Varför byter man epok historia

Historia bygger vid individuella tolkningar från detta förflutna. enstaka individ såsom skapar saga måste utföra en urval bland tillgängliga källor samt avgöra egen vilket vilket existerar viktigt för att återberätta.

I detta på denna plats avsnittet kunna ni studera angående historiska källor, källkritiska kriterier, historisk teknik, historiska epoker, begreppen kontinuitet, förändring, förklaring samt identitet.

oss bör även titta vid några olika historiesyner, dvs olika sätt för att titta vid historien.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Historiska källor

För enstaka forskare existerar källorna utgångspunkten samt grunden på grund av historieskrivandet. tillsammans med hjälp från olika analysverktyg tolkas källmaterialet samt skrivs ifall mot detta oss inom vardagligt anförande kallar historia.

Det existerar skillnad vid historiska källor samt andra källor.

Källkritik används vanligen till för att granska ett källas sanningshalt samt dess tillförlitlighet. detta existerar viktigt då man bör att fatta beslut eller bestämma något angående man förmå lita vid mot modell ett tidningsartikel. till ett forskare existerar detta däremot svårare. till även detta liksom ej existerar sant alternativt tillförlitligt är kapabel faktiskt användas från ett forskare till för att tolka alternativt dra slutsatser angående historien.

detta gäller bara för att nyttja källan mot riktig frågeställning (som bör besvaras från historikern).

Historia existerar ej någon noggrant vetenskap. till för att behärska tolka samt förstå saga utgår oss ifrån olika synsätt vid historien. Därtill används olika historieteoretiska verktyg då oss bör tolka samt förstå historiska källor.

Ett modell vid enstaka källa likt är kapabel äga nedsänkt objektivitet existerar meddelande var enstaka individ ger enstaka subjektiv samt överdriven foto från enstaka incident alternativt från andra samtida personer.

dock till enstaka forskare såsom t.ex. önskar forska angående hur människor besitter tyckt samt berättat ifall enstaka viss incident alternativt individ (som skildras inom brevet), existerar detta ännu enstaka god källa. detta såsom existerar kritisk på grund av enstaka forskare existerar därför vilken fråga såsom ställs mot källan, dvs vilken frågeställning vilket historikern försöker besvara tillsammans hjälp från sina källor.

Källkritiska kriterier

För för att behärska tolka källorna används enstaka rad olika kriterier.

Dessa används ej till för att för att att fatta beslut eller bestämma något angående källan existerar utmärkt alternativt dålig utan snarare till för att känna till hur källorna förmå användas.

För för att att fatta beslut eller bestämma något detta behöver man ursprunglig känna till ifall källan existerar ett kvarleva alternativt berättande källa.

• En kvarleva (en rest, lämning) existerar enstaka källa likt genom för att finnas mot berättar något.

  detta är kapabel mot modell existera enstaka byggnad, en rapport alternativt en fotografi. en slags direkt bevis vid för att något hänt.
   

• En berättande källa existerar ett källa såsom vid något sätt berättar ifall ett incident, oavsett angående detta existerar en meddelande, enstaka tidningsartikel alternativt en ett muntlig källa.

  dem berättande källorna kunna inom sin tur delas upp primära källor samt sekundära källor (primär = ursprunglig/först. sekundär = underordnad/andra hands). dem huvudsakliga källorna existerar ursprungliga samt kommer direkt ifrån någon likt upplevt detta vilket skildras. detta kunna t.ex. existera en ögonvittne, enstaka dagbok alternativt liknande.

  Sekundära källor existerar överförda, dvs andrahandskällor såsom någon annans översikt från enstaka källa alternativt för att man sammanfogat flera olika primärkällor mot enstaka text.

Historikerns arbetsuppgift existerar för att ta reda vid vad detta plats vilket hände samt hur detta påverkade samtiden, dock även hur detta är kapabel äga påverkat nutiden.

Källorna existerar pusselbitar såsom används på grund av för att förklara detta. Ju längre åter inom tiden, desto färre blir bitarna samt desto otydligare blir konturerna.

på grund av tolkningen används ofta nästa källkritiska kriterier:

• Äkthetskriteriet. existerar källan äkta?
   
• Samtidskriteriet. Ju närmare enstaka källa befunnit sig enstaka incident inom tidsperiod, desto mer pålitlig existerar den. Avstånd inom period samt boende utför källan mindre trygg. oss förlorar alternativt minns detta likt passar oss samt minnet existerar ett sämre källa ju mer period såsom passerar.
   
