Vad är skillnaden mellan stad och stat
Stad
- För andra betydelser, titta tätort (olika betydelser).
En stad existerar enstaka större alternativt mer avgörande tätort,[1] ofta centralort till enstaka byråkratisk område, dess jurisdiktion, köp, industri samt kommunikationer.
Staden fungerar inom förhållande mot sitt omland (landsbygd samt förorter) vilket ett mer alternativt mindre självständig enhet.[2] Städer besitter beneath historien ofta haft ytterligare rättsstatus än landsbygd samt mindre tätorter, inom form eller gestalt från särskilda stadsprivilegier. Staden likt lokaladministrativt zon är kapabel även inom vissa länder samt tidsperioder utgöra detsamma liksom ett samhälle (primärkommun alternativt stadskommun) alternativt utgöra kommunens huvudort.
Städer äger funnits sedan forntiden samt återspeglar civilisationens tillväxt, var industrisektorer inom staden typiskt ej plats jordbruk, utan mer förädling från produkter, köp samt ledning. Staden besitter ofta ett innerstad alternativt stadskärna såsom utmärks från koncentrerad stadsbebyggelse.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet "stad" betyder ursprungligen "plats, ställe".
Detta redogör varför termen ingår vilket komponent inom mening såsom "eldstad", "stadfästa" samt "stadga". Efterledet -sta inom ortnamn, samt efterledet -stad inom dem fall staden inte någonsin besitter haft stadsprivilegium samt förledet ej existerar en kunganamn, åsyftar även "ställe, plats", alternativt "gränsområde, utmarker, nybygge".
Enkelt uttryckt: ett stat existerar en territorium tillsammans med sina egna institutioner samt befolkningar.Även inom dem övriga nordiska språken ingår termen, liksom inom mot modell danskans sted, såsom betyder lokal. Den nuvarande betydelsen existerar framförallt inlånad ifrån lågtyskansstat.[3]
Det svenska termen finns belagt inom denna innebörd sedan talet (Skånelagen) vilket fornsvenskastaþer, mot lågty.stat tillsammans identisk innebörd.
Ursprunget existerar detta samgermanska termen staþer tillsammans med betydelsen "plats", en mening likt inom modern svenska finns kvar inom mot modell "verkstad", "bostad" samt "stadga".[2]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Stad (fornsvenska på grund av köpstader), plats inom juridisk fras enstaka genom utbrytning ifrån den omgivande ruralt område särskilt bildad kommunal avdelning, liksom erhållit stadsprivilegier.
inom motsats mot antikens människor, vilket företrädesvis koncentrerade sig inom stora städer, bildade germanerna ursprunglig långsamt särskilda stadssamhällen.
Handel från någon större innebörd fanns ofta bara rätt inom städer alternativt andra justerade orter (i Norden mot modell köpingar). Detta fanns en sätt till statsmakten för att reglera handeln på grund av för att behärska säkra chansen mot skatteuppbörd.
Stadsbegreppet inom världen
[redigera | redigera wikitext]Definitioner
[redigera | redigera wikitext]Det finns ingen allmänt samt internationellt vedertagen definition.[5] Olika länder samt organisationer äger olika definitioner.
En nation existerar enstaka assemblage människor såsom delar ett gemensam traditioner, saga alternativt tungomål, medan ett stat existerar enstaka politisk avdelning tillsammans med erkända gränser samt suveränitet ovan en särskilt territorium.Dessa kunna existera geografiska alternativt juridiska.
Enligt Pacione () utgår stater ifrån fyra faktorer alternativt kriterier på grund av för att definiera urbanitet: folkmängd, finansiell bas, ledning samt funktionalitet. Folkmängden existerar inom flera avseenden kritisk på grund av om ett stat alternativt enstaka organisation definierar en sektor likt enstaka tätort, vilket exemplen nedanför tydliggör.
för att definiera utifrån finansiell bas är kapabel betyda för att en enhet definieras såsom urbant angående ett viss andel från befolkningen existerar sysselsatt inom enstaka viss arbetssektor, vanligtvis tillverkningsindustrin. Den tredjeplats faktorn, administrativa kriterier, innebär för att områden fastställs liksom urbana utifrån lagar, vanligtvis sådana såsom fastställer stadsgränser.
detta kunna leda till inom för att områden vilket rimligen bör definieras såsom urbana ej får denna definition då dem faller utanför den lagliga stadsgränsen. likt ett svar vid detta bekymmer äger stater börjat ta hänsyn mot enstaka rad andra faktorer likt även anses definiera urbanitet, mot modell pendlingsavstånd. Dessa avser funktionalitet.[6]
Nedan följer några modell.
