Ursprung av det turkiska ordet
Turkiska
Turkiska (Türkçe) alternativt turkietturkiska existerar en turkspråk vars ursprungsområde existerar Centralasien. detta talas såsom modersmål från cirka 100 miljoner människor,[1] främst inom Turkiet var detta existerar officiellt tungomål, liksom från turkcyprioter vid norra Cypern.
Turkiskan utgör en gemensamt tungomål till Anatoliens varierade befolkningar samt talas även från mindre grupper inom dem delar från Europa liksom fram mot inledande världskriget tillhörde Osmanska riket (Albanien, Bosnien samt Hercegovina, Bulgarien, Grekland, Kosovo, Montenegro samt Nordmakedonien). Språket talas även från turkiska invandrare inom västra europa, särskilt Tyskland.
detta existerar detta största från turkspråken. på grund av för att ej förväxlas tillsammans sina släktspråk kallas turkiska ibland särskilt till turkietturkiska (Türkiye Türkçesi). Turkiskan skrevs mot 1920-talet tillsammans detta arabiska alfabetet varefter ett passage skett mot latinska alfabetet. Detta skedde vilket sektion inom Turkiets strävan för att etablera samhörighet tillsammans med Europa.
Språkets rötter är kapabel spåras mot Mongoliet samt Centralasien samt dem inledande skriftliga lämningarna existerar närmare 1200 kalenderår gamla. Osmanskan, den omedelbara precursor mot dagens turkiska, spreds åt väster då detta osmanska riket utvidgades. liksom enstaka från den moderna turkiska republikens landsfader Atatürks reformer, ersattes 1928 detta osmanska alfabetet (en variant från arabiska alfabetet) från ett variant från detta latinska alfabetet.
Samtidigt inledde den Turkiska språkkommittén en sysselsättning på grund av för att reformera turkiskan genom för att avlägsna persiska samt arabiskalånord mot förmån till turkiska synonymer, samt ifall liknande ej fanns genom nybildningar ifrån turkiska rötter. Tusentals turkiska mening existerar dock ännu persiska samt arabiska lånord. inom dagens Turkiet talar man således enstaka lokalmodifierad variant från ursprungsturkiskan.
Typiskt på grund av turkiskan existerar dess vokalharmoni samt utpräglat agglutinerande språkstruktur tillsammans flera suffix, vilket innebär för att många långa mening är kapabel bildas. andra agglutinerande tungomål existerar mot modell finska, magyariska, swahili samt esperanto.
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Turkiskan ingår inom den turkiska, alternativt västra, undergruppen från dem sydvästturkiska (eller oghuziska) turkspråken.
något som ligger nära eller är i närheten tungomål existerar gagauziska (talat främst inom Gagauzien inom Moldavien), balkangagauziska samt khorasanturkiska, azerbajdzjanska samt, vid längre håll, turkmeniska. Turkspråken existerar ett språkfamilj likt omfattar ungefär 30 levande tungomål såsom talas inom Östeuropa, Centralasien samt Sibirien. dem ingår i enlighet med enstaka sektion vetenskapsman inom enstaka större släkt, altaiska språk,[2] likt även inkluderar mongolspråk.
beneath främst 1800-talet ville ett team lingvister inordna turkspråken samt mongolspråken inom den ural-altaiska storfamiljen, var finska, estniska samt magyariska ingår inom Europa liksom ett massiv mängd mindre tungomål inom europeiska samt asiatiska Ryssland.
Omkring 40 andel från samtliga vilket talar turkspråk talar turkiska.[3] Turkiskans karakteristiska drag, vilket vokalharmoni, agglutinering samt frånvaro från grammatiskt genus, existerar genomgående inom turkspråken samt dem altaiska språken.[3] detta finns ett upphöjd grad från ömsesidig medvetande mellan turkisktalande samt talare från dem andra turkspråken, inklusive azerbajdzjanska, turkmeniska, qashqai samt gagauziska.[4] Däremot är kapabel ej talare från övriga turkspråk utan utbildning samt träning läsa turkiska då detta tungomål äger övergått mot latinska tecken.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Turkiskan går tillbaka mot fornturkiskan.
dem allra första kända turkspråkiga inskrifterna återfinns inom nuvarande Mongoliet, likt Bugut-inskrifterna tillsammans sogdiska alfabetet beneath detta inledande gökturkiska khanatet, vilka dateras mot andra hälften från 500-talet.[5][6] dem numeriskt värde monumentala Orchoninskrifterna, vilket restes mot fursten rolig Tigins samt hans broder kejsaren Bilge Khans ära samt härstammar ifrån något situation mellan 732 samt 735, utgör enstaka ytterligare viktig tidig lämning.
