brandfarlighet.[16]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Electron (alloy), 6 månad 2022.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Woldman, Norman E. (2000).

    John P. Frick. red. Woldman's Engineering Alloys. Materials information series.

    Att legera silver fullfölja detta strängare samt mer hållbart, även ifall kopparn tenderar för att leda mot grönsvart kemisk reaktion med syre (matt).

    ASM International. sid. 394–396. ISBN 9780871706911. https://books.google.com/books?id=RzMOiOEQ-oMC&pg=PA394 

  2. ^”Glossary E”. Aeroplane Monthly. http://www.aeroplanemonthly.co.uk/glossary/E_news_70032.html. 
  3. ^McNeil, Ian (1990). An uppslagsverk of the History of Technology.

    Routledge Companion Encyclopedias. Taylor & Francis. sid. 114–7.

    Elektron (legering) till detta naturliga guld-silver-mineralet, titta elektrum.

    ISBN 9780415013062. https://books.google.com/books?id=WW4Q-vMA6IMC&pg=PA114 

  4. ^Aichele, G. (September 2007). ”Deutsche Magnesium-Produktion in der ersten Hälfte des 20. Jahrhundert” (på tyska). International Aluminium Journal 83: sid. 84–7. http://www.alu-web.de/fileadmin/material/epaper/dowloads/Aluminium/Aluminium_Zeitung_09_07.pdf. Läst 11 oktober 2013. Arkiverad 22 månad 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 22 månad 2014. https://web.archive.org/web/20140222071114/http://www.alu-web.de/fileadmin/material/epaper/dowloads/Aluminium/Aluminium_Zeitung_09_07.pdf. Läst 27 månad 2022. 

  5. ^Friedrich, Horst E.; Mordike, Barry L. (2006). Magnesium Technology: Metallurgy, Design information, Applications.

    Springer. sid. 4–5. ISBN 9783540308126. https://books.google.com/books?id=2z4UrFgJ2mkC&pg=PA4 

  6. ^von Lüneberg, Hans (2003) (på tyska). Geschichte der Luftfahrt, Volume 1: Geschichte, Flugzeuge. Reinhard Welz Vermittler Verlag e.K. ISBN 9783937081625.

    Ta reda vid angående sammansättningen, egenskaperna samt användningen från elektro, ett legering från guld samt silver, även känd liksom vitguld.

    https://books.google.com/books?id=CUwRfm_zsAgC&pg=PA92 

  7. ^Flight magazine, 27 June 1935, p. 17
  8. ^”Company history”. MEL Chemicals. http://www.zrchem.com/company-profile-article.asp?id=14. 
  9. ^Wagner, Dieter (May 2006). ”Chemische Fabrik Griesheim – pionjär of Electrochemistry”. Journal of Business Chemistry.

    http://www.businesschemistry.org/article/?article=74. Arkiverad 22 månad 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 22 månad 2014. https://web.archive.org/web/20140222215700/http://www.businesschemistry.org/article/?article=74. Läst 27 månad 2022. 

  10. ^Dorenberg, F.

    (2010) Feld-Hellschreiber Components. Accessed 10 October 2013.

  11. ^Brown, Robert E. (17 May 2018). ”Review of magnesium for the 75th anniversary of the IMA”. Review of magnesium for the 75th anniversary of the IMA. 4–5. https://cdn.ymaws.com/www.intlmag.org/resource/resmgr/conf2018/session1-2-brown-bob-reduced.pdf. 
  12. ^Ludendorff, Erich (1919) (på tyska). Mein Kriegserinnerungen 1914–1918 (My War Memoirs 1914–1918).

    Berlin: Ernst Siegfried Mittler und Sohn. sid. 565. https://archive.org/details/Ludendorff-Erich-Meine-Kriegserinnerungen  "Because of the gravity of our position, the Supreme Command could not hope that air-raids on London and Paris would man the enemy more disposed to sue for peace.

    Elektron alternativt elektrum[1] existerar ett inom naturen förekommande legering från silver samt guld.

    Permission was therefore refused for the use of a particularly effective incendiary bomb, expressly designed for attacks on the two capitals, which had been produced in great quantities during the month of August (1918) and which was to have been used in the air-bombardment of the two capitals. The considerable destruction which would have ensued would no längre be enough to influence the course of the war; one could not tolerate carrying out such destruction for its own sake."

  13. ^The Mail (Adelaide), 21 månad 1918, p.

    1.

  14. ^Hanson, Neil. First Blitz, Doubleday, London, 2008. p. 314 (Chapter 17).
  15. ^Holman, Brett (23 October 2007). ”A not very possible fact”. Airminded – Air power and British kultur 1908–1941.

    Långt åter inom historien äger människor även använt ädelmetaller likt betalningsmedel, samt detta plats utifrån den traditionen dem inledande mynten skapades inom Lydien inom Mindre Asien omkring 600 f Kr. Mynten gjordes från ett naturligt förekommande legering från guld samt silver kallad elektron.

    http://airminded.org/2007/10/23/a-not-very-possible-fact/. 

  16. ^Spurring, Quentin (2011). Le Mans 1949-59. Sherborne, Dorset: Evro Publishing ISBN 9781844255375, p. 217.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]