Vilka djur finns det i en öken
Öken
Öken existerar en landområde tillsammans med många sparsam nederbörd samt ofta upphöjd avdunstning liksom på det sättet äger ingen alternativt många sparsamt tillsammans med växtlighet. varelse samt växter inom öknen existerar ofta starkt inriktade samt måste tåla både höga samt låga temperaturer samt klara sig vid lite en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt ojämn resurser mot vätska.
Öknar finns nära jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster samt inom områden tillsammans med regnskugga.
Det finns alltså ekosystem inom en ekosystem.Dessutom finns detta polaröknar alternativt köldöknar vid Antarktis samt dem nordligaste delarna från Arktis.[1]
Ökentyper
[redigera | redigera wikitext]Öknar klassificeras vid ett rad olika sätt likt exempelvis vegetation, landskapstyp, temperatur, nederbörd samt avdunstning.
Vegetation: Öknarna utmärks från sparsam alternativt ingen växtlighet alls.
Områden tillsammans med sammanhängande växtlighet kunna istället kallas halvöken. då ett öken förändras mot stäpp alternativt savann existerar otydligt. Gobiöknen inom Asien exempelvis existerar ur en ekologiskt hänseende närmast enstaka stäpp samt öken inom södra Afrika förmå betraktas vilket ett torr savann samt båda betraktas i enlighet med nyare kategorisering såsom halvöknar.
Norr samt söder angående Saharaöknen finns bälten från halvöken, detta södra kallas Sahel.[1][2]
Landskapstyp: Öknarnas landskap existerar format från detta dricksvatten likt flödar beneath dem sällsynta samt ofta kraftiga regnen, vinderosion, vittring, solsprängning, saltsprängning samt (i köldöknar) köldsprängning. Öknar förmå tillsammans ett arabisk sortering indelas inom tre typer: klippöken (hammadda), sten- samt grusöken (reg alternativt serir) samt sandöken (erg).[3]
Sandöken, Sahara
Stenöken, Sahara
Klippöken, Chihuahuan
Temperatur:Heta öknar äger varmaste månaden medeltemperaturer ovan 30 °C samt kallaste månaden mellan 10 samt 30 °C.
Varma öknar äger varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 30 °C samt kallaste månaden mellan 10 samt 20 °C.
Svala öknar besitter varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 20 °C samt kallaste månaden mellan 0 samt 10 °C.
Kalla öknar (köldöknar) besitter varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 samt 30 °C samt kallaste månaden beneath 0 °C.[1]
Vändkretsöknar ligger normalt mellan 15° samt 35° sydlig samt nordlig bredd.
Bland dem jagare vilket bor inom Sahara-öknen existerar Sahitas Chita enstaka från dem maximalt framstående.Luftmassornas rörelse runt ekvatorn skapar sjunkande atmosfär runt vändkretsarna likt antingen strömmar mot ekvatorn alternativt mot polerna. Den sjunkande luften skapar en klimat likt utmärks från permanenta högtryck likt inom sin tur ger upphov mot öknar. Sahara, Arabiska öknen, Tharöknen inom Pakistan samt Indien, öken inom södra Afrika samt Gibsonöknen inom västra Australien existerar modell vid vändkretsöknar.[1]
Västkustöknar uppstår längs västkusterna inom Sydamerika, Afrika samt Australien eftersom passadvindarna var existerar frånlandsvindar.
detta får mot resultat för att detta varma ytvattnet förs försvunnen vilket skapar en kallare luftlager nära havet. Luftlagret ser mot för att nederbörden faller ovan havet samt ej ovan nation. Däremot är kapabel dimbankar driva in ovan nation samt då faller dagg inom ökenområdet. inom Namiböknen likt antas existera världens äldsta öken finns arter såsom specialiserat sig vid för att ta grabb angående daggen.
Upptäck 34 fascinerande uppgifter ifall öknar, ifrån deras unika ekosystem mot överlevnadsstrategier på grund av växter samt djur.Atacamaöknen vilket existerar världens maximalt regnfattiga zon, existerar även ett västkustöken.[1][4]
Regnskuggeöknar finns inom områden såsom ligger antingen inom skuggan från bergskedjor alternativt långt inne vid enstaka kontinent. Luften liksom når dessa områden äger redan avgett detta mesta från sin fuktighet antingen ovan den blockerande bergskedjan alternativt ovan kustlandet till områden långt ifrån landremsa vid havet.
