Vad har vänster hjärnhalva för funktion

Hjärnan existerar detta kroppsdel liksom styr nervsystemet. Hjärnan samt ryggmärgen utgör tillsammans detta centrala nervsystemet. Den funktionella delen från hjärnan benämns hjärnparenkym, vilket omfattar nervceller samt gliaceller. Hjärnan kontrollerar samt koordinerar kroppsfunktioner såsom hjärtat, blodtryck, vätskebalans samt kroppstemperatur samt mentala funktioner vilket intellekt, känslor, minne samt lärande.

Hos dem flesta arter existerar hjärnan placerad inom djurets främre sektion samt hos ryggradsdjuren skyddas den från kraniet. Hos mindre ryggradslösa varelse talar man hellre ifall centralt ganglion, eftersom funktionen existerar relativt enkel.^[1] ett myndig människas hjärna innehåller ungefär 85 miljarder nervceller,^[2] samt ungefär lika flera stödjeceller^[2] samt balanserar omkring 1,0–1,5 kilogram.^[1]

Hjärnan studeras vid neuronnivå inom neurovetenskapen samt vid representationsnivå från kognitionsvetenskapen.

Hjärnan existerar ej färdigutvecklad förrän nära åldern 25–30 tid samt detta existerar pannloben såsom mognar sist.^[3][4]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet hjärna äger utvecklats ifrån fornsvenska hiärne; detta moderna termen såsom slutar vid bokstaven a fanns förr enstaka speciell böjningsform från detta äldre termen.

termen hjärna existerar besläktat tillsammans med hjässa samt liknar sina motsvarigheter inom andra nordgermanska tungomål samt tyska. inom grekiska existerar detta bland annat besläktat tillsammans κρανίον, liksom givit upphov mot kranium samt inom latin existerar detta besläktat tillsammans cerebrum, likt även var betyder "hjärna".^[5] inom moderna kontext existerar dock cerebrum den anatomiska benämningen vid storhjärnan, liksom bara existerar ett sektion från kurera hjärnan.^[6]

Den anatomiska benämningen vid hjärnan inom sin totalitet existerar encefalon, såsom kommer ifrån detta grekiska termen till hjärna: ἐνκέφαλον, såsom existerar enstaka sammansättning från ἐν-, likt betyder "inuti", samt κεφαλή, "huvud".^[7][8] Engelska benämningen existerar encephalon vilket används inom kombinationer nedan.^[9]

Celler

[redigera | redigera wikitext]

Cellerna inom hjärnan förmå delas upp inom numeriskt värde huvudgrupper: nervceller (neuron) samt stödjeceller (glia).

Dessa huvudgrupper kunna inom sin tur delas upp inom flera undergrupper. detta existerar nervcellerna likt skickar data mellan olika delar från nervsystemet, samt inom människohjärnan är kapabel detta finnas således flera vilket hundra miljarder celler från detta stöt samt lika flera stödceller. inom äldre undersökning trodde man baserat vid uppskattningar för att detta skulle finnas betydligt fler gliaceller (nära enstaka biljon).

Detta besitter inom fräsch undersökning motbevisats; antalet gliaceller existerar ungefär lika stort liksom antalet nervceller (ungefär 85 miljarder).^[2] Gliacellernas funktion existerar ej helt klarlagd, dock dem tycks maximalt stå till isolering från nervfiber, stöd på grund av samt näring från nervcellerna.^[10]

Nervceller

[redigera | redigera wikitext]

Gemensamt på grund av nervcellerna existerar för att dem består från nästa tre delar: cellkropp (soma, perikaryon), nervfiber samt dendriter.

Cellkroppen existerar enstaka sfärliknande struktur, vilken innehåller cellkärnan samt organeller såsom endoplasmatiska nätverket (ER), golgiapparaten samt mitokondrier. Den innehåller alltså sådant likt förekommer inom dem flesta från kroppens celler. Dendriterna samt axonen existerar mer unika till nervceller. dem existerar utskott ifrån cellkärnan samt kallas tillsammans en gemensamt namn på grund av neuriter.

Axonen utgör den därför kallade vita hjärnsubstansen medan cellkropparna utgör den grå. Genom neuriterna löper även cellskelettets fibrer, såsom existerar viktiga på grund av axoplasmatransporten. Cellskelettfibrerna fungerar likt "räls" på grund av kinesin, likt transporterar proteiner, mot modell, ifrån endoplasmatiska nätverket inom cellkroppen.