Belgien
[redigera | redigera wikitext]I Belgien existerar stad/ville ett titel, såsom efter kungligt beslut tilldelats vissa kommuner. nära sammanläggningar förändras titeln mot den nya kommunen. detta finns inom Belgien kommuner tillsammans stadstitel, tillsammans med befolkningstal mellan samt
Danmark
[redigera | redigera wikitext]Danmark ägde tidigare stadsprivilegier samt städerna kallades købstad.
Liksom inom land blev privilegierna urholkade beneath talet.
stat förmå artikel en geografiskt plats, alltså en nation liksom ofta besitter en gemensamt styre.blev städerna, liksom socknarna kommuner. Den formella skillnaden mellan kommuntyperna avskaffades tid Bebyggelsegeografiskt talar man inom land angående by, vilket existerar detsamma likt ett bebott område inom land.
Finland
[redigera | redigera wikitext]Förhållandena inom land i norden plats likartade dem inom land.
dem därför kallade "nya städerna", bildade efter , saknade magistrat samt rådstuvurätt liksom yngre städer inom landet. avskaffades köpingarna samt samtliga tidigare köpingar blev städer. Rådstuvurätterna förstatligades samt namnändrades mot tingsrätter. Sammanläggningar från kommuner genomfördes ej inom lika massiv utsträckning inom land i norden såsom inom land.
Även inom land i norden infördes ett enhetlig kommuntyp. var bestämmer dock fullmäktige ovan kommunens namn samt inom §5 inom Finlands kommunallag föreskrivs: "Kommunen är kapabel nyttja benämningen ort då den anser sig uppfylla dem krav liksom ställs vid en stadssamhälle". Därav följer för att inom dessa kommuner heter kommunfullmäktigestadsfullmäktige samt kommunstyrelsenstadsstyrelsen.
Några sakliga skillnader mellan dessa samt övriga kommuner finns dock ej. varenda städer inom land i norden existerar även kommuner samt nästan samtliga innehåller även landsbygd. Bebyggelsegeografiskt används liksom inom land begreppet bebott område (fi. taajama).
Nu finns inom land i norden städer samt andra kommuner.
Frankrike
[redigera | redigera wikitext]Alla kommuner (communes) existerar likställda (det finns nära 37 ). Den franska statistikmyndigheten INSEE definierar efter vissa kriterier orter tillsammans med ovan 2 invånare likt ville alternativt officiellt unité urbaine.
Indien
[redigera | redigera wikitext]Den samlande benämningen till städer inom Indien existerar towns.
Detta omfattar administrativa områden såsom lyder beneath sålunda kallade municipal corporations, municipal area committees, town committees, notified area committees samt cantonment boards. Förutom dessa finns detta ytterligare samhällen såsom räknas liksom urbana, var kriterier gällande exempelvis folkmängd (minst 5&#; invånare), befolkningstäthet (minst inv./km²) samt aktivitet (minst 75% från den arbetsföra manliga befolkningen inom en samhälle måste existera sysselsatt inom jobb utanför jordbrukssektorn) agerar in.[7]
Nederländerna
[redigera | redigera wikitext]Liksom inom land erkänner lagstiftningen inom Nederländerna inga städer inom kommunalrättslig fras.
Denna skillnad avskaffades inom Nederländerna redan inom dagligt anförande används begreppet ifall orter tillsammans ovan invånare.
Relationen mellan stat samt medborgare består inom statens övervakning samt interaktion tillsammans medborgarna, samt medborgarnas ansvar samt rättigheter.Norge
[redigera | redigera wikitext]I Norge äger samtliga kommuner lika ställning eller tillstånd. Sedan kunna enstaka samhälle tillsammans med ovan 5 invånare "ta inom bruk benevelsen bygd, dersom kommunen äger bymessig tettsted". Detta är kapabel tillämpas vid antingen all kommunen alternativt bara tätorten. Bebyggelsemässigt används begreppet tettsted, vilket motsvarar svenskans bebott område.
Storbritannien
[redigera | redigera wikitext]Både begreppen town samt city brukar översättas mot tätort vid svenska.
En tätort existerar ett större alternativt mer avgörande bebott område, [1] ofta centralort till ett byråkratisk distrikt, dess jurisdiktion, köp, industri samt kommunikationer.Town betecknar då städer såsom fått marknadsrättigheter samt existerar vanligt förekommande, medan city existerar mer begränsat samt gäller städer liksom existerar alternativt varit från innebörd, ursprungligen inom inledande grabb stiftsstäder.[8]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett beskrivning från tätort (Sverige).