Efter för att dessa monument upptäckts samt utgrävts från ryska arkeologer inom området kring Orchondalen nära vattendrag Orchon inom nuvarande Mongoliet ifrån 1889 mot 1893 fastslogs för att språket inom inskrifterna fanns fornturkiska skrivet tillsammans med orchonskrift, såsom även besitter kallats "turkiska runor" vid bas från yttre likhet tillsammans med dem germanskarunorna.[7]
Fornturkiskan kom för att delas inom flera grenar, däribland den västligt oghuziska.
beneath tidig medeltid (cirka 500-tal mot 1000-tal) spreds folkgrupper likt talade turkspråk ovan Centralasien sålunda för att dem täckte en vidsträckt geografiskt sektor ifrån Sibirien mot Europa samt Medelhavet. Seldjukerna inom synnerhet spred sitt oghuziska tungomål, den direkta precursor mot dagens turkiska, mot Anatolien ifrån 1071, då dem fick herravälde ovan den östra delen från halvön efter slaget nära Manzikert.
inom samt tillsammans islams spridning vid 1000-talet började turkspråk tecknas tillsammans med detta arabiska alfabetet (karachanidiskan). beneath 1000-talet publicerade även enstaka tidig språkforskare, Kaşgarlı Mahmud ifrån Karakhanidkhanatet, den inledande större ordboken ovan turkspråk, Divânü Lügati't-Türk, vilken även innehöll den inledande kända kartan ovan turkspråkstalares geografiska utbredning.[8]
Osmanska
[redigera | redigera wikitext]Seldjukerna spred beneath 1200-talet turkiskan mot Anatolien.
var inleddes vid 1200-talet fornanatoliskturkiskan, en förstadium mot osmanskan (den turkiska likt kom för att utvecklas inom detta osmanska riket). Den osmanska turkiskan delas in inom tre perioder: fornosmanskan (fram mot 1400-talet), medelosmanskan (1500- samt 1600-talen) samt nyosmanskan (1700- samt 1800-talen). Osmanskan ägde enstaka massiv mängd arabiska samt persiska lånord (dessa utgjorde vilket maximalt omkring 20 andel från ordförrådet).[källa behövs]
Efter för att karachaniderna samt seldjukerna, likt betraktas vilket dem kulturella föregångarna mot osmanerna, antagit islam omkring tid 950, upptog dessa staters administrativa tungomål ett ganska massiv möte lånord ifrån arabiska samt persiska.
Turkisk litteratur ifrån den osmanska perioden, inom synnerhet osmansk divanpoesi, plats starkt influerad från persiska. Bland annat upptogs persiska versmått samt ett massiv mängd lånord.
Ordet sittgrupp mot modell, detta finns belagt inom land sedan start från 1700-talet samt förmå närmast äga lånats in ifrån tyskans Sofa alternativt franskans sofa.beneath dem ovan 600 tid då detta osmanska riket existerade (cirka 1299–1922) plats dess litterära samt officiella tungomål ett blandning från turkiska, persiska samt arabiska, vilken skilde sig avsevärt ifrån den vardagliga talade turkiskan, samt betecknas osmanska.
Språkreform samt nutida turkiska
[redigera | redigera wikitext]Den moderna turkiskan anses ofta äga skapats från Turkiets förste president, Kemal Atatürk, såsom införde detta latinska alfabetet (och därmed även förbjöd användning från detta arabiska) samt lät genomföra grundlig språkreformer.
dem arabiska samt persiska lånorden ersattes inom massiv utsträckning från synonymer, dialektala alternativt syntetiska mening. Språkliga reformer äger fortgått sedan dess samt nya mening introduceras ännu inom massiv utsträckning.
Efter för att republiken Turkiet ägde bildats samt efter alfabetsreformen bildades Turkiska språkkommittén (Türk Dil Kurumu - TDK) beneath Mustafa Kemal Atatürks beskydd 1932, tillsammans syftet för att bedriva undersökning angående turkiskan.
enstaka från kommitténs data fanns för att påbörja enstaka språkreform på grund av för att byta ut lånord från arabiskt samt persiskt ursprung mot turkiska motsvarigheter.[9] Genom för att förbjuda användning från ersatta lånord inom pressen lyckades kommittén rensa ut flera hundra mening tillsammans icke-turkiskt ursprung ur språket.
dem flesta mening likt infördes inom språket från TDK plats nya avledningar ifrån turkspråkiga rötter, dock TDK valde även för att återuppliva fornturkiska mening såsom ej ägde använts vid århundraden.[10]
På bas från denna plötsliga förändring från språket började äldre samt yngre personer inom Turkiet skilja sig inom fråga ifall detta ordförråd dem använde.
Medan dem generationer vilket föddes före 1940-talet tenderar för att nyttja äldre begrepp från arabiskt alternativt persiskt ursprung, föredrar dem yngre generationerna nya formulering. Exempelvis använde Atatürk egen inom sitt stora anförande mot parlamentet 1927 ett osmansk talarstil liksom idag låter således främmande för att man äger varit tvungen för att "översätta" den numeriskt värde gånger mot nutida turkiska: ursprunglig 1963, sedan 1986.[11] detta finns även ett politisk dimension inom språkdebatten, då konservativa grupper tenderar för att nyttja mer arkaiska mening inom pressen alternativt inom vardagsspråk.
Under dem senaste årtiondena äger TDK fortsatta för att mynta nya turkiska mening till för att uttrycka nya term samt teknologier då dem kommer in inom språket, mestadels ifrån engelskan. flera från dessa mening, särskilt begrepp inom informationsteknologi, besitter blivit allmänt accepterade, dock TDK kritiseras emellanåt till för att mynta mening liksom låter påhittade samt konstgjorda.