Förändringar från proteinet tau såsom existerar enstaka komponent från cellskelettet tros orsaka neurodegenerativ sjukdom sjukdom.^[10]

Axon samt dendriter skiljer sig vid flera sätt. Axoner existerar ofta långa på grund av för att behärska transportera upplysning (medelst elektriska signaler) ovan långa sträckor, medan dendriterna, vars funktion huvudsakligen existerar för att ta emot signaler ifrån andra nervceller, existerar korta.

Axoner existerar ofta förgrenade dock ej alls inom lika upphöjd grad liksom dendriterna, var man talar ifall dendritträd; termen dendrit kommer även ifrån grekiskans δένδρον, déndron, liksom betyder just växt. vid dendriterna finns sålunda kallade dendrittaggar (onormala dendrittaggar besitter kopplats mot utvecklingsstörning, likt en modell vid deras funktion) medan detta vid axonet förekommer därför kallade nervterminaler (svullnader likt ofta finns inom ändarna dock detta måste ej existera så) vilket innehåller mitokondrier samt synapsvesiklar.

Nervterminalerna vid en nervfiber bildar synapser tillsammans enstaka dendritgren (eller mer sällan cellkroppen alternativt axonet) vid ett ytterligare nervcell. Synapsen utgörs från nervterminalen vid axonet, detta postsynaptiska membranet (på vanligen dendritgrenen) samt detta lilla mellanrummet, liksom kallas synapsklyftan. denna plats överförs resultat ifrån enstaka nervcell mot ett ytterligare tillsammans hjälp från signalerande molekyler, neurotransmittorer, likt finns lagrade inom synapsvesiklarna samt liksom sedan skickas ut inom synapsklyftan samt tas upp från receptorer inom detta postsynaptiska membranet.^[10]

Gliaceller

[redigera | redigera wikitext]

Kunskapen existerar mer begränsad ifall gliaceller än nervcellerna, dock dem tycks artikel mot till för att stödja nervcellerna vid flera olika sätt.

termen kommer ifrån grekiskans γλία, glía, likt betyder lim. enstaka välförstådd funktion hos gliaceller existerar för att forma myelinskidor kring nervcellernas axon.^[10]

Anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Hjärnan existerar en från dem anatomiskt mer komplicerade organen inom den mänskliga kroppen. Man brukar dela in den inom olika delar utifrån främst anatomi samt embryologiskt ursprung.

Hos varenda ryggradsdjur utvecklas hjärnan ur tre embryonala blåsor: framhjärnan, mitthjärnan samt bakhjärnan. Framhjärnan existerar detta vilket hos människan blir storhjärnan (telencephalon) samt mellanhjärnan (diencephalon). Mitthjärnan ger bara upphov mot mitthjärnan (mesencephalon). Bakhjärnan blir hjärnbryggan (pons), lillhjärnan (cerebellum) samt förlängda märgen (medulla oblongata).

Mitthjärnan, hjärnbryggan samt förlängda märgen kallas tillsammans till hjärnstammen.^[11]

Storhjärnan

[redigera | redigera wikitext]

Storhjärnan delas inom numeriskt värde hjärnhalvor (hemisfärer) från ett djup mittfåra, fissura longitudinalis cerebri. Storhjärnan delas vidare in inom lober.

Vänster hjärnhalva innehåller språkfunktioner liksom anförande samt skrift.

Antalet lober varierar beroende vid vem man frågar. dem vilket ständigt kommer tillsammans med existerar dock parietallob, frontallob, temporallob samt occipitallob.^[11] Storhjärnans yta domineras från fåror samt vindlingar, dessa möjliggör enstaka större yta vid hjärnan vilket leder mot enstaka större funktionell yta. Man förmå tillsammans med hjälp från dessa även orientera sig samt ungefärligt behärska känna igen dem olika loberna.

Storhjärnans yta utgörs från hjärnbarken såsom existerar involverad inom flera komplexa funktioner.

Centralt inom storhjärnan ligger den sektion liksom kallas mellanhjärnan. Den besitter identisk embryonala ursprung liksom storhjärnan, dock existerar äldre rent evolutionärt. denna plats ligger talamus samt hypotalamus.

Hjärnans struktur samt funktion.

beneath hypotalamus ligger hypofysen, vars bakre sektion främst består från axonutskott ifrån hypotalamus samt vars främre sektion existerar från körtelstruktur.^[12]

Cerebellum

[redigera | redigera wikitext]

Lillhjärnan, cerebellum, sköter koordination från kroppens muskler – enstaka betydelsefull sektion från lillhjärnans data existerar för att koordinera rörelser vilket upprätthåller balans.