• Tendenskriteriet. förmå den vilket skapat källan äga något för att vinna vid dess innehåll?

  Skulle den liksom skapat källan äga någon anledning för att stå på grund av osanningar alternativt överdrifter?
   

• Beroendekriteriet. besitter källan tillkommit vid personlig grabb alternativt existerar den beroende från andra källor? kunna upphovsmannen påverkats från tidigare källor?
   
• Relevanskriteriet. existerar källan betydelsefull till den fråga vilket ställs?

  Källan blir betydelsefull ursprunglig då den förmå besvara, alternativt avfärda, ett fråga.

Historiska begrepp

Ett annat verktyg vilket behövs till för att behärska tolka samt förstå saga existerar dem olika term såsom används från forskare. Begreppen fungerar ungefär vid identisk sätt likt grammatiken utför inom tungomål.

dem behövs till för att tolka samt förstå historia.

I kursplanen nämns några term vilket ni behöver förstå:

Kontinuitet samt förändring: Begreppen kontinuitet samt förändring existerar numeriskt värde term såsom hänger samman.

Kontinuitet står på grund av detta vilket ej förändras alternativt liksom förändras många lite.

Man förmå yttra för att begreppet kontinuitet beskriver saker liksom hänger ihop oavbrutet alternativt existerar snarlika ovan tid.

Begreppet förändring existerar dess motsats. detta beskriver istället dem saker liksom förändras ovan tidsperiod. detta liksom blir annorlunda alternativt avslutas. detta existerar viktigt för att dessa numeriskt värde term ej nödvändigtvis säger för att något blivit bättre.

Förklaring: inom bakgrund används begreppet förklaring till för att ange orsaker, skäl alternativt liknande mot ett incident.

till för att ge enstaka förklaring är kapabel man alltså ej för att bara förklara alternativt återberätta vad likt hänt, utan även varför, hur samt möjligen även - angående detta efterfrågas - ange vilka följder (konsekvenser) händelsen fick på grund av samtiden samt den efterföljande historien.

Identitet: Begreppet identitet används på grund av för att förklara samt förklara samtliga dem saker såsom fullfölja för att oss upplever oss vid en visst sätt.

detta kunna handla angående för att ett människa tillhörde enstaka etnisk lag, könstillhörighet alternativt möjligen plats ett sektion från enstaka folkgrupp alternativt liknande inom historisk tidsperiod. detta handlar helt enkelt angående hur människor inom historien uppfattat sig själva liksom individer samt grupp.

Historiska epoker

Inom saga använder man begreppet epok till för att dela in tiden inom mindre samt mer hanterbara perioder.

samtliga historiska epoker existerar efterhandskonstruktioner samt bygger vid uppfattningen för att vissa händelser varit kritisk till hur historien tagit struktur. mot modell brukar man yttra för att medeltiden inledes då den siste romerske kejsaren avsattes kalenderår 476 (men man brukar avrunda samt ange tid 500 vilket uppstart till medeltiden eftersom detta existerar enklare för att hantera).

Eftersom varenda epoker existerar konstruerade från forskare finns detta olika uppfattningar ifall hur dessa bör delas in (periodiseras).

vad såsom bör dela dem samt varför existerar enstaka ständigt pågående samtal bland historiker.

Europeisk epokindelning brukar ofta delas in inom förhistorisk tidsperiod, forntid, antiken, medeltiden, tidigmodern period samt modern tid.

På SO-rummet används enstaka alternativ samt lite mer omfattande epokindelning på grund av för att enklare behärska illuminera epokernas historiska innehåll: förhistorisk tidsperiod, forntiden samt antiken, medeltiden, nya tiden, detta långa 1800-talet samt detta korta 1900-talet.

Historisk metod

Inom historisk undersökning finns ett rad olika metoder för att närma sig en källmaterial.

Tillsammans tillsammans teori utgör dessa numeriskt värde delar grunden på grund av för att analysera saga vetenskapligt.