Vissa tidigare nyskapade mening, såsom bölem (som skulle ersätta fırka, "politiskt parti"), fick ej allmänhetens gillande. Istället besitter fırka ersatts från detta franska lånordet parti. Vissa mening såsom återupplivats ifrån fornturkiskan besitter antagit inriktade betydelser: mot modell används betik (som ursprungligen betydde "bok") för tillfället tillsammans betydelsen skript inom datavetenskap.
Många från dem mening likt äger myntats från TDK samexisterar tillsammans sina äldre motsvarigheter. Detta sker vanligen då en lånord får enstaka fräsch innebörd. Exempelvis används termen dert, liksom härstammar ifrån detta persiska termen dard (درد "smärta"), inom turkiskan tillsammans betydelsen "problem" alternativt "bekymmer", medan detta inhemska turkiska termen ağrı används på grund av kroppslig smärta.
Ibland besitter lånordet ett något speciell innebörd än detta inhemska turkiska termen, vilket leder mot ett situation liknande samexistensen inom engelskan mellan germanska samt romanska mening. Bland dem gamla mening såsom ersattes finns begrepp inom matematik, väderstreck, några månadsnamn samt flera substantiv samt adjektiv.
Några modell vid nutida turkiska mening samt dem gamla lånorden är:
| Osmanska | Nutida turkiska | Översättning | Kommentar |
|---|---|---|---|
| müselles | üçgen | triangel | Sammansättning från substantivet üç ("tre") samt detta många gamla turkspråkiga substantivet gen ("spänning", "sida") |
| tayyare | uçak | flygplan | Avlett ifrån verbet uçmak ("att flyga") |
| nispet | oran | proportion | Det gamla termen används ännu idag inom språket tillsammans tillsammans med detta nya.
detta nya termen kommer ifrån detta fornturkiska verbet or- (att skära). |
| şimal | kuzey | norr | Avlett ifrån detta fornturkiska substantivet kuz ("kall samt mörk plats", "skugga"). termen existerar återupplivat ifrån medelturkiskan.[12] |
| teşrinievvel | ekim | oktober | Substantivet ekim betyder "handlingen för att plantera", samt syftar vid planterandet från sädesfrön vid hösten, vilket existerar vanligt inom Turkiet |
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Turkiskan talas liksom modersmål från turkar inom Turkiet samt inom den turkiska diasporan inom runt 30 andra länder.
Turkisktalande minoriteter finns inom synnerhet inom länder likt tidigare (helt alternativt delvis) tillhörde Osmanska riket, såsom Bulgarien, Cypern, Grekland (främst inom Västra Thrakien), Nordmakedonien, Rumänien samt Serbien.[13] ovan numeriskt värde miljoner turkisktalare bor inom Tyskland, samt detta finns stora turkiskspråkiga grupper inom Nederländerna, Österrike, Belgien, Schweiz samt Storbritannien.[14] samtliga etniskt turkiska invandrare talar dock ej turkiska flytande.
Antalet modersmålstalare inom Turkiet existerar omkring 60-67 miljoner, vilket motsvarar ungefär 90-93 andel från befolkningen, samt 65-73 miljoner modersmålstalare finns ovan bota världen.[3][15] Turkiska talas vilket inledande alternativt andra tungomål från nästan samtliga invånare inom Turkiet, medan kurdiska existerar inledande tungomål till större delen från dem övriga (omkring 3 950 000 i enlighet med uppskattningar 1980).[16] dem flesta språkliga minoriteter inom Turkiet existerar dock tvåspråkiga samt talar turkiska vilket andra tungomål upp mot flytande nivå.
Turkiskans vidsträckta utbredning beror mot massiv sektion vid Osmanska rikets erövringar inom region samt vid Balkan samt vid den senare turkiska arbetskraftsinvandringen mot europeiska länder, främst Tyskland.
Officiell ställning
[redigera | redigera wikitext]Turkiska existerar detta officiella språket inom Turkiet samt existerar en från dem officiella språken vid Cypern.
detta äger även officiell ställning inom Prizrendistriktet inom Kosovo samt inom flera kommuner inom Nordmakedonien, beroende vid koncentrationen från turkiskspråkiga inom lokalbefolkningen.
Turkiska språkkommittén (Türk Dil Kurumu alternativt TDK) existerar inom Turkiet den myndighet vilket kontrollerar detta turkiska språket.
Kommittén äger stort effekt samt äger sedan den bildades 1932 från Kemal Atatürk beneath namnet Türk Dili Tetkik Cemiyeti ("Sällskapet på grund av undersökning angående turkiska språket") låtit genomföra många ej ständigt helt okontroversiella reformer från detta turkiska språket. Turkiska språkkommittén plats influerad från språklig purism, samt ett från dess främsta målsättningar plats för att ersätta lånord samt utländska grammatiska konstruktioner tillsammans med motsvarigheter från turkiskt ursprung.[17] Dessa förändringar, tillsammans tillsammans införandet från detta nya turkiska alfabetet 1928, något som har fått en viss form eller struktur den nutida turkiska vilket talas idag.
TDK blev en självständigt kroppsdel 1951, då man avskaffade kravet vid för att utbildningsministern skulle artikel ordförande. Denna ställning fortsatte mot augusti 1983, då TDK åter blev en statligt kroppsdel inom 1982 års turkiska författning efter militärkuppen 1980.[10]
Dialekter
[redigera | redigera wikitext]Turkiskan existerar en tungomål tillsammans ganska stora dialektala skillnader.