I land försvann "stad" såsom juridiskt term tillsammans kommunreformen termen används inom dygn antingen ifall större bebott område vilket besitter haft stadsrättigheter, alternativt ifall samhälle vars huvudort besitter haft stadsrättigheter.
SCB äger definierat () ort såsom ett bebott område tillsammans med mer än 10 invånare.[9]Fjorton svenska kommuner, vars centralort tidigare varit stadskommun, använder idag stad likt sektion inom namnet till kurera kommunens ledning.
Stadsrätten utgjorde inom land sammanfattningen från dem grundläggande rättsprinciper, vilket gällde särskilt till förhållanden inom enstaka tätort.
Den äldre germanska rätten existerar - inom motsats mot den romerska, liksom ursprungligen plats ett stadsrätt - enstaka landsrätt, emedan hos dem germanska folken verkliga rättssamhällen tidigast utvecklat sig vid landet. därför småningom uppväxte emellertid stadssamhällen även inom norr, inom vilka särskilda näringar drevs samt inom övrigt särskilda förhållanden utbildade sig.
Dessa äldsta stadssamhällen, inom vilka sannolikt tidigast den korrekt tillämpades, likt gällde till detta kringliggande landet, syns ursprunglig således småningom äga lösgjort sig ifrån landets rättsområde samt erhållit personlig jurisdiktion, varefter dem på grund av städerna mer samt mer sig utbildande egendomliga förhållandena medförde enstaka omskapning från själva den materiella rätten.
I dem flesta städer fanns enstaka domstol inom form eller gestalt från enstaka rådhusrätt (tidigare ofta kalla rådstuvurätt), även angående vissa mindre städer samt varenda såsom bildats beneath talet lydde beneath enstaka häradsrätts domsaga. Rådhusrätterna ersattes nära tingsrättsreformen inom landet från tingsrätter.
Historiskt
[redigera | redigera wikitext]Sveriges städer, likt nära slutet från medeltiden plats 41, nära mitten från talet 60 samt efter dem sydsvenskalandskapens erövring uppgick mot 81, utgjorde inom januari en antal från , varvid dock 2 (Skanör samt Falsterbo) plats förenade beneath gemensam styrelse sedan , då dem växte ihop tillsammans med varandra.
29 städer tillkom sedan mellan samt dem yngsta städerna plats Säffle tätort samt Oxelösunds tätort såsom blev städer respektive , då antalet blev
I Skandinavien plats dessa bildningar särdeles länge svaga samt obetydliga, tills kungarna började främja deras uppkomst samt tillväxt.
När staten används tillsammans med ett massiv tecken äger staten ett helt ytterligare innebörd än den vilket existerar allmänt känd bland amerikanska medborgare.dem svenska städerna började redan beneath folkungaregenterna erhålla privilegier. Städerna erhöll efter grabb personlig ordning i rättssystemet (till modell Bjärköarätt), personlig lagskipning samt ledning, då deras borgare erhållit särskilt politiskt effekt vilket riksstånd samt stora företrädesrättigheter ifråga ifall ekonomisk verksamhet.
nära avskaffandet från skråväsendet samt införandet från näringsfrihet förlorade städerna många från sin gammal juridiska särställning inom land.
Tyskland
[redigera | redigera wikitext]Stadt används inom modern period vilket beteckning vid ett samhälle tillsammans med formella stadsrättigheter.
Ibland förekommer även namnet från historiska skäl vid mindre orter vilket idag utgör enstaka sektion från storkommuner alternativt samarbetar tillsammans grannkommuner inom kommunalförbund. dem minsta städerna inom Tyskland liksom små frukter från växter namnet tätort äger mindre än 1&#; invånare.
I förvaltningsrättslig fras finns inom modern tidsperiod ingen skillnad mellan begreppet Stadt (stad) gentemot Gemeinde (kommun) - varenda bestämmelser likt gäller kommuner gäller lika till städer, dock endast städer äger riktig för att kalla sig Stadt.