Man kunna dela in historisk teknik inom numeriskt värde olika huvudkategorier; kvantitativ samt kvalitativ metod:

• Den kvantitativa metoden fokuserar vid mängd. Ofta analyseras källmaterialet tillsammans med hjälp från statistik samt matematik.

  dem forskare såsom fokuserar vid strukturer snarare än aktörer brukar oftare nyttja sig från kvantitativa metoder. detta existerar mot modell ett teknik likt skulle behärska användas till för att ta reda vid ekonomiska förhållanden till franska bönder år innan den franska revolutionen bröt ut. dock metoden existerar å andra sidan mindre användbar angående man önskar känna till något ifall dem franska böndernas uppfattningar ifall revolutionen såsom sådan.

  på grund av den såsom använder enstaka kvantitativ teknik blir ämne såsom kyrkoböcker, skattelängder, löneuppgifter, officiell befolkningsstatistik, enkäter alternativt liknande viktigt.
   

• I motsats fokuserar kvalitativa metoder vid för att producera fras inom detta lilla. Den vilket önskar arbeta tillsammans tolkningar från en mindre ämne vilket texter samt bilder använder lämpligen enstaka kvalitativ teknik.

  på grund av den såsom önskar undersöka varför något skedde blir detta inom större utsträckning ett nödvändig teknik. Intervjuer, närläsning från meddelande, rapport alternativt föremål eller textstycken existerar modell vid ämne såsom förmå användas.

Det existerar viktigt för att anlända minnas för att detta ej finns någon motsättning mellan detta numeriskt värde metoderna.

Den liksom arbetar tillsammans enstaka kvantitativ modell måste nästan ständigt äga någon struktur från kvalitativa inslag inom sitt forskningsarbete samt detta identisk gäller till detta omvända. Vilken teknik liksom lämpar sig bäst hör ihop tillsammans såväl teoretisk utgångspunkt såsom vilket källmaterial man arbetar tillsammans med samt vilken fråga likt bör besvaras.

Historiesyn

Avgörande till hur forskare förhåller sig mot källor samt term existerar historikerns historiesyn.

Denna existerar hårt kopplad mot hur historikern betraktar historien, vilket förmå artikel knutet mot vilken sorts forskare (vilken historisk skola) detta rör sig angående, dock även ifall annat likt politik, historikerns uppfattningar ifall identitet samt många annat.

Precis liksom allt annat vilket hanterar tolkningar från saga, fokuserar forskare vid vad samt varför någonting hände.

Enkla förklaringar inom stil tillsammans för att Hitler startade andra världskriget brukar oftast avfärdas från forskare eftersom liknande enkla förklaringar ger oss en tillfredsställande svar.

De vanligaste tolkningarna från saga kunna delas in inom fyra huvudgrupper: aktör/struktur samt materialism/idealism.

Aktör samt struktur

En från samtliga dem saker liksom påverkar ett historikers tolkningar existerar hur dem uppfattar samt arbetar tillsammans aktör samt struktur inom bakgrund (aktör = agerande individ.

struktur = system/konstruktion/sammansättning).

dem numeriskt värde begreppen existerar inom flera fall varandras motsatser. Ibland är kapabel dessa beskrivas likt individ samt samhälle. tillsammans detta menas för att historien kunna beskrivas såsom för att den drivs vidare antingen från enskilda människors handlingar, alternativt likt enstaka resultat från saker liksom sker vid samhällsnivå, var istället väldigt flera människor existerar inblandade.

Aktörer kunna inom detta kontext beskrivas liksom enskilda personer tillsammans stort påverkan vid historien medan strukturer förmå beskrivas liksom sociala, politiska samt ekonomiska struktur likt hänger samman.

Strukturer används ofta såsom ett bakomliggande förklaring mot ett historisk incident, medan aktörer är kapabel användas såsom ett utlösande faktor.

Ett modell vid detta existerar inledande världskrigets eruption.

Gavrilo Princip avlossade skotten likt dödade Franz Ferdinand samt Sophie von Chotek inom Sarajevo. inom äldre historieskrivning angavs detta ofta såsom orsaken mot detta inledande världskriget.

Moderna historieskrivning brukar istället fokusera vid orsaker likt nationalism, imperialism samt militära spänningar mellan dem inblandade länderna. Dessa existerar modell vid strukturförklaringar mot krigets eruption medan skotten inom Sarajevo existerar modell vid ett aktörsförklaring.

Idealism samt materialism

Den idealistiska (idealism = tron vid idealet, primär idéer) tolkningen från bakgrund tar sitt ursprung inom 1700- samt 1800-talets Tyskland var filosofer likt Immanuel Kant samt Friedrich Hegel plats verksamma.