Framför allt varierar uttalet från konsonanterna c, ç, ğ, h, k, s, ş samt z.[18]
Istanbulturkiska existerar etablerat likt Turkiets officiella standardspråk. Trots detta utjämnande inflytandet ifrån standarden likt används inom massmedier samt träning sedan 1930-talet finns den dialektala variationen kvar.[19] vetenskapsman ifrån Turkiet hänvisar ofta mot turkiska dialekter liksom ağız alternativt şive, vilket medför enstaka tvetydighet tillsammans detta lingvistiska begreppet accent[särskiljning behövs], vilket även täcks från dessa mening.
arbete likt undersöker turkiska dialekter utförs från flera högskola, samt från ett speciell arbetsgrupp inom Turkiska språkföreningen, samt på grund av närvarande genomförs sysselsättning tillsammans för att samla samt publicera forskningen såsom enstaka uttömmande dialektatlas ovan turkiskan.[20][21]
Turkiskans standarddialekt existerar İstanbul.
Rumelice (rumeliska) talas inom Rumelien vid Balkan samt från invandrare därifrån, samt inbegriper dem distinkta dialekterna inom Deliorman, Dinler and Adakale likt existerar influerade från Balkanspråkförbundet. Kıbrıs existerar namnet vid cypriotisk turkiska, likt talas från turkcyprioter. Edirne existerar dialekten inom Edirne inom Trakien.
Ege talas inom området nära Egeiska havet samt används även inom Antalya.
Ordnat efter förekomst (vanligaste orden först) besitter jag observerat: Turkisk stavning.dem nomadiska Yörük-stammarna inom Medelhavsområdet samt Balkanhalvön besitter även sin personlig turkiska dialekt.[källa behövs]
Güneydoğu talas inom sydöst, öster angående Mersin. Doğu, ett dialekt inom Östanatolien, bildar en dialektkontinuum tillsammans azerbajdzjanska, särskilt tillsammans med Karapapakdialekter inom vissa områden.
inom område Centralanatolien talas Orta Anadolu.[källa behövs]Karadeniz, likt talas inom den östliga Svarta havsregionen samt främst företräds från dialekten inom Trabzon, uppvisar substratinflytande ifrån grekiska inom språkljud samt syntax.[22]Kastamonu talas inom Kastamonu samt dess omgivningar.
Dialekten Hemşince talas från den västra gruppen från hamshenier omkring resa sig samt existerar influerad från armeniska.[23]Karamanlıca talas inom Grekland, var den även kallas Kαραμανλήδικα (Karamanlidika). Den existerar karamanlidernas skriftliga standard.[källa behövs]
Andra turkiska dialekter existerar danubiska, eskişehir (i provinsen Eskişehir inom västra Anatolien), razgrad, karamanska (i provinsen Karaman inom centrala Anatolien), gaziantep (i provinsen Gaziantep inom södra Turkiet), urfa (i provinsen Şanlıurfa inom sydöstra Turkiet), goynuk (runt ett bygd inom Bolu).[källa behövs]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Flera från dem turkiska konsonanterna äger främre samt bakre allofoner; artikulationsstället varierar något beroende vid angående den efterföljande vokalen existerar främre alternativt bakre (till modell [l] före främre vokaler dock [ɫ] före bakre).
Fonemet /ɣ/, vanligtvis kallat "mjukt g" (yumuşak ge), skrivet 'ğ', besitter en många speciellt värde. Mellan numeriskt värde främre vokaler representerar detta egentligen ett ganska svag främre velar approximant, [ɰ], dock förmå även kontraheras mot ett palatal, [j]. Då den existerar inom slutet från mening alternativt före enstaka konsonant förlängs den föregående vokalen.[24] inom övriga positioner uttalas den ej alls.
Dialektalt förekommer flera varianter, däribland för att den uttalas [ʁ] alternativt [ɣ] efter bakre vokal samt [g] efter främre, samt ibland även [x].
Ljuden [c], [ɟ] samt [l] existerar inom ursprungligen turkiska mening allofoner inom komplementär leverans tillsammans [k], [g] samt [ɫ]. dem förra förekommer tillsammans främre vokaler samt dem senare tillsammans med bakre vokaler.
inom stavningen skrivs båda serierna <k>, <g> samt <l>. inom vissa lånord kunna dock [c] samt [ɟ] inträffa tillsammans med bakre vokaler, mot modell kâr [caɾ] "vinst" gentemot kar [kaɾ] "snö".[24] då ett vokal läggs mot substantiv likt slutar tillsammans postvokaliskt <k> blir <k> <ğ> genom konsonantalternation.[25]
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Främre | Bakre | ||
|---|---|---|---|
| Stängd | Orundad | i | ɯ |
| Rundad | y | u | |
| Öppen | Orundad | e | a |
| Rundad | œ | o |
Turkiskans vokaler existerar, inom alfabetisk ordning, a, e, ı, i, o, ö, u, ü.
detta förekommer inga diftonger inom turkiskan samt då numeriskt värde vokaler träffas, vilket sker sällan samt endast inom lånord, behåller varenda vokal sitt individuella ljud.
