obiride.pages.dev









Vad är departement och utskott

Sveriges grundlagar samt riksdagsordningen

Sverige besitter fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen, likt existerar en mellanting mellan grundlag samt vanlig lag.

Regeringsformen är den maximalt elementär av våra fyra grundlagar.

Regeringsformen beskriver hur landet bör styras samt skyddet på grund av varenda medborgares fri- samt rättigheter.

Tryckfrihetsförordningen säger för att oss fritt samt ocensurerat får ge ut skrivna verk, tidningar samt andra tryckta skrifter. Tryckfrihetsförordningen ger även samtliga medborgare korrekt för att ta sektion från handling hos myndigheter samt domstolar.

Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten för att sända radio samt tv samt för att publicera texter, bilder samt filmer vid internet.

Tillsammans tillsammans tryckfrihetsförordningen skyddar alltså yttrandefrihetsgrundlagen folkets yttrande- samt åsiktsfriheter.

Successionsordningen anger regler till vem vilket förmå bli monark alternativt drottning inom landet. Kungen existerar Sveriges statschef dock besitter endast representativa information samt saknar politisk makt.

Svårare för att ändra än vanlig lag

Grundlagarna existerar svårare för att ändra än andra lagar.

Utskotten bör följa upp samt bedöma dem beslut vilket riksdagen äger fattat.

detta bör finnas period till eftertanke samt konsekvenserna från ett grundlagsändring måste artikel extra genomtänkta. Tanken existerar för att skydda demokratin. Riksdagen bör ej behärska fatta förhastade beslut såsom mot modell begränsar människors fri- samt rättigheter.

För för att ändra ett grundlag behövs för att riksdagen fattar numeriskt värde likadana beslut samt för att detta hålls en riksdagsval mellan dem numeriskt värde besluten.

Väljarna bör behärska ta ställning mot förslaget ifall grundlagsändring samt välja den riksdag såsom tycker såsom dem själva fullfölja inom frågan.

Det existerar möjligt för att anordna ett folkomröstning inom ett grundlagsfråga. angående riksdagen besitter fattat en inledande beslut ifall för att ändra inom ett grundlag förmå riksdagen besluta för att enstaka folkomröstning bör behållas.

Resultatet från folkomröstningen existerar då bindande endast ifall enstaka majoritet från dem röstande existerar emot förslaget. Då får riksdagen ej ändra inom grundlagen. chansen för att folkomrösta ifall grundlagsändringar infördes 1980 dock besitter inte någonsin använts.

Regeringsformen

All offentlig kraft inom landet utgår ifrån människor samt riksdagen existerar folkets främsta företrädare.

detta står inom regeringsformen – den grundlag såsom utgör grunden på grund av vår demokrati. Regeringsformen beskriver hur landet bör styras, vilka demokratiska rättigheter medborgarna besitter samt hur den offentliga makten bör fördelas.

Det besitter funnits skrivna regler på grund av hur land bör styras sedan 1300-talet. Den inledande regeringsformen utfärdades 1634.

1809 kom enstaka regeringsform liksom bland annat slog fast för att detta skulle finnas enstaka viss maktdelning mellan kungen samt riksdagen. Parlamentarism, detta önskar yttra för att regeringen styr tillsammans stöd från parlamentet, riksdagen, började användas efter inledande världskriget. dock den skrevs in inom regeringsformen ursprunglig 1969.

Kungens inflytande äger successiv minskat genom år.

då den nuvarande regeringsformen trädde inom kraft 1974 blev kungen utan politisk inflytande samt fick bara symboliska uppgifter.

Börjar tillsammans statsskickets grunder

Regeringsformen börjar tillsammans med grunderna på grund av statsskicket samt träffar fast för att all offentlig kraft utgår ifrån människor. detta betyder för att medborgarna existerar tillsammans samt bestämmer genom dem politiker liksom väljs in inom riksdag, kommuner samt regioner.

departement existerar inom landet olika avdelningar liksom lyder beneath regeringen, mot modell Utrikesdepartementet.

