Gör ont i ryggen när jag sväljer

Sväljningsbesvär existerar en vanligt bekymmer liksom orsakar massiv morbiditet, ökad mortalitet samt ofta stora sociala konsekvenser. Prevalensen från sväljningssvårigheter inom befolkningen tros artikel mellan 1,7 samt 11,3 andel samt ökar tillsammans stigande ålder samt samsjuklighet [1].

Dysfagi, alternativt sväljsvårigheter, innebär för att enstaka individ äger svårt för att förtära, tugga, svälja samt transportera födan ifrån munnen ner mot magsäcken.

Syftet tillsammans denna skrivelse existerar för att ge ett sammanfattning ovan sväljningsproblem utgångna ifrån munhåla samt svalg (orofaryngeal dysfagi) samt hur dem förmå bladte sig samt hanteras inom den kliniska vardagen.

Orofaryngeal dysfagi är kapabel definieras likt reducerad förmåga för att hantera föda och/eller beverage inom munhåla samt svalg samt föra den säkert vidare mot matstrupen [2].

Orofaryngeal dysfagi ökar risken på grund av aspiration, pneumoni, malnutrition, dehydrering samt social isolering. Multidisciplinärt samarbete existerar nyckeln mot produktiv analys samt behandling [3].

Den normala sväljningen

Sväljningen kunna delas in inom tre faser; oral, faryngeal samt esofageal [4]. Proceduren existerar komplex samt inkluderar cirka 25 muskler samt en flertal kranialnerver.

Ont inom ryggen klassificeras oftast vilket ryggsmärta samt akut ryggsmärta vilket egentligen betyder ”ont inom ryggen” samt ”akut ont inom ryggen”.

Musklerna kontraherar väl koordinerat således för att föda samt dricka transporteras ner mot matstrupen. nära sväljning förs larynx vidare samt uppåt, epiglottis tippas bakåt samt svalget kontraherar [4]. Mjuka gommen stänger från mot bakre svalgväggen samt hindrar läckage mot näsan. Esofagusingången existerar stängd genom kontraktion från krikofaryngeusmuskeln samt öppnas nära sväljning.

Normal sväljning existerar väl koordinerad tillsammans andningen samt sker beneath utandning. Den faryngeala fasen sker inom apné [4]. trygg sväljning kräver alltså för att man kunna hålla andan. angående föda alternativt vätska når larynx utan för att passera stämvecken definieras detta såsom penetration, me­dan detta benämns aspiration nära del förbi stämvecken [5].

Rosenbeks penetration–aspirationsskala kunna användas på grund av för att klassificera felsväljning [5].

Initial bedömning

Vid den initiala bedömningen från enstaka patient tillsammans med sväljningssvårigheter existerar anamnesen huvud. Tidigare samt nuvarande sjukdomar samt behandlingar kunna bidra mot orofaryngeal dysfagi samt existerar viktiga på grund av bedömningen.

Nedan följer förslag vid vad liksom bör inkluderas samt övervägas nära den inledande bedömningen.

Anamnesen

Alarmsymtom såsom föranleder snabb handläggning i enlighet med standardiserat vårdförlopp måste efterfrågas, titta fyrkant på grund av överblick samt RCC:s (Regionala cancercentrum inom samverkan) webbplats [6, 7].

ifall dysfagin existerar nytillkommen tillsammans smärta såsom strålar upp mot öronen bör ÖNH-malignitet uteslutas [6]. nära nytillkomna upphakningar alternativt totalstopp måste esofagusmalignitet uteslutas [7].

Hosta, harklingar samt heshet inom samband tillsammans med måltid ger anklagelse ifall aspiration alternativt penetration. dock aspiration förmå även existera tyst, detta önskar yttra pågå utan några skyddande reflexer ifrån luftvägen, samt visa sig liksom pneumonier.

Vissa enkla anamnestiska data förmå snabbt ge enstaka tydligare foto från sväljningsproblemens omfattning, mot modell hur utdragen tidsperiod detta tar för att förtära enstaka måltid, ifall patienten besitter behövt ändra sina matvanor samt angående hen äger gått ner inom vikt.

Att äga ont inom ryggen existerar många vanligt.

Glöm ej för att fråga angående hen förmå svälja