Vad är skillnad mellan folkhögskola och komvux
Vad är den viktigaste skillnaden mellan folkhögskola och Komvux?Folkhögskola
Folkhögskola existerar ett skandinavisk skolform på grund av vuxenutbildning, ibland tillsammans internat. Den danske prästen, politikern samt folkbildaren Nikolaj Frederik Severin Grundtvig betraktas såsom folkhögskolans fader.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Grundtvigs uppgift plats för att ge bönder samt andra ifrån dem breda folklagren högre bildning, genom personlig kurs, "det levande ordet", vilket han kallade detta.
Idén slog igenom vid 1830-talet samt den inledande folkhögskolan grundades 1844 inom Rødding inom Danmark.[1] Folkhögskolan skulle i enlighet med Grundtvig beläggning dem ungas sinnen tillsammans föresatser för att utföra sina kunskaper fruktbringande ute inom existensen, uppfostra dem mot goda samt sunda människor, mot dugande medborgare.
Folkhögskolans syfte fanns för att ge enstaka utbildning liksom ej drog allmogens söner samt döttrar ifrån kroppsarbetet utan återgav dem åt detta tillsammans stärkt minne eller intresse på grund av deras livsvärv samt ökad förmåga för att utföra detta. Endast från "vakna människor" förmå man utföra duktiga jordbrukare, ansåg Grundtvig.[2]
Danmark
[redigera | redigera wikitext]Det plats särskilt efter dansk-tyska kriget tillsammans med Preussen vilket folkhögskoletanken tog hastighet inom land.
Vad existerar detta till skillnad vid folkhögskola samt komvux?Förlusterna utåt manade Danmarks människor för att samla samtliga sina krafter mot inre motvikt. dem rikast begåvade samt högst bildade män lämnade ämbetsmannabanan, var dem ägde briljant utsikter mot befordringar, på grund av för att ägna sitt liv åt detta stora värvet för att uppfostra samt förädla allmogens ungdom.[2]
Norge
[redigera | redigera wikitext]Den inledande folkhögskolan inom Norge plats Sagatun Folkehøyskole inom Hamar, liksom grundades 1964 från Olaus Arvesen samt Herman Anker.
tid 2016 fanns 80 folkhögskolor inom drift inom Norge.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]De tre inledande svenska folkhögskolorna, vilka finansierades från landstingen, grundades 1868: Folkhögskolan Hvilan inom Åkarp, Önnestads folkhögskola utanför Kristianstad samt Lunnevads folkhögskola inom Östergötland. Den sistnämnda, ursprungligen beneath namnet Herrestads folkhögskola alternativt landskap folkhögskola, flyttades 1872 samt bytte namn mot detta nuvarande Lunnevads folkhögskola.[3]Leonard Holmström, såsom fanns Hvilans folkhögskolas inledande föreståndare, anses vilket enstaka förgrundsgestalt inom den svenska folkhögskolan.[4]
För för att mot ett start nästan uteslutande äga varit böndernas högre undervisningsanstalt, blev folkhögskolorna ifrån start från 1900-talet även förknippade tillsammans med arbetarrörelsen, tillsammans skolor likt Brunnsviks folkhögskola, grundad 1906.
För för att äga korrekt mot för att söka mot högre utbildning, yrkeshögskola alternativt folkhögskolans eftergymnasiala yrkesutbildningar behöver ni äga primär behörighet, även kallat högskolebehörighet alternativt gymnasiekompetens.Efterhand äger ytterligare folkrörelser tillkommit, sålunda kallade rörelseskolor. modell existerar nykterhetsrörelsen (Wendelsbergs folkhögskola (1908) alternativt Tollare folkhögskola (1952), idrottsrörelsen (exempelvis Lillsveds idrottsfolkhögskola samt Bosön idrottsfolkhögskola), kyrkor samt samfund, samt andra folkrörelser samt idéburna organisationer.[5] Den inledande folkhögskolan inom ett tätort existerar Birkagårdens folkhögskola etablerad 1916 från Natanael Beskow.[6]
År 2022 fanns detta inom land 155 folkhögskolor, varav 113 bundna mot föreningar, stiftelser, folkrörelser alternativt ideella organisationer samt resten från regioner.[7] Stora delar från skolornas aktivitet finansieras tillsammans allmänna medel ifrån bland andra staten samt fördelas via skolornas samlande organisation, Folkbildningsrådet.
Utbildningen mot folkhögskollärare existerar från tradition förlagd mot Linköpings högskola sedan 1970.[8]
Finland
[redigera | redigera wikitext]Sofia Hagman grundade Finlands inledande folkhögskola 1889 inom Kangasala.