Detta kallas representativ demokrati. inom inledningen står även för att detta existerar riksdagen vilket stiftar lagar, för att detta existerar kungen alternativt enstaka regerande drottning liksom existerar statschef, för att regeringen styr riket samt för att domstolarna bör existera opartiska.

Medborgarnas primär fri- samt rättigheter äger enstaka huvud placering inom regeringsformen.

detta existerar mot modell på denna plats detta står för att varenda medborgare äger yttrandefrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet samt religionsfrihet. detta existerar även denna plats detta tas upp exempelvis för att dödsstraff samt diskriminering vid bas från etniskt ursprung, hudfärg, sexuell läggning alternativt kön ej existerar tillåtet inom Sverige.

Regeringsformen beskriver omfattande hur riksdagen bör väljas samt hur riksdagens jobb bör vandra mot.

Hur enstaka statsmakt bildas samt regler på grund av regeringens sysselsättning står även. denna plats finns regler på grund av vad såsom bara får beslutas från riksdagen samt vad regeringen får besluta angående. Dessutom beskrivs exempelvis hur riksdagen är kapabel ändra inom grundlagen.

En från riksdagens fakta existerar för att granska samt undersöka regeringen.

detta existerar regeringsformen såsom träffar fast hur riksdagens roll vilket kontrollmakt ser ut.

I lagen finns även regler till internationella samarbeten samt regler på grund av domstolar samt myndigheter.

Riksdagsordningen tar mot modell upp hur sammanträdena inom kammaren bör vandra mot samt vad liksom gäller till talmannen inom kammararbetet.

för att Sveriges kommuner bör existera självstyrande, står även inom regeringsformen.

Kungörelse (1974:152) angående bestämd fräsch regeringsform

Regeringsformen 50 år

I tid fyller år regeringsformen 50 kalenderår samt uppmärksammades från riksdagen inom en högtidlighållande den 6 mars 2024.

Regeringsformen 50 år

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfriheten existerar enstaka betydelsefull demokratisk rättighet inom land.

Den ger samtliga riktig för att fritt ge ut skrivna verk, tidningar samt tidskrifter. Myndigheterna äger ingen riktig för att inom förväg undersöka alternativt censurera detta likt skrivs.

Man äger riktig för att sprida vilken upplysning man önskar inom tryckt form eller gestalt sålunda länge lagen följs.

I veckans del pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare inom bl.a.

Samtidigt liksom tryckfrihetsförordningen ger rätten för att uttrycka sig fritt skyddar den mot bl.a. förtal samt kränkningar. ifall något skrivs vilket är kapabel betraktas likt hets mot folkgrupp, mot modell relaterade till rasism inlägg, alternativt publicerar bilder tillsammans med inslag från sexuellt våld förmå detta räknas såsom förbrytelse mot tryckfrihetsförordningen.

detta är kapabel även existera en förbrytelse ifall något publiceras likt skadar staten samt samhället samt såsom innebär mot modell spioneri.

Offentlighetsprincipen

I tryckfrihetsförordningen finns även bestämmelser angående offentlighetsprincipen. Den innebär för att varenda äger korrekt för att ta sektion från allmänna handlingar såsom ej omfattas från sekretess.

Offentlighetsprincipen existerar ett garanti till för att den likt önskar bör behärska ett fåtal insyn inom riksdagens, regeringens, myndigheternas samt kommunernas sysselsättning.

Ja noggrann detta existerar detta såsom existerar den stora skillnaden.

samtliga besitter riktig för att vända sig mot ett myndighet samt begära ut ett allmän papper. Den likt begär ut ett papper behöver ej yttra sitt namn alternativt vilket denna alternativt han bör nyttja handlingen till.

Tryckfrihetsförordning (1949:105)

Yttrandefrihetsgrundlagen

I land äger man riktig för att yttra nästan vad man önskar.

Man äger riktig för att uttrycka sin åsikt inom radio, inom tv samt vid internet. inom yttrandefrihetsgrundlagen står detta angående dessa rättigheter. var står även vilket likt ej existerar tillåtet, vilket mot modell för att baktala alternativt kränka enstaka ytterligare person.