Exempelvis Gobiöknen samt Taklamakan inom skuggan från Himalaya samt andra kinesiska bergskedjor existerar regnskuggeöknar. I Nordamerika ligger öken- alternativt halvökenområden inom regnskugga väster angående Klippiga bergen samt öster alternativt söder ifall Sierra Nevada.[1]
Köldöknar alternativt polaröknar finns vid Antarktis samt Arktis samt består från permafrost, snöfält samt glaciärer likt smälter obetydlig beneath sommaren.[5] Den största sammanhängande köldöknen finns vid norra Grönland.[1]
Saltöknar existerar öknar tillsammans en ytskikt från salter bland annat stensalt samt soda.
Saltet besitter ofta sugits upp ifrån djupare jordlager alternativt genom för att salthaltigt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig sändning in inom ett sänka utan avlopp såsom sen avdunstat samt lämnat kvar ett saltskorpa. Normalt saknas växter inom saltöknar.[6]
Klimatet inom öknen
[redigera | redigera wikitext]Öknar kännetecknas från nedsänkt nederbörd samt, tillsammans undantag till köldöknarna, upphöjd dagstemperatur samt massiv temperaturvariation ovan dygnet vid bas från den låga luftfuktigheten.
inom region samt inom Death Valley besitter uppemot 54,0 °C uppmätts. Avdunstningen inom öknar överstiger ofta den årliga nederbörden. till dem varma öknarna sätts normalt gränsen mellan ökenklimat samt stäppklimat nära 250 mm nederbörd per kalenderår, medan gränsen ligger betydligt lägre på grund av dem kallare öknarna.[1][7]
Köppens klimatklassificering existerar den ledande klimatklassificeringen såsom baserar sig vid både temperatur samt nederbörd.
inom systemet inkluderas även växternas vattenbehov var en ökenklimat definieras från enstaka medelnederbörd vid mindre än hälften från växtlighetens behov.[1]
Landskapsformer
[redigera | redigera wikitext]På bas från dem stora temperaturvariationerna mellan dygn samt kväll samt vinter samt sommar utvidgas ständigt berggrunden samt lösmaterialet på grund av för att sedan krympa ihop igen vilket utför för att materialet utsätts på grund av vittring (sol-, salt- samt även frostsprängning).
Kemisk vittring kunna även existera från innebörd, dock kemisk vittring kräver en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket fullfölja för att den oftast existerar från underordnad innebörd inom en ökenlandskap.
Öknar finns nära jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster samt inom områden tillsammans regnskugga.inom sandöknen existerar sanddyner detta karaktäristiska inslaget samt dynerna förmå erhålla olika struktur samt storlek beroende vid hur vinden uppför sig. Barkandynen existerar ett vanlig struktur från sanddyn formad likt enstaka hästsko var ändarna pekar mot den ledande vindriktningen. tillsammans med hjälp från ett ytterligare vindriktning förmå en änden förlängas samt då bildas enstaka längsgående seifdyn.
andra dynformer existerar transversaldyner samt stjärndyner. inom Namiböknen finns världens högsta dyner liksom förmå existera således höga såsom 300 meter.[1]
Barkandyner, Namiböknen
Seifdyner, Rub al-Khalil
Inselberg, Coloradoplatån
Wadi, Israel
Saltslätt, Namibia
Isolerade en stor naturlig upphöjning av jordens yta, inselberg, utvecklas genom för att enstaka floddal alternativt enstaka rämna utvidgas genom exempelvis ras alternativt ytterligare erosion.
Inselberg existerar ofta ganska stora, rektangulära samt besitter ett program yta vid toppen.
Ökendjur bor inom några från dem torraste biomerna tillsammans intensiva solstrålar, många lite nederbörd samt lever tillsammans dem farligaste djuren.då berget utsätts på grund av fortsatt erosion blir detta allt mer oregelbundet samt mindre. mot slut finns bara ett mängd stora stenblock kvar. Den kringblåsande sanden inom öknarna slipar block samt klippor samt kunna då producera polerade ytor tillsammans med olika mönster exempelvis fasetter vid bas från varierande vindriktningar.[1]
Även dricksvatten formar ökenlandskapet.
vid bas från för att marken inom huvudsak saknar växttäcke bildas snabbt vattenflöden vid markytan liksom är kapabel leda mot erosion samt för att badlands bildas. nära nederbörd fylls uttorkade flodfåror, wadier, inom öknen snabbt tillsammans med dricksvatten samt bildar störtfloder liksom till tillsammans sig småsten samt småsten på grund av för att sedan åter uttorkning upp.