Vokalharmoni
[redigera | redigera wikitext]Ett typiskt drag inom turkiskan existerar vokalharmonin, vilket innebär för att varenda vokaler inom en mening måste överensstämma tillsammans med varandra inom uttalsposition.
ifall den inledande vokalen inom en mening existerar främre blir inom regel även övriga vokaler främre. Detta existerar särskilt påtagligt inom ändelser vars vokaler ständigt existerar antingen främre alternativt bakre beroende vid ordstammens vokal.
Det turkiska vokalsystemet förmå betraktas likt platt, var vokaler kännetecknas från numeriskt värde egenskaper: främre/bakre samt rundad/orundad.
Vokalharmoni existerar den princip i enlighet med vilken en inhemskt turkiskt mening innehåller antingen uteslutande bakre vokaler (a, ı, o, u) alternativt uteslutande främre vokaler (e, i, ö, ü). Vokalmönstret framträda inom tabellen nedan.[26]
| Främre | Bakre | |||
|---|---|---|---|---|
| Orundad | Rundad | Orundad | Rundad | |
| Hög | i | ü | ı | u |
| Låg | e | ö | a | o |
Grammatiska affix äger "en kameleontliknande beskaffenhet",[27] samt följer någon från nästa vokalharmonimönster:
- tvåfaldig (-e/-a):[28] exempelvis existerar lokativsuffixet-de efter främre vokaler samt -da efter bakre vokaler.
Notationen -de2 existerar ett bekväm förkortning på grund av detta mönster.
- fyrfaldig (-i/-ı/-ü/-u): exempelvis existerar genitivsuffixet-in alternativt -ın efter orundade vokaler (främre respektive bakre), samt -ün alternativt -un efter motsvarande rundade vokaler. inom detta fall används notationen -in4.
Följande modell, vilket utgår ifrån kopulan-dir4 ("[det] är"), illustrerar vokalharmonins principer inom praktiken: Türkiye'dir ("det existerar Turkiet"), kapıdır ("det existerar dörren"), dock gündür ("det existerar dagen"), paltodur ("det existerar kappan").
Det finns några undantag ifrån reglerna ifall vokalharmoni. inom sammansatta mening behöver ej vokalerna harmoniera mellan dem mening såsom utgör delar från sammansättningen (alltså existerar former liksom bu|gün ("idag") samt baş|kent ("huvudstad") tillåtna). Dessutom tillämpas ej vokalharmoni till lånord samt vissa oförändrade affix, såsom -yor (presens) samt -bil- (potentialis).
Vissa lånord uppvisar dock partiell alternativt fullständig vokalharmoni (till modell mümkün "möjlig" < arabiska mumkin, samt dürbün "kikare" < persiska dūrbīn).[29] detta finns även några erhålla inhemska turkiska mening liksom ej följer regeln, såsom anne ("moder"). inom sådana mening - samt inom lånord - harmonierar suffixen tillsammans med den sista vokalen: alltså annedir ("hon existerar mor").
Vägskylten vid bilden ovan illustrerar samtliga dessa egenskaper:
- ett inhemskt sammansatt mening likt ej lyder beneath vokalharmoni: Orta|köy ("mellanby" – en ortnamn)
- ett lånord likt även bryter mot vokalharmoni: viyadük ("viadukt" < franska viaduc)
- possessivsuffixet -i4 harmonierar tillsammans slutvokalen (och mjukar k-et genom konsonantförändring): viyadüğü
Betoning
[redigera | redigera wikitext]Betoningen existerar vanligtvis vid den sista stavelsen,[24] tillsammans undantag på grund av vissa ändelsekombinationer samt vissa fåstaviga mening, likt mot modell masa, "bord", såsom uttalas ['mɑsɑ].
Undantag utgör dessutom vissa lånord, särskilt ifrån italienska samt grekiska, liksom flera egennamn. sådana lånord besitter oftast betoning vid den näst sista stavelsen (/ɫoˈkanta/ lokanta "restaurang" samt /isˈkele/ iskele "kaj"), dock betoningen från egennamn existerar mindre förutsägbar (/isˈtanbuɫ/ İstanbul, /ˈaŋkaɾa/ Ankara).
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Turkiskan existerar en agglutinerande samt vokalharmoniserande tungomål vilket ofta använder affix, särskilt suffix (ändelser).[30] Ordföljden existerar subjekt–objekt–predikat.
Affix
[redigera | redigera wikitext]Suffix används nära ordbildning samt på grund av för att visa den grammatiska funktionen hos en mening. dem förmå uttrycka en ords kasus samt ägarens individ, vilket utför för att en mening kunna fyllning enstaka hel menings funktion (till modell evinizdeyiz, "vi existerar nära till er hus").
Agglutinationen innebär för att flera suffix läggs vid ordstammarna vilket innebär för att många långa mening är kapabel bildas. inom stort sett kunna hur flera suffix vilket helst fogas vid en mening efter varandra. Suffix kunna även användas på grund av för att producera nya mening, såsom för att producera en verb ifrån en substantiv, alternativt en substantiv ifrån ett verbrot (se avsnittet ifall ordbildning).
dem flesta affix anger ordets grammatiska funktion.[31]Prefix existerar dock betydligt ovanligare. dem enda inhemska prefixen existerar allittererande intensifierande stavelser liksom används tillsammans med adjektiv alternativt adverb: mot modell sımsıcak ("kokhet" < sıcak) samt masmavi ("klarblå" < mavi).[32] Prefix förekommer även inom lånord.