Hegel, liksom plats ett från den idealistiska historieskolans främsta tänkare, menade för att historiens drivkrafter gick för att återfinna inom mänsklighetens gemensamma förnuft, samt inom detta denne kallade på grund av “världsanden”. på grund av honom fanns därför ej människors levnadsvillkor alternativt liknande saker likt drev utvecklingen vidare.

på grund av ett forskare innebär detta för att man ser idéer samt personligheter såsom historiens främsta drivkrafter.

Idealismens motsats existerar ett materialistisk ögonkontakt vid historien (materialism = detta enda viktiga existerar den materiella världen, idéer existerar bara ett reflektion från den materiella/verkliga världen). inom denna utgår man ifrån för att ekonomiska alternativt sociala förhållanden existerar drivande inom historiens tillväxt.

Denna ögonkontakt vid saga härstammar ifrån Karl Marx samt Friedrich Engels samt kallas ibland även historiematerialism.

Deras funderingar angående historien grundade sig inom uppfattningen för att den historiska utvecklingen existerar enstaka effekt från dem materiella villkor vilket oss människor lever. Villkoren påverkar människan liksom inom sin tur agerar (på bas från dem samhällsvillkor denna påverkats av).

Samhället formar människan. Detta medför för att mot modell en samhälles traditioner existerar enstaka vara från detta omgivande samhället.

En kritisk koncept hos Marx samt Engels plats för att motsättningarna inom en samhälle fanns detta vilket drev historien vidare (den historiska drivkraften). varenda samhälles specifika produktionsförhållanden skapar motsättningar mellan olika grupper samt detta existerar denna konflikt liksom driver den historiska utvecklingen vidare.

Marx samt Engels menade för att detta plats klasskamp samt kampen ifall produktionsmedlen likt drev vid den historiska utvecklingen. Produktionsförhållandena samt klasserna varierar mellan olika samhällen samt inom olika tider. Marx använde mot modell formulering liksom slav samt slavägare alternativt person som arbetar samt kapitalist likt modell vid grupper inom konflikt tillsammans med varandra.

Moderna historiematerialister använder därför gärna strukturförklaringar samt ser saker likt ekonomiska skillnader likt ett förutsättning på grund av för att olika grupper bör agera vid en alternativt annat sätt.

Exempel vid hur modellerna fungerar skulle behärska existera orsaker mot den franska revolutionen.

enstaka materialistisk tolkning söker troligtvis enstaka förklaring inom dem ekonomiska samt sociala motsättningar vilket fanns inom detta franska samhället, missväxt, fattigdom samt orättvisa sociala förhållanden. Medan enstaka idealistisk tolkning möjligen skulle leta förklaringarna inom idéer ifrån upplysningen alternativt detta franska borgerskapet.

Andra tolkningsmodeller

Materialism-idealism samt aktör-struktur existerar långt ifrån dem enda förklaringarna likt finns mot hur saga utvecklas, alternativt likt ger svar vid hur bakgrund är kapabel tolkas.

Inom den moderna historieforskningen finns mängder från metoder samt perspektiv såsom används.

Ett vanligt sätt för att analysera saga existerar genom hermeneutisk teknik. Hermeneutik tar sin utgångspunkt inom textanalys samt lägger massiv vikt vid själva tolkningen från detta skrivna.

detta gäller för att söka förstå varför personer agerat såsom dem gjort alternativt vilka stämningar liksom legat likt bas på grund av vissa historiska skeenden. Inom hermeneutiken förmå meningen hos ett små sektion endast förstås ifall den sätts inom samband tillsammans helheten.

Denna teoretiska utgångspunkt kallas ibland även på grund av kulturhistorisk därför för att den även förmå sägas innehålla tolkning från bilder, ljud samt liknande (allt möjligt likt ger intryck vid oss människor samt likt är kapabel påverka vårt agerande inom vissa situationer).

Inom hermeneutiken betraktar man ej historien såsom lagbunden, utan istället framhävas enskilda människors agerande, formulering samt liknande.

Historikern bör tolka genom för att försöka förstå sammanhanget vilket enstaka papper alternativt en skeende utspelar sig inom samt hur detta besitter påverkat dem enskildas agerande inom detta historiska förloppet.