Den delas, noggrann såsom storhjärnan, in inom numeriskt värde hemisfärer. Den äger även ett sektion mellan hemisfärerna såsom kallas vermis alternativt centrala loben.^[11]

Hjärnstammen

[redigera | redigera wikitext]

Hjärnstammen utgörs från mitthjärnan, hjärnbryggan samt förlängda märgen; ibland inräknas även mellanhjärnan, vilket utvecklas ur framhjärnan.

Funktionellt därför ansvarar hjärnstammen på grund av flera funktioner såsom detta medvetna ej styr, mot modell vakenhet, andning samt hjärtrytm. Viktiga nerver mot ansikte, svalg, ögon samt öron besitter sitt ursprung inom hjärnstammen. Den fungerar även vilket ett väg på grund av nervceller ifrån storhjärnan vidare mot ryggmärgen.

Hjärnans blodförsörjning

[redigera | redigera wikitext]

Hjärnans blodförsörjning besitter numeriskt värde ursprung: arteria carotis interna samt arteria vertebralis.

A. vertebralis, kotartären, löper vid båda sidor längs ryggmärgen samt går sedan ihop på grund av för att forma arteria basilaris noggrann innanför kraniet. ifrån a. basilaris avgår flaska likt försörjer hjärnstammen samt lillhjärnan. Både a. basilaris samt a. carotis interna bildar detta likt kallas Willis cirkel, samt härifrån avgår dem flaska likt försörjer storhjärnan.^[11]

Nervcellerna äger dock ingen direktkontakt tillsammans med blodbanan vid bas från blod-hjärnbarriären, såsom filtrerar vilket såsom når nervcellerna ifrån blodet.

Hjärnans hålrum

[redigera | redigera wikitext]

Hjärnan innehåller hålrum, därför kallade ventriklar. dem existerar fyra mot antalet samt bildar en struktur såsom existerar vätskefyllt. Vätskan, vilket kallas cerebrospinalvätska, bildas centralt inom hjärnan samt cirkulerar sedan mot hjärnans yta samt mot ryggmärgen. Vätskan hjälper mot för att reglera trycket, skyddar hjärnan ifrån skada samt transporterar försvunnen slaggprodukter ifrån hjärnan.

Funktion

[redigera | redigera wikitext]

Hjärnan utövar sin övervakning ovan kroppen genom elektriska nervimpulser, kemiska hormonsignaler samt genom för att granska blodomloppet. Modern undersökning visar för att hjärnan genomgår stora förändringar ifrån födseln fram mot 25-30 år.^[13][14]

Kognitiva nivåer

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet reptilhjärnan åsyftar dem delar från hjärnan såsom registrerar dem instinkter (drifter), vilket kunna sammanfattas tillsammans dem fyra F-en: Födointag, rymning, Försvar samt Fortplantning.

många förenklat är kapabel man yttra för att reptilhjärnan tar ovan då storhjärnan fungerar sämre, exempelvis nära alkoholförtäring alternativt nära akut stress vilket extrem hunger samt fruktan. Reptilhjärnan motsvarar hjärnstammen, mellanhjärnan samt dem evolutionärt äldsta delarna från storhjärnan.

En ytterligare modell liksom förenklar detta kallas "treenig hjärna" samt delar in hjärnan inom tre delar: reptilhjärnan, detta limbiska systemet samt neocortex.

Hjärnhalvornas olika förmågor

[redigera | redigera wikitext]

Alla delar från hjärnan används läka tiden.^[15] dem allra flesta funktioner samt processer finns representerade vid båda sidor från hjärnan.^[15] Däremot finns detta vissa funktioner vilket existerar lokaliserade främst mot den en från dem numeriskt värde hjärnhalvorna.^[15] Vänster hjärnhalva innehåller språkfunktioner likt anförande samt skrift.^[15]Brocas zon, såsom kopplas mot produktion från anförande, samt Wernickes plats, såsom kopplas mot medvetande från talat tungomål, ligger båda vid vänster hjärnhalva.^[15] Inom populärpsykologin besitter ett uppdelning från hjärnhalvornas funktioner förenklats samt överdrivits likt mer detaljerad begränsad eller markerad av gränser än den faktiskt är.^[15] detta förekommer neuromyter såsom för att människor existerar antingen "högerhjärniga" alternativt "vänsterhjärniga", var högerhjärniga personer skulle existera mer kreativa samt vänsterhjärniga mer logiska.

Detta existerar enstaka förenklad samt felaktig detaljer från hjärnans funktioner. undersökning visar för att båda hjärnhalvorna arbetar tillsammans samt kompletterar varandra inom dem flesta kognitiva processer.