Den vidsträckta användningen från affix förmå ge upphov mot långa mening. detta sägs skämtsamt för att detta längsta turkiska termen existerar Çekoslovakyalılaştıramadıklarımızdanmışsınız, vilket betyder "Ni sägs artikel enstaka från dem såsom oss ej lyckades omvända mot tjeckoslovak". Detta modell existerar förstås påhittat, dock långa mening förekommer faktiskt ofta inom normal turkiska, vilket inom denna rubrik mot enstaka dödsannonskolumn inom enstaka tidning: Bayramlaşamadıklarımız (Bayram [festival]-recipr-impot-partic-plur-posspl1; "De från oss tillsammans vilka oss ej är kapabel utbyta bayramhälsningar").[33]
Genus
[redigera | redigera wikitext]Turkiskan saknar genus.
Detta innebär för att detta mot modell endast finns en tredjeplats persons personligt pronomen, o, vilket existerar oberoende från den tillsyftades kön (och vilket alltså förmå översättas mot svenska liksom både "han", "hon" samt "den"/"det"). Likaså saknas genusvarianter vid flertalet substantiv; dessa specificeras vanligtvis genom en genusbestämmande adjektiv (till modell erkek çocuk, "pojke", egentligen "manligt barn").
Substantiv
[redigera | redigera wikitext]Det finns ingen bestämd produkt inom turkiskan, dock bestämdhet hos objektet impliceras då ackusativändelsen används (se nedan). Den obestämda artikeln existerar bir. flertal bildas genom tillägg från suffixet -lar respektive -ler (beroende vid föregående stavelses vokal).
Pluralmärket-ler2 följer omedelbart vid substantivet före kasus- alternativt andra suffix (till modell köylerin "byarnas").
Kasus
[redigera | redigera wikitext]Turkiska substantiv böjs genom för att dem tillförs kasusändelser, liksom inom exempelvis latin. detta finns sex substantivkasus inom turkiskan: nominativ (grundform), genitiv (ägande), ackusativ (direkt objekt), dativ (indirekt objekt, riktning mot), lokativ (läge alternativt plats) samt ablativ (riktning från).
samtliga dessa ändelser följer vokalharmoni (visas inom tabellen tillsammans hjälp från den upphöjda notationen).
| Kasus | Ändelse | Exempel | Betydelse | |
|---|---|---|---|---|
| köy "by" | ağaç "träd" | |||
| Nominativ | Ø (ingen) | köy | ağaç | by(n)/träd(et) |
| Genitiv | -in4 | köyün | ağacın | byns/trädets |
| Dativ | -e2 | köye | ağaca | till byn/trädet |
| Ackusativ | -i4 | köyü | ağacı | byn/trädet |
| Ablativ | -den2 | köyden | ağaçtan | från byn/trädet |
| Lokativ | -de2 | köyde | ağaçta | i byn/på trädet |
Böjningen från ağaç illustrerar numeriskt värde viktiga drag inom turkisk fonologi: för att konsonanter assimileras inom suffix (ağaçtan, ağaçta) samt för att slutkonsonanter blir tonande framför vokaler (ağacın, ağaca, ağacı).
Kasusmärket till ackusativ används bara på grund av bestämda objekt; jämför ağaç gördük "vi såg ett träd" tillsammans med ağacı gördük "vi såg trädet".[34] Pluralmärket -ler2 används ej då enstaka klass alternativt kategori avses: ağaç gördük förmå lika gärna betyda "vi såg träd [när oss gick genom skogen]" – inom motsats mot ağaçları gördük "vi såg träden [i fråga]".
Dessutom förmå substantiv ta suffix liksom tilldelar person: exempelvis -imiz4, "vår". tillsammans tillägg från kopulan (till modell -im4, "jag är") kunna fullständiga meningar bildas. Den interrogativa partikeln mi4 följer omedelbart detta mening såsom frågan gäller: köye mi? "[på väg] mot byn?", ağaç mı? "[är detta ett] träd?".
| Turkiska | Svenska |
|---|---|
| ev | hus(et) |
| evler | hus(en) |
| evin | ditt byggnad |
| eviniz | ert (plural/formellt) bostad |
| evim | mitt byggnad |
| evimde | vid mitt byggnad |
| evlerinizin | dina hus'/edra hus' |
| Evinizdeyim. | Jag existerar nära ditt byggnad. |
| Evinizde miyim? | Är jag nära ditt hus? |
De turkiska personliga pronomenen inom nominativ existerar ben (1s), sen (2s), o (3s), biz (1pl), siz (2pl, alternativt formellt/artigt 2s) samt onlar (3pl). dem böjs regelbundet tillsammans med några undantag: benim (1s gen.); bizim (1pl gen.); bana (1s dat.); sana (2s dat.); samt dem oblika formerna från o använder roten on.
samtliga andra pronomen (reflexiv kendi samt därför vidare) böjs regelbundet.
Adjektiv
[redigera | redigera wikitext]Turkiska adjektiv böjs ej. dem flesta adjektiv förmå dock även användas liksom substantiv, inom vilket fall dem böjs: exempelvis güzel ("vacker") → güzeller ("(de) vackra personer(na)"). Adjektiv likt används attributivt föregår dem substantiv vilket dem utgör bestämning mot.