Yttrandefrihetsgrundlagen äger vuxit inom takt tillsammans med för att nya medier besitter utvecklats.

ifall något förmedlas såsom är kapabel ses liksom hets mot folkgrupp alternativt ifall detta framträda filmer tillsammans med inslag från sexuellt våld förmå detta räknas likt förbrytelse mot yttrandefrihetsgrundlagen. detta gäller även ifall staten alternativt samhället skadas genom för att något publiceras vilket innebär mot modell spioneri.

Radio, tv, spelfilm samt nya medier

Yttrandefrihetsgrundlagen gäller på grund av radio, tv, spelfilm, ljud- samt bildupptagningar, film samt cd-skivor samt webbplatser samt bloggar vilket besitter en journalistiskt avsikt.

Den vilket äger ett sådan webbplats tillsammans med ett ansvarig utgivare förmå ansöka ifall en utgivningsbevis likt ger webbplatsen grundlagsskydd.

Censur existerar ej tillåtet

Myndigheterna får ej förhandsgranska detta såsom sänds inom radio, inom tv alternativt via ytterligare mekanisk upptagning. Undantaget existerar bio vid bio vilket existerar detta enda media likt får förhandsgranskas från staten.

Vad existerar skillnaden vid departement samt utskott?

Statens medieråd är kapabel sätta enstaka åldersgräns på grund av filmer liksom framträda vid bio på grund av ungar samt ungdomar.

Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469)

Successionsordningen

Kung Carl XVI Gustaf existerar Sveriges nuvarande statschef. för att land bör äga enstaka monark alternativt drottning likt statschef kämpa fast inom regeringsformen.

dock detta existerar inom successionsordningen likt reglerna på grund av vem vilket förmå ärva tronen finns.

Kvinnlig samt manlig tronföljd

Manliga samt kvinnliga avkomlingar inom rakt nedstigande led mot monark Carl XVI Gustaf besitter riktig för att ärva tronen. Äldre bror/syster samt deras efterkommande besitter prioritet framför yngre bror/syster samt deras efterkommande.

Ända fram mot 1979 ägde landet manlig tronföljd.

Då avgjorde riksdagen för att även ett kvinna bör behärska ärva tronen samt därmed även bli statschef.

Successionsordning (1810:0926)

Riksdagsordningen – nästan enstaka grundlag

Riksdagsordningen innehåller regler angående riksdagens arbetsformer. Fram mot 1974 fanns riksdagsordningen enstaka grundlag. för tillfället äger den enstaka mellanställning mellan grundlag samt vanlig lag.

Riksdagsordningens huvudbestämmelser kunna ändras antingen genom numeriskt värde likadana riksdagsbeslut tillsammans med omröstning emellan alternativt genom för att en beslut saknas inom riksdagen tillsammans med kvalificerad majoritet.

Det finns 15 utskott likt arbetar tillsammans olika frågor.

Kvalificerad majoritet innebär inom detta på denna plats fallet för att minimalt tre fjärdedelar från dem röstande, samt samtidigt mer än hälften från riksdagens ledamöter, måste välja till en beslut på grund av för att detta bör börja gälla.

Riksdagsordningen tar mot modell upp hur sammanträdena inom kammaren bör vandra mot samt vilket likt gäller till talmannen inom kammararbetet.

ett ytterligare sektion inom lagen existerar bestämmelserna angående hur riksdagens 15 utskott bör tillsättas samt jobba. Hur förslag mot riksdagen bör lämnas, förberedas samt beslutas står även inom riksdagsordningen.

Riksdagsordning (2014:801)

Sveriges inledande riksdagsordning såg ljuset 1617 samt 2017 firade den 400 kalenderår.

Skriften Riksdagsordningen 400 tid handlar ifall hur reglerna kring riksdagsarbetet utvecklats genom historien samt vilka utmaningar liksom dagens politiker står inför.

Riksdagsordningen 400 tid (pdf, 4 MB)