Ofta ligger grundvattnet ytligt samt träd är kapabel nå grundvattnet längs den torra flodfåran. inom flera öknar saknas utflöde från dricksvatten samt vattnet hamnar inom interna sänkor inom landskap. Salter samlas inom dessa sänkor samt då vattnet dunstar fälls salter ut samt bildar saltslätter var bara salttåliga växter förmå klara sig.
Vanligen består avlagringarna från koksalt samt gips.[1] Saltslätt, playa, existerar enstaka från jordens plattaste landskap likt normalt sluttar mindre än 20 centimeter per kilometer.[8]
Växter samt djur
[redigera | redigera wikitext]Med undantag på grund av dem kalla öknarna är kapabel öknar ofta äga en förhållandevis rikt växt samt djurliv.
vilt samt växter inom öknen måste tåla både höga samt låga temperaturer samt klara sig vid lite en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt ojämn resurs mot vätska. Växtlighet kunna saknas helt inom klippöken, stenöken samt sandöken, alternativt bestå från erhålla samt starkt inriktade arter.[1]
Buskar tillsammans med djupa rötter samt hårda växtdel förekommer ofta, särskilt inom klipp-, sten- samt grusöknar.
Den afrikanska welwitschian existerar en modell vid enstaka ökenväxt tillsammans med utdragen pålrot. inom mer finfördelad mark förekommer kortlivade växter såsom växer upp samt blommar efter nederbörd till för att sätta frön såsom ligger inom jorden inom väntan vid nästa nederbörd. Suckulenter besitter ofta små, köttiga ark, alternativt inga ark alls, tillsammans med tät kutikula samt ett fåtal samt nedsänkta klyvöppningar på grund av för att minska avdunstningen.
Växterna lagrar ofta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom stammar, rötter, jordstammar alternativt lökar. Fleråriga växter skyddar sig mot betande vilt genom taggar alternativt bitter växtsaft. Kreosotbusken existerar ett nordamerikansk ökenväxt vilket förgiftar sin omgivning tillsammans med hjälp från sitt rotsystem på grund av för att undvika konkurrens angående en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt näringsämnen.[1][9][10]
Typiska ökenväxter:[1]
Ökenlevande varelse existerar ofta nattaktiva samt skyddar sig dagtid mot utomhustemperaturen samt avdunstning inom håligheter nere inom marken.
dem dagaktiva djuren brukar hålla sig inom skuggan angående detta går alternativt gräver sig fram alldeles beneath markytan.
flera vilt klarar sig vid den vätska likt finns inom födan bland annat genom för att äga extremt vattenfattig avföring.[1][11]
I klipp- samt stenöknar förmå vattenförrådet artikel längre samt efter nederbörd förmå djurlivet existera rikt. detta är kapabel artikel gott ifall insekter såsom exempelvis inom Namiböknen är kapabel utnyttja fukten ifrån morgondimmorna.
Insekterna blir att ge liv åt skorpioner, ödlor, ormar samt grodor. Öknens fåglar existerar oftast frö- alternativt insektsätare samt besitter oftast ett oansenlig fjäderdräkt liksom smälter in inom omgivningen.
Här finns dem flesta från jordens öknar.Vissa afrikanska flyghöns kunna transportera vätska inom sina bröstfjädrar, samt hanen förmå flyga miltals till för att plocka upp eller ta en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig åt sina ungar. Gnagare samt jagare äger ofta stora öron både på grund av för att lyssna bytesdjur samt ett fåtal enstaka snabbare avkylning. inom öknarna finns hovdjur vilket antiloper, dromedarer samt halvåsna.
Dromedarerna äger införts från människan mot Afrika samt Australien.[1][11]
Ökenspridning
[redigera | redigera wikitext]Ökenspridning betyder för att öknars yta ökar alternativt för att nya öknar uppstår. Ökenspridning orsakas från människan likt överanvänder jorden och/eller klimatförändringar. Termen definierades från den franske botanisten samt ekologen André Aubréville (1897–1982) såsom då brukad mark blev öken liksom enstaka resultat jorderosion orsakad från människan.
denne grundade sina slutsatser vid studier denne utfört främst inom Afrika.[12]
Tidigare (år 2008) ansåg vissa vetenskapsman för att satellitmätningar visade ett viss förgröning från öknar efter ett längre period tillsammans uttorkning. Deras tes plats för att bland annat massflytt ifrån landsbygd mot städer ägde givit landskap en situation för att återhämta sig samt för att koldioxidutsläppen ökat tillväxten.[13] Växter skadas dock från alltför höga temperaturer.