En från dem maximalt påtagliga influenserna vid detta turkiska språket kommer ifrån persiska samt arabiska.Adjektiven var ("befintlig") samt yok ("obefintlig") används inom flera fall var svenskan skulle nyttja "det finns" alternativt "har", till exempelsüt yok ("det finns ingen mjölk", bokstavligt "mjölk(en) (är) obefintlig"); konstruktionen "substantiv 1-GEN substantiv 2-POSS var/yok" förmå översättas "substantiv 1 har/har ej substantiv 2"; imparatorun elbisesi yok "kejsaren äger inga kläder" ("kejsare(n)s kläder-hans obefintlig(a)"); kedimin ayakkabıları yoktu ("min kattdjur ägde inga skor", bokstavligt "katt-min-s sko-plur.-dess obefintlig(a)-dåtid").
Som förstärkning kunna den inledande stavelsen inom en mening dubbleras (till modell förmå beyaz, "vit", bli bembeyaz, "mycket vit", samt sıcak, "varm", är kapabel bli sımsıcak, "mycket varm").
Verb
[redigera | redigera wikitext]Turkiska verb uppvisar enstaka diversitet från tempus, modus samt aspekt.
Verben anger individ.
Ordet ”tanrı” betyder ”Gud” samt används på grund av för att referera mot ett högre inflytande alternativt skapare.dem förmå göras negativa, potentiala ("kan") alternativt impotentiala ("kan inte"). Dessutom anger turkiska verb tempus (presens, preteritum, inferentialis, futurum samt aorist), modus (konditionalis, imperativ, necessitativ samt optativ) samt aspekt. Negation uttrycks tillsammans med infixet-me2- omedelbart efter verbstammen.
| Turkiska | Svenska |
|---|---|
| gel- | (att) komma |
| gelebil- | (att) behärska anlända |
| gelme- | (att) ej komma |
| geleme- | (att) ej behärska komma |
| gelememiş | jag sluter mig mot för att han/hon ej kunde komma |
| gelebilecek | han/hon kommer för att behärska anlända |
| gelebilirsen | om ni är kapabel anlända |
| gelinir | (passiv) man kommer, detta koms |
Alla turkiska verb konjugeras vid identisk sätt, förutom detta oregelbundna samt defekta verbeti-, turkiskans kopula, såsom förmå användas inom sammansatta former (den förkortade formen kallas enklitisk): Gelememişti = Gelememiş idi = Gelememiş + i- + -di
Particip
[redigera | redigera wikitext]Turkiska besitter flera particip, däribland presens (med ändelsen -en2), futurum (-ecek2), preteritum (-miş4) samt aorist (-er2 alternativt -ir4).
Dessa former förmå fungera antingen såsom adjektiv alternativt substantiv: oynamayan çocuklar "barn likt ej leker", oynamayanlar "de vilket ej leker"; okur yazar "läsare-skrivare = läs- samt skrivkunnig", okur yazarlar "läs- samt skrivkunniga".
Participens viktigaste funktion existerar för att forma modifierande fraser motsvarande dem relativsatser såsom finns inom dem flesta europeiska tungomål.
dem particip liksom används inom dessa konstruktioner existerar futurum particip (-ecek2) samt ett äldre struktur (-dik4), såsom täcker både presens- samt dåtidsbetydelser.[35] Användningen från dessa "personliga" alternativt "relativa" particip illustreras inom nästa tabell, var exemplen framträda i enlighet med detta grammatiska kasus vilket skulle ses inom motsvarande relativsats inom svenskan.[36]
| Svensk motsvarighet | Exempel | Översättning | ||
|---|---|---|---|---|
| Relativpronomenets kasus | Pronomen | Bokstavligen | Idiomatiskt | |
| Nominativ | som, vilken | şimdi konuşan adam | "nu talande man" | mannen likt talar för tillfället |
| Genitiv | vars (nom.) | babası şimdi konuşan adam | "far-hans idag talande man" | mannen vars far talar idag |
| vars (ack.) | babasını dün gördüğüm adam | "far-hans-ACK igår sedd-min man" | mannen vars far jag såg igår | |
| på vars | resimlerine baktığımız ressam | "tavlor-hans-på tittat-vår konstnär" | konstnären vars tavlor oss tittade vid | |
| av vilken | muhtarı seçildiği köy | "borgmästare-dess blivit-vald-hans by" | byn från vilken han valdes mot borgmästare | |
| av vilken | muhtarı seçilmek istediği köy | "borgmästare-dess att-bli-vald önskande-hans by" | byn från vilken denne önskar bli vald mot borgmästare | |
| resterande kasus (inkl.
prepositioner) | som, vilken | yazdığım mektup | "skrivit-min brev" | brevet (som) jag skrev |
| från vilken | çıktığımız kapı | "kommen ut-vår dörr" | dörren ifrån vilken oss kom ut | |
| på vilken | geldikleri vapur | "kommen-deras skepp" | skeppet såsom dem kom vid | |
Ordföljd
[redigera | redigera wikitext]Ordföljden inom enkla turkiska meningar existerar inom allmänhet subjekt objekt predikat, liksom inom japanska samt latin, dock mot skillnad ifrån svenska samt engelska.
inom mer komplexa meningar existerar grundregeln för att bestämningen föregår detta bestämda. Den princip inkluderar, vilket en viktigt särskilt fall, participbestämningarna liksom beskrivs ovan. detta bestämda föregår detta obestämda: därmed çocuğa hikâyeyi anlattı "hon berättade historien till barnet", dock hikâyeyi bir çocuğa anlattı "hon berättade historien på grund av en barn".[37]
Det går för att ändra ordföljden på grund av för att betona vikten från en visst mening alternativt enstaka viss uttryck.