Under 1960-talet fick socialhistoria enstaka kraftfull ställning. Den på denna plats typen från historieskrivning fokuserar vid sociala aspekter från historien.

Socialhistoria kallas ibland "historia underifrån" eftersom dess fokus existerar vid vanliga människors perspektiv. Socialhistorien försöker lyfta fram dem grupper likt tidigare varit marginaliserade inom historieskrivningen alternativt stått utanför historien. modell vid liknande grupper existerar kvinnor, person som arbetar samt etniska minoriteter.

eftersom synen vid utsatta grupper förändrats, äger även socialhistorien förändrats vilket fört tillsammans sig för att nya grupper besitter fått träda fram ur detta förflutnas dunkel.

En från dem grupper vilket vuxit fram liksom ett utlöpare ur socialhistorien existerar genushistoria. Denna skolbildning fokuserar vid studierna från kön likt ett social konstruktion.

enstaka genushistoriker försöker alltså spåra hur olika formulering på grund av könstillhörighet besitter formats genom historien, dock även hur detta besitter format historien. mot modell vilket vilket ansetts likt manligt respektive kvinnligt samt hur dessa företeelser äger påverkat samhället (och vice versa).

Historiker vilket besitter genus liksom utgångspunkt granskar även ytterligare historieskrivning då detta behövs då dem menar för att historieskrivningen ofta existerar blind till dessa perspektiv.

en modell existerar då den europeiska epokindelningen ifrågasattes från Joan Kelly-Gadols. denna utgick ifrån renässansen - enstaka period vilket bland annat framhäver individens ökade frihet inom samhället - samt visade för att kvinnor inom flera avseenden fick minskad frihet beneath perioden, mot skillnad ifrån män.

Olika perspektiv vid historia

Man kunna självklart välja för att skildra saga utifrån ett rad olika perspektiv vid ett samt identisk gång.

Politisk, finansiell alternativt social saga förmå även beskrivas tillsammans hjälp från andra perspektiv såsom en kvinnoperspektiv, klassperspektiv alternativt t.ex. ur en nationellt, europeiskt alternativt internationellt perspektiv.

LÄS MER: Historia(huvudtexten inom avsnittet Historia)

LÄS MER: Källkritisk metod

LÄS MER: Historiesyn

LÄS MER: Historiebruk

LÄS MER: Historiekultur samt historiemedvetande

LÄS MER:Tre sätt för att titta vid tid: ifall jordens, människans samt civilisationernas historia

PODCAST:Historiesyn - olika perspektiv vid historia

PODCAST:Historiebruk

PODCAST:Historiska epoker samt den europeiska epokindelningen

PODCAST:Historisk källkritik

Det förflutna: Allt vilket besitter hänt genom tiderna fram mot nuet.

detta innefattar varenda människors liv samt leverne fram tills idag. Man förmå därför yttra för att detta förflutna täcker allt vilket ägt boende, inklusive samtliga människors intryck samt ögonkontakt vid sin omvärld.

Epok: Tidsålder, period

Hermeneutik handlar dels angående metoder på grund av medvetande samt tolkning, dels ifall redogörelse från själva förståelsen samt dess villkor.

inom grova drag är kapabel man yttra för att den hermeneutiska forskaren försöker svara vid frågan: "Vad existerar detta liksom visar sig samt vad existerar innebörden inom det?".

tillsammans denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken nyttja tolkningen liksom huvudsaklig forskningsmetod. enstaka förutsättning till hermeneutisk undersökning existerar insamlandet från ämne. på grund av för att behärska dra slutsatser måste forskningen baseras vid stora underlag.

Historia existerar alltså ej identisk sak vilket detta förflutna (se ovan).

Något förenklat är kapabel man istället yttra för att bakgrund bygger vid händelser inom förfluten tidsperiod samt vid utforskningen från dessa händelser. Läs mer >

Historiekultur: Hur saga uppfattas vid ett kollektiv nivå.

Historiemedvetande: Hur saga uppfattas vid enstaka individuell nivå.

Historiesyn: Olika sätt för att tolka historien.

Tolkningen bestäms från vilka "glasögon" likt används inom den historiska analysen. detta handlar bl.a. angående vilka drivkrafter man anser ligger på baksidan den historiska utvecklingen - historiens väg framåt.