I land i norden fanns detta 2009 17 svenskspråkiga folkhögskolor. Fem från skolorna bygger vid religiös bas medan dem övriga existerar allmänt kulturella.
Den stora likheten existerar för att kurserna existerar vid grundskole- alternativt gymnasienivå.Skolorterna existerar följande: Borgå, Esbo, Hangö, Helsingfors, Pernå, Karis, Pargas, Houtskär, Pålsböle (Åland), Kronoby, Lappfjärd, Vasa, Vörå, Närpes samt Nykarleby.[9]
Kursutbud
[redigera | redigera wikitext]Folkhögskolornas kurser delas vanligen in inom tre kategorier:
- Allmänna kurser ersätter helt alternativt delvis gymnasiestudier samt inom viss mån grundskolestudier, samt pågår beneath en mot fyra kalenderår beroende vid förkunskaper.
dem allmänna kurserna existerar en alternativ mot komvux samt finns inom flera olika profiler samt inriktningar beroende vid skola.
- Särskilda kurser existerar inriktade vid en speciellt material likt största delen från kursen ägnas åt. ett sektion från dem särskilda kurserna existerar yrkesinriktade alternativt vänder sig mot specifika målgrupper. Ämnesmässigt dominerar särskilda inriktningar mot toner, bildkonst samt ytterligare estetisk verksamhet.[10]
- Övriga kurser kunna utgöras från kortkurser, sommarkurser, uppdragsutbildningar samt kurser inom andra skolformer.
Det samtida kursutbudet till samtliga folkhögskolor år 1952–2019 besitter publicerats liksom enstaka öppen samt fritt tillgänglig Folkhögskoledatabas.
mot modell är kapabel databasen användas på grund av för att söka efter ämnen alternativt ett bestämd folkhögskolas kursutbud beneath efterkrigstiden.[11]
Studieomdöme
[redigera | redigera wikitext]På särskilda samt övriga kurser ges vare sig bedömning alternativt omdöme. vid allmänna kursen ges ej bedömning inom enskilda ämnen, utan istället ges en samlat studieomdöme från samtliga pedagog liksom tillsammans bedömer elevens studieförmåga på grund av samtliga ämnen.
Omdömet ges efter minimalt en års heltidsstudier.[12] Studierna behöver ej äga skett inom sträck alternativt vid identisk folkhögskola. Omdömet ges vid ett sjugradig skal tillsammans med nivåerna:
- Utmärkt studieförmåga (4)
- Utmärkt-Mycket god studieförmåga (3,5)
- Mycket god studieförmåga (3)
- Mycket god studieförmåga-God studieförmåga (2,5)
- God studieförmåga (2)
- God studieförmåga-Mindre god studieförmåga (1,5)
- Mindre god studieförmåga (1)[13]
Med omdömet kunna enstaka folkhögskoleelev söka mot högskola/universitet förutsatt för att kursen äger givit honom alternativt hon tillräcklig behörighet.
Eleven placeras då inom enstaka speciell kvot.[12]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Laginder, Önnesjö, Carlsson, Nylander, Ann-Marie, Eva, Irma, Erik (2 juni 2018). Folkhögskolan 150 år: Folkbildning & undersökning Årsbok 2018.
Föreningen till folkbildningsforskning. ISBN 978-9-19802-136-3
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Sandström, Carl Ivar (1975). Utbildningens idéhistoria. Aldus², 99-0104310-7.Vad existerar skillnaden mellan komvux samt folkhögskola?
Aldus. ISBN 91-0-040659-7
- Bernce Arvid, Bruun Patrick, red (1981). Efter 1809: enstaka krönika inom mening samt foto ifall finlandssvenskarna. Bernces förlag. ISBN 91-500-0408-5
- Furuland, Gunnel; Wikfeldt, Lars (2012). På upptäcktsfärd inom folkhögskolans värld : ett utflykt inom en svunnet samt nutida bildningslandskap.
LaGun. ISBN 9789197910927
- Svensk folkhögskola beneath 75 kalenderår / beneath medverkan från Enoch Ingers... ; publicerad från Karl Hedlund.Folkhögskola existerar enstaka skandinavisk skolform på grund av vuxenutbildning, ibland tillsammans internat.
Hökerberg. 1943
- Andersson, Per., Colliander, H. & Harlin, E.-M., red (2015). Om folkhögskolan: enstaka speciell utbildningsform på grund av vuxna. Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-13330-0