Huvudregeln existerar för att termen före verbet besitter betoningen utan undantag. angående man mot modell önskar yttra "Hakan gick mot skolan" samt betona termen "skola" (okul) skulle detta bli "Hakan okula gitti". angående betoningen bör läggas vid "Hakan" (subjektet), skulle detta bli "Okula Hakan gitti", vilket betyder "det fanns Hakan likt gick mot skolan".
Turkiska (Türkçe) alternativt turkietturkiska existerar en turkspråk vars ursprungsområde existerar Centralasien.Ordförråd
[redigera | redigera wikitext]Den osmanska turkiskan ägde, genom sina grundlig lån ifrån persiskan samt arabiskan, en många stort ordförråd, rikt vid synonymer ifrån dem tre språken. Dessa lånord utgjorde omkring 20 % från den dåvarande turkiskans ordförråd. beneath detta osmanska rikets sista århundrade lånades allt fler mening ifrån dem västerländska språken, såsom franska, engelska samt tyska, inom samt tillsammans för att den europeiska kulturen ägde större genomslagskraft än den traditionell arabiska nära sultanens hov.
I samt tillsammans språkreformen vid 1920-talet avskaffades detta stora flertalet från dem arabiska samt persiska lånorden; dem ersattes från dialektala, arkaiska samt syntetiska mening, dock även från synonymer, vilket gjorde turkiskan något ordfattigare.
Arabiska samt persiska lånord förekommer ännu, mot modell cami, "moské", från arabiskans jāmi`.
Efter språkreformen existerar nylånen företrädesvis tekniska alternativt kulturellt betingade benämningar, främst ifrån franska (till modell duş från douche, "dusch") samt engelska (till modell sandviç från sandwich, "smörgås"; futbol från football, "fotboll").
2005 års version från Güncel Türkçe Sözlük, den officiella turkiska ordboken vilket ges ut från Turkiska språkkommittén, innehåller 104 481 uppslagsord, från vilka ungefär 14% existerar från främmande ursprung.[38] Bland dem maximalt avgörande bidragsgivarna mot turkiskans ordförråd existerar arabiska, franska, persiska, italienska, engelska samt grekiska.[39]
Ordbildning
[redigera | redigera wikitext]Ordbildning sker inom turkiskan oftast genom avledning, detta önskar yttra genom för att lägga mot suffix.
Turkspråk existerar ett språkfamilj likt talas totalt från cirka 150 miljoner människor.inom stort sett varenda substantiv kunna avledas mot adjektiv. dem flesta turkiska mening äger tillkommit genom för att avledningssuffix äger förts mot mening ifrån en relativt litet primär ordförråd.
Exempel vid enstaka uppsättning mening likt avletts ifrån ett substantivrot:
| Turkiska | Beståndsdelar | Svenska | Ordklass |
|---|---|---|---|
| göz | göz | öga | Substantiv |
| gözlük | göz + -lük | glasögon | Substantiv |
| gözlükçü | göz + -lük + -çü | optiker | Substantiv |
| gözlükçülük | göz + -lük + -çü + -lük | optikers arbete | Substantiv |
| gözlem | göz + -lem | observation | Substantiv |
| gözlemek | göz + -le + -mek | att observera | Verb |
| gözlemci | göz + -lem + -ci | observatör | Substantiv |
Ett annat modell, likt utgår ifrån enstaka verbrot:
| Turkiska | Beståndsdelar | Svenska | Ordklass |
|---|---|---|---|
| yat- | yat- | att ligga ner ner | Verb |
| yatık | yat- + -(ı)k | lutande | Adjektiv |
| yatak | yat- + -ak | säng, sovplats | Substantiv |
| yatay | yat- + -ay | horisontell | Adjektiv |
| yatkın | yat- + -gın | böjd för; ansträngd (av för att äga legat på grund av länge) | Adjektiv |
| yatır- | yat- + -(ı)r- | att ligga ner ned | Verb |
| yatırım | yat- + -(ı)r- + -(ı)m | nedläggande; deposition, placering | Substantiv |
| yatırımcı | yat- + -(ı)r- + -(ı)m + -cı | deponent, investerare | Substantiv |
Nya mening bildas även ofta genom sammansättning från numeriskt värde befintliga mening mot en nytt, liksom inom svenskan.
Några modell vid sammansatta mening ges nedan:
| Turkiska | Svenska | Ingående mening | Bokstavlig innebörd |
|---|---|---|---|
| pazartesi | måndag | pazar ("söndag") samt ertesi ("efter") | efter vilodag |
| bilgisayar | dator | bilgi ("information") samt say- ("att räkna") | informationsräknare |
| gökdelen | skyskrapa | gök ("sky") samt del- ("att genomborra") | skygenomborrare |
| başparmak | tumme |