Tysklands förbundsländers delstatsregeringar besitter riktig för att tilldela ett samhälle nya stadsprivilegier, vilket idag vanligen sker på grund av orter såsom existerar egna kommuner samt genom tillväxt fått enstaka karaktär från medelstor bebott område. detta enda stadsprivilegiet inom modern tidsperiod existerar dock just rätten för att officiellt kalla sig tätort.
en modell vid detta existerar staden Wildau utanför Berlin, tilldelad stadsrättigheter därför sent vilket detta förekommer även för att städer förlorar sin stadsstatus genom kommunsammanslagningar, angående den större nybildade kommunen ej ges stadsstatus. en modell vid detta existerar Fehrbellin.
Historia
[redigera | redigera wikitext]I Tyskland äger begreppet stadsprivilegier använts sedan talet, samt flertalet städer inom Tyskland grundades beneath högmedeltiden.
vilket betydande förebild användes bland annat antik romersk samt italiensk stadsrätt. Städerna Soest, Lübeck, Köln samt Magdeburg besitter dem maximalt kända versionerna från tysk stadsrätt, likt senare kopierades från flera andra städer inom respektive region; Lübeck stod modell på grund av flera hansestäder medan dem flesta städer öster angående Elbe använde Magdeburgrätten.
Städernas privilegier samt juridiska särstatus avvecklades successivt beneath talet efter detta Tysk-romerska rikets avskaffande samt övergick mot för att regleras från nationella samt delstatliga lagar.
Olika stadsbeteckningar
[redigera | redigera wikitext]Vissa kombinationer, såsom Hansestadt alternativt Universitätsstadt, förekommer, samt används inom modern tidsperiod från städer på grund av för att anknyta mot sin traditionell ställning eller tillstånd inom stadens varumärke.
liknande namnändringar kunna beslutas från städerna själva, dock vissa andra beteckningar såsom Kurstadt existerar skyddade. mot modell får namnet Kurstadt endast ges mot städer tillsammans officiell ställning eller tillstånd liksom kurort, då detta existerar kopplat mot stadens beskattningsrätt på grund av turistverksamhet.
Kretsfri tätort (Kreisfreie Stadt) inom Tyskland existerar en administrativt term, vanligt bland större städer, vilket innebär för att staden existerar ett personlig Landkreis (en typ från sekundärkommun, vanligen översatt tillsammans med län) inom förvaltningsrättslig fras.
Motsatsen, Kreisangehörige Stadt, betecknar enstaka tätort liksom ingår tillsammans tillsammans andra kommuner inom ett Kreis/Landkreis.
Titularstadt plats officiellt beneath talet samt start från talet beteckningen vid enstaka ort vilket plats ort mot namnet, dock likt saknade fullständiga stadsprivilegier samt därmed mot viss sektion förvaltades liksom ett landsortskommun.
En tätort existerar en stadsområde tillsammans med enstaka massiv befolkning samt infrastruktur, medan ett stat existerar enstaka större politisk grupp likt består från flera städer, städer samt landsbygdsområden.inom modern tidsperiod existerar ej den administrativa skillnaden, dock begreppet kunna ibland användas angående ett tätort såsom genom kommunreformer ej längre officiellt existerar ett självständig stadskommun.
Tre städer inom Tyskland existerar dessutom stadsstater, vilket betyder för att stadens samt förbundslandets (delstatens) politiska samt administrativa kroppsdel utgör enstaka enhet; dessa existerar Berlin, Hamburg samt Bremen.
Dessa besitter begränsad lagstiftningsrätt inom egenskap från delstater, inom dem ramar såsom sätts från federal lagstiftning.
Historiskt användes inom detta tysk-romerska riket begreppet riksstäder ifall städer såsom lydde direkt beneath kejsaren utan några feodala länsherrar däremellan, samt därmed ägde ett upphöjd grad från politisk självständighet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Svensk ordbok. Norstedts [distributör] (1. uppl.). Stockholm: Svenska Akademien. ISBN (inb.)&#; &#; uppslagsordet stad
- ^ [ab] Svenska Akademiens ordbok: Stad
- ^Nationalencyklopdins ordbok , s.
- ^Och Herren sade mot honom: »Stå upp samt vandra mot den väg vilket kallas Raka gatan samt fråga inom Judas' byggnad efter ett man nära namn Saulus, ifrån Tarsus».Apostlagärningarna
- ^What fryst vatten a City?
- ^Pacione, M: "Urban Geography: a global perspective", sidan New York: Routledge, Taylor & Francis group, 3:e upplagan,
- ^United Nations; Demographic Yearbook , table 6, notes (pdf-fil) Läst 6 juni
- ^Engelska Wikipedia: List of cities in the United Kingdom
- ^ Tätorter (Statistiska meddelanden).
SCB. sid.&#;4. Läst 18 april
&#;