Kvalitativ teknik (någots inre konsistens, karaktär, värde och/eller kvalitet): Kvalitativ undersökning söker genom vetenskapliga metoder (för data samt tolkning från löpande skrivelse samt ytterligare icke-numerisk data) fånga ej bara människors handlingar utan även tolka dessa handlingars innebörder.

Kvantitativmetod (mätbar): Kvantitativ undersökning innebär för att man studera strukturerade uppgifter, detta önskar yttra uppgifter likt är kapabel kvantifieras inom kategorier alternativt inom siffror.

Källkritik: teknik på grund av för att undersöka källors karaktär samt innehåll inom avsikt för att fastställa deras användbarhet liksom underlag på grund av studier alternativt forskning.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad existerar skillnaden mellan kvarlevor samt berättande källor inom historisk forskning?
    
2. Vilka existerar dem primära källkritiska kriterierna vilket används från historiker?
    
3. Hur definieras begreppen kontinuitet samt förändring inom historieanalys?
    
4. På vilka sätt skiljer sig kvantitativa samt kvalitativa metoder inom historisk forskning?
    
5. Hur påverkar historikers historiesyn deras tolkning från historiska händelser samt skeenden?
    
6. Ge modell vid hur olika historiska perspektiv, vilket filosofi som betonar ideal samt materialism, förmå ge olika tolkningar från ett bestämd historisk händelse.
    
7. Reflektera ovan betydelsen från socialhistoria samt genushistoria på grund av vår medvetande från historien.
   Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Varför används epok begreppet?, Fördelar tillsammans med för att nyttja epoker?, Nackdelar tillsammans med för att nyttja epoker?

   Hur äger dessa perspektiv bidragit mot för att bredda synen vid historiska skeenden samt grupper?
    

Litteratur samt referenser:
Anders Berge, Att begripa detta förflutna: förklaring, kategorisering samt kolligation inom historievetenskapen, Studentlitteratur, 1995
Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: ifall historieskrivning, teori samt metod, 1.

uppl., Studentlitteratur, 2015
Bjarne Larsson, Gabriela (red.), Forma historia: metodövningar, Studentlitteratur, 2002
Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter (red.), Genushistoria: ett historiografisk exposé, Studentlitteratur, 2004
Joan Kelly-Gadol, Did women have a Renaissance?, 1977
https://winchester.rl.talis.com/items/EA94FC59-6505-793B-3C21-A89462B14E8A.html.

[Hämtad 2019-01-05]
Hegel, Oskar Mark. https://www.filosofer.se/hegel.html. [Hämtad 2019-01-12]
Ingvar Johansson & Sven-Eric Liedman, Positivism samt marxism, 4. uppl., Daidalos, 1993
Bo Petersson & Alexa Robertson (red.), Identitetsstudier inom praktiken, 1. uppl., Liber finans, 2003
Rolf Torstendahl & Thorsten Nybom, Historievetenskap likt teori, erfarenhet, ideologi, Författarförl., 1988
 

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare samt föreläsare

Webbplats:gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena inom blickfånget från Mikael Bruér innehåller konkreta råd vid hur ni förmå förbättra din utbildning.

Tillsammans tillsammans lektionsförslag samt didaktiska reflektioner presenteras enstaka klar samt nytänkande modell på grund av användningen från Lgr 11 inom arbetet tillsammans med dem fyra SO-ämnena.. tillsammans med utgångspunkt inom författarens eget förhållningssätt mot SO-ämnet behandlas historik, styrdokument samt bedömning.

SO-ämnena inom blickfånget existerar inom inledande grabb inriktad mot pedagog vid högstadiet, dock även pedagog vid mellanstadiet samt gymnasiet kunna äga nytta från boken.

Den besitter ett klar koppling mot skolans styrdokument samt existerar skriven på grund av för att passa varenda såsom jobbar tillsammans med SO.

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan på grund av saga åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner till saga 1a1, bakgrund 1a2, bakgrund 1b, bakgrund 2a, saga 2b samt bakgrund 3.

Genomgång (8:24 min) från SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) såsom på denna plats redogör varför oss besitter olika epoker inom historien samt hur man delar in historien inom olika epoker.

Sättet för att utföra detta vid kallas till periodisering. detta vanligaste sättet oss tar sektion från epoker existerar den klassiska europeiska indelningen från historien. inom klippet nämns även Kinas sätt för att periodisera dess bakgrund samt varför oss införde epoken "vikingatid" inom Norden.