Var båt som slog ut segelfartyg

Under 1600- samt 1700-talen ägde krigsfartygen ofta flera våningar tillsammans med kanoner.

nära sjöstrider gällde detta för att anlända nära fienden inom enstaka vinkel vilket möjliggjorde för att sålunda flera kanoner vilket möjligt kunde avfyras samtidigt. sektion ifrån enstaka konstverk gjord från Willem Schellinks (1627-1678).

Nya fartygstyper samt förbättrad navigeringsredskap

Under 1400-talet ägde färsk skeppsteknik medfört för att fartygen kunde byggas både större samt sjödugligare. Navigeringsredskapen ägde även utvecklats.

Kompassen anpassades mot sjöfart samt kartorna ägde blivit mer exakta. dem nya avancerade fartygstyperna kunde färdas ovan stora öppna ocean samt medföra tyngre gods än tidigare. Detta ledde snart mot för att nya handelsvägar samt kontinenter upptäcktes.

Kolonisering, ökad affär samt fler konflikter

De stora geografiska upptäckterna inom slutet från 1400-talet gav upphov mot enstaka enorm ökning från fjärrhandeln.

Längs tillsammans med dem tidigare outforskade kusterna uppstod idag europeiska handelsstationer samt vid andra ställen omvandlades stora territorier mot europeiska kolonier.

Den växande fjärrhandeln samt jakten vid kolonier ledde mot ett ökad rivalitet mellan Europas stormakter. enstaka resultat från detta blev för att konflikterna samt krigen blev fler samt större än tidigare.

Den nya tidens krig utkämpades därför ej bara inom Europa, utan även vid världshaven samt vid andra kontinenter var dem europeiska staterna ägde kolonier.

Bild: SO-rummet.se

Sjökrigföringen utvecklas

De nya fartygstyperna ökade inom storlek beneath periodens gång varefter dem även utrustades tillsammans med fler samt större segel.

färsk skeppsteknik kombinerat tillsammans med chansen för att utrusta dem nya fartygen tillsammans med flera tunga kanoner revolutionerade sjökrigföringen beneath 1500-talet.

Den upptrappade rivaliteten mellan Europas länder samt den nya betydelsen från starka örlogsflottor framkallade en ökat behov från krigsfartyg hos flera stater. Fartygen samt sjökrigskonsten utvecklades därför konstant beneath bota tidsperioden.

De stora krigsfartygen ägde kanonerna stående längs sidorna vid flera däck.

Skillnaden mellan krigföring mot sjöss samt vid nation plats relativt små eftersom sjöstriderna ofta plats inriktade vid för att lägga fartygen blad nära blad således för att detta gick för att gå ombord fiendens ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig. Stormningen från motståndarnas fartygsdäck skedde inom regel inledningsvis efter för att kanonerna ägde förorsakat motståndaren massiv skada samt fartygens medförda marinsoldater gjort vad dem kunnat till för att skjuta ner därför flera fiender såsom möjligt.
 

Allteftersom fartygen blev större tillsammans fler kanoner utvecklades nya sjöstridstaktiker.

beneath 1700-talet blev detta vanligt för att segla inom spalte efter varandra inom enstaka utdragen rad på grund av för att artilleriet skulle ett fåtal därför massiv verkan likt möjligt mot enskilda uppgift. dem stora örlogsfartygen ifrån den på denna plats tiden kallas därför linjeskepp.

inom slutet från 1700-talet blev detta brukligt för att utrusta linjeskeppen tillsammans med tre kanondäck, varav numeriskt värde plats täckta beneath detta översta däcket vilket även ägde kanoner. Tredäckarna fanns respektingivande krigsmaskiner såsom ofta ägde ovan hundra kanoner samt besättningar vid uppåt 800 man. på grund av spaningsuppdrag samt övervakning användes inom regel mindre skepp såsom fregatter samt korvetter.

Dessa fanns konstruerade vid identisk sätt såsom linjeskeppen dock inom mindre format.

Bild: SO-rummet.se

Svenska örlogsfartyg vid väg in mot götet kring mitten från 1600-talet. sektion från marinmålning från Jacob Hägg (1921), relaterat till göteborg sjöfartsmuseum.

Livet ombord

Livet likt person på båt fanns både obekvämt samt farofyllt samt ägde utrymme inom ett fuktig, kall samt gungande miljö.

Innan hängkojer infördes inom slutet från 1600-talet, fick manskapet lägga sig intill kanonerna inom dem plagg dem dryckesställe dagligen.

Däcksutrymmena plats ofta fuktiga eftersom detta kunde läcka in dricksvatten genom kanonportarna samt regna in genom däcksluckorna liksom ibland plats gjorda vilket en galler från virke (för ventilation).

Därtill kom den farliga röken ifrån den murade spisen liksom skeppskocken använde till för att laga mat.

Bild: SO-rummet.se

Livet ombord plats hårt.

detta fanns flera liksom dog alternativt blev sjuka vid dem längre resorna. kall luft, fukt samt kraftiga oväder utgjorde risker på grund av samtliga män ombord, dock hårdast drabbade fanns matroserna. detta plats ej ovanligt för att matroser föll överbord nära arbetet uppe nära riggen. dock den största orsaken mot för att därför flera dog beneath resans lopp fanns den bristfälliga hygienen ombord samt den dåliga, vitaminfattiga maten.

Detalj ifrån ett marinmålning från Jacob Hägg (1921), relaterat till göteborg sjöfartsmuseum.

Maten åts gemensamt ur identisk stora flaska vilket bidrog mot för att sjukdomar spreds snabbt. mot detta kom råttorna samt all ytterligare ohyra likt trivdes inom den ohygieniska tillvaron beneath däck.

Fartygen plats därför ofta hemsökta från sjukdomar samt epidemier, bl.a. skörbjugg vilket berodde vid den konstanta bristen vid C-vitamin. Resultatet från detta blev för att man kallt fick räkna tillsammans för att förlora halva besättningen utan strid.

Det plats viktigt för att hålla god disciplin ombord. Straffen på grund av regelöverträdelser fanns därför många hårda, särskilt ombord vid krigsskeppen var även mindre företeelser kunde medföra dödsstraff.

en från dem strängaste straffen plats kölhalning, såsom ofta resulterade inom döden eftersom man då drogs ifrån fartygets en blad mot dess andra, beneath kölen ovan vassa avlagringar samt snäckor såsom täckte skeppets underrede.

Segelfartygens storhetstid

De allt större samt förbättrad fartygen kom även mot användning inom handeln. Tidsperioden ifrån 1500-talet mot mitten från 1800-talet brukar därför kallas segelfartygens storhetstid.

dem stora handelsskeppen likt seglade ovan oceanerna fanns byggda vid ungefär identisk sätt likt örlogsfartygen.

dock dem ägde mindre besättning samt ej lika flera kanoner. beneath dem långa seglatserna fanns detta ej ovanligt för att handelsfartygen angreps från pirater, konkurrenter alternativt fientligt inställda statsmakter. Åsynen från kanonerna räckte flera gånger på grund av för att avskräcka anfall dock ifall dem väl blev attackerade kunde dem även försvara sig.

Från samt tillsammans med mitten från 1800-talet började segelfartygen erhålla konkurrens vid haven från ångdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.

Segelfartygens storhetstid fanns därmed förbi.
 

LÄS MER:Ekonomi samt affär 1500-1776

LÄS MER:De stora relaterat till upptäckter tid

Flotta: En session fartyg.

Koloni: En område alternativt bosättning såsom lyder beneath ett statsmakt inom moderlandet liksom vanligtvis ligger inom enstaka ytterligare världsdel.

Navigation: Konsten för att styra, detta önskar yttra nära framförandet från enstaka farkost (t.ex.

en fartyg) behärska avgöra position, utbildning samt hastighet samt organisera sin rutt samt därmed behärska orientera sig ute vid havet.

Örlog: Krig mot sjöss.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Nämn några tekniska förbättringar inom sjöfarten vilket lade grunden till dem stora upptäcktsresorna.
    
2. Nämn några orsaker mot för att detta blev fler konflikt mellan dem europeiska länderna beneath nya tiden.
    
3. Ge modell vid hur ett typisk sjöstrid kunde vandra till.
    
4. Hur fanns existensen ombord vid dem stora fartygen?
    
5. Varför tror ni för att perioden ifrån 1500-talet mot mitten från 1800-talet ibland brukar kallas till segelfartygens storhetstid?

Ta reda på:

1. Jämför Vasaskeppets längd, höjd samt bredd tillsammans med en modernt passagerarfartyg, t.ex.

   Silja Line alternativt Stena Line.
    

2. Vad fanns skörbjugg på grund av slags sjukdom samt hur gick detta mot då man lärde sig motarbeta den?

Diskutera:

1. Tänk dig för att ett modern sjökapten skulle anlända tillbaka inom tiden samt hamna vid en stort skepp beneath 1700-talet, t.ex. enstaka Ostindiefarare.

   Vilka likheter samt skillnader skulle hon/han uppleva jämfört tillsammans med en modernt ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig både vad gäller teknik samt existensen ombord?
    

Litteratur:
Donald Bathe m.fl., Segelfartygens storhetstid, Bernces Förlag, 1975
Lars Bergquist, Kommunikation – ifrån budbärare mot Internet, Natur samt tradition, 1999
Andrew Lambert, War at Sea in the Age of Sail, Cassell & Co, 2000
Thorsten Rinman m.fl., Sjöfartens historia, Rinman & Lindén, 1982
 

FÖRFATTARE

Text: Robert dem Vries (red.)

Läs mer om

Kartor

Kort produkt samt boktips vid Historiska Medias webbplats var ni är kapabel studera ifall hur Vasaskeppet förliste.

han ägde redan tappat bort eller missat en konflikt mot land samt tänkte ej förlora en mot. sålunda då hans spioner återvände ifrån Nakskov samt berättade för att skeppsbyggmästaren David Sinclair tänkte utrusta detta danska örlogsfartyget Stora Sophia tillsammans numeriskt värde att vara berusad eller övermättad batteridäck, tvekade ej Gustav Adolf.

denne sände bud bostad mot huvudstaden samt gav sin personlig byggmästare Hendrick Hybertszoon identisk order: bygg  Vasaskeppet vilket enstaka dubbeldäckare...

Avsnitt (59 min) inom SVT:s programserie Hermans bakgrund (1992) var författaren Herman Lindqvist berättar ifall spännande historiska personligheter samt händelser.

inom numeriskt värde schema berättas historien angående detta äventyrsfyllda projektet Svenska Ostindiska Compagniet. beneath tiden 1731-1813 bedrevs, tillsammans med götet såsom hemmahamn enstaka många lyckad affär tillsammans med Kina. Järn samt virke ifrån land byttes inom Cadiz inom Spanien mot silver, såsom inom sin tur inom Canton byttes mot bladte, siden samt porslin.

Stora summor satsades samt vinsterna blev delvis många stora. därför även riskerna samt flera matroser fick sätta existensen mot inom skeppsbrott samt sjukdomar...

Avsnitt (59 min) inom SVT:s programserie Hermans saga (1999) var författaren Herman Lindqvist berättar ifall spännande historiska personligheter samt händelser.

detta andra från numeriskt värde schema var Herman berättar historien ifall detta äventyrsfyllda projektet Svenska Ostindiska Compagniet. beneath tiden 1731-1813 bedrevs, tillsammans götet liksom hemmahamn, ett många lyckad köp tillsammans med Kina. Järn samt virke ifrån landet byttes inom Cadiz inom Spanien mot silver, likt inom sin tur inom Canton byttes mot örtinfusion, siden samt porslin.

Stora summor satsades samt vinsterna blev delvis många stora. sålunda även riskerna samt flera besättning fick sätta existensen mot inom skeppsbrott samt sjukdomar. Programmen tar oss tillsammans med ut inom världen - mot Spanien, Sydafrika samt Kina...