Ökenspridning sker idag vid samtliga kontinenter. inom Afrika äger ökenarealen ökat 650 000 km2 dem senaste 50 år. Gobiöknen inom Kina existerar världens snabbast något som ökar i storlek eller antal öknen. beneath senare kalenderår besitter bränder bidragit mot ökenspridningen. Boskapshjordar liksom betar anses bidra mot enstaka grundlig ökenspridning liksom skogsbruk utan återplantering.
Argentina inom Sydamerika hotas ekonomiskt från ökenspridningen inom sitt nation då halva arealen består från öken.
Ökendjur, även kända såsom Xerocoles, existerar dem däggdjur såsom existerar anpassade för att leva inom öknen.Man tror för att klimatförändringarna kunna öka ökenspridningen tillsammans 20 %. Både inom Afrika samt inom Kina sker massplantering från träd på grund av för att begränsa ökenspridningen. [14]
Lista ovan öknar
[redigera | redigera wikitext]Världens stora öknar:[1]
| Öken | Område | Area (km²) | Typ | Beskrivning |
|---|---|---|---|---|
| Antarktiska öknarna | Antarktis | 13 830 000 | Kall | Steniga samt sandiga områden liksom oftast existerar snö- samt isfria |
| Sahara, inklusive Nubiska öknen samt Libyska öknen | Norra Afrika | 9 065 000 | Het | 70 % klipp- samt stenöken samt 30 % sandöken. |
| Arktis | Arktis | 2 600 000 | Kall | Steniga samt sandiga områden vilket oftast existerar snö- samt isfria |
| Arabiska öknen, inklusive Rub al-Khali samt Nafud | Mellanöstern | 2 590 000 | Het | 25 % sandöken, omfattar även klipp-, grus- samt stenöken |
| Australiska öknarna, inklusive Stora Victoriaöknen samt Stora Sandöknen | Australien | 1 371 000 | Het | Sand, småsten samt stenöken tillsammans växttäcke |
| Gobi | Centralasien | 1 295 000 | Sval | Sand- samt grusöken tillsammans saltplayor samt stäpp tillsammans växttäcke. |
| Kalahari | Södra Afrika | 930 000 | Het | Sandslätter samt dyner tillsammans med buskar |
| Patagonien | Sydamerika | 670 000 | Sval | Grus- samt sandslätter |
| Syriska öknen | Mellanöstern | 520 000 | Het | |
| Great Basin | Nordamerika | 492 100 | Varm | Främst klipp- samt stenöken samt 1 % sandöken. |
| Chihuahuan | Nordamerika | 362 600 | Varm | Busköken alternativt buskstäpp |
| Karakum | Centralasien | 349 650 | Sval | 90 % sandöken samt resten klipp- samt stenöken samt saltplayor |
| Coloradoplatån | Nordamerika | 336 700 | Varm | Sedimentära bergarter tillsammans platåberg.
|
| Sonoraöknen | Nordamerika | 311 000 | Het | Bergig öken |
| Kyzylkum | Centralasien | 297 850 | Sval | 50 % sandöken, Resten hårda lerslätter, klipp-, stenöken samt saltplayor. |
| Taklamakan | Centralasien | 271 950 | Sval | Sand- samt grusöken samt saltplayor |
| Iranska öknen | Mellanöstern | 259 000 | Varm | Sand- samt grusöken samt saltplayor |
| Tharöknen | Asien | 253 300 | Het | 50 % sandöken samt dessutom grusslätter. |
| Atacamaöknen | Sydamerika | 139 860 | Varm | Sand-, sten- samt grusöken, lavafält samt saltplayor |
| Namiböknen | Afrika | 80 900 | Het | Stora sand- samt dynområden samt grusslätter samt klippöken. |
| Mojaveöknen | Nordamerika | 64 750 | Varm | Klipp-, sten- samt grusöken tillsammans med uttorkade alkaliska sjöar samt playor. |