De bägge halvorna kommunicerar samt samordnar sig via hjärnbalken, dock inom speciella försök är kapabel deltagare tillsammans talet (vänster hjärnhalva) svara vid en sätt dock tillsammans enstaka pekning (höger hjärnhalva) ge en annat svar.

Visar man olika bilder för att para ihop är kapabel vänster hjärnhalva para ihop ett prinsesstårta tillsammans enstaka bestick medan motsats till vänster hjärnhalva från formskäl hellre parar ihop tårtan tillsammans en plommonstop.^[16]

Minnesfunktioner inom hjärnan

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar tackar vare samtliga nervcellers kopplingar liksom hjärnan kunna lagra samt plocka fram data, tillsammans med andra mening minnen.

Forskarna tror för att minnet existerar utspritt ovan all hjärnan samt för att olika minnen skapas genom nervcellernas kopplingar, synapserna, förändras genom enstaka process vilket benämns minneskonsolidering samt liksom huvudsakligen sker inom mellanhjärnan (diencephalon). enstaka viss konsensus råder dock kring den generella fysiska placeringen från minnen inom hjärnan, därför kallade engrammer.

Människor besitter flera olika sorters minnen. oss äger en korttidsminne var oss lagrar sånt likt oss till tillfället tänker vid. Sedan besitter oss en långtidsminne liksom lagrar personliga händelser, exempelvis vem man gick vid bio tillsammans till ett tidsperiod sedan. Även vårt tungomål samt andra saker oss lärt oss lagras på denna plats.

Här finner ni resultat ifall skador inom hjärnans vänster, motsats till vänster alternativt främre del.

Koma samt hjärndöd

[redigera | redigera wikitext]

Vid olika former från fysiska skador (trauman) kunna skador vid hjärnan utföra för att personen hamnar inom koma, detta önskar yttra långvarig medvetslöshet. Beroende vid hur många personen märker från sin omgivning skiljer man mellan permanent vegetativt tillåtelse samt minimalt medvetandetillstånd.^[17] nära svårare hjärnskada inträffar hjärndöd, vilket innebär för att hjärnans blodtillförsel helt äger upphört.

nära hjärndöd är kapabel rent kroppsliga funktioner uppehållas, mot modell till för att förlänga tiden på grund av organdonation.

I vissa fall är kapabel hjärnskadade vakna upp efter långvarig medvetslöshet, en modell existerar Juliana Ramos vilket existerar möjligen existerar maximalt känd genom fästmannens Chris Medinas medverkan inom Amerikanska Idol 2011.

detta finns även flera fall rapporterade då dödförklarade personer vaknat upp, mot modell Lydia Paillard. liknande händelser kunna erhålla konsekvenser till donationsetiken samt detta existerar därför viktigt för att diagnostiken från hjärndöd görs exakt i enlighet med gällande riktlinjer.

Hjärnforskningens historia

[redigera | redigera wikitext]

Historien angående hjärnans utforskning existerar relativt ung.

Vissa antika tänkare vilket Aristoteles trodde för att människans mentala aktiviteter skedde inom hjärtat. Den inflytelserik antike anatomen Galenos insåg dock hjärnans innebörd, samt gav bland annat kranialnerverna den numrering såsom ännu idag används. inledningsvis beneath renässansen började hjärnans anatomi för att systematiskt utforskas vid en vetenskapligt sätt.

Inom olika kulturer äger trepanation (borra en hål genom skallbenet) förekommit ända sedan stenåldern.

Vad gäller ens förmåga att röra sig därför fungerar den faktiskt tvärtemot vad man förmå tro.

Sannolikt ville man då släppa ut onda andar, dock detta existerar möjligt för att även en rent medicinskt avsikt förekom, liksom för att erhålla försvunnen koagulerat blod efter en trauma, samt för att ta försvunnen därför kallad hjärnmask vilket existerar ett tidigt från gamla greker upptäckt främst bland fåraherdar parasitsal sjukdom.

I detta gamla Egypten kastade man försvunnen hjärnan innan man mumifierade kroppen.

Detta beror antagligen vid för att den existerar särdeles svår för att mumifiera eftersom den innehåller således många fett. en från egyptiernas vanligaste sätt för att avlägsna hjärnan (utan för att förstöra kraniet) plats för att ta ett utdragen pinne samt stoppa in den inom ett från näsgångarna till för att sedan veva angående tills hjärnan blev liksom vätska.

då detta hänt vinklade dem kraniet därför för att "hjärnvätskan" rann ut.^{[källa behövs]}

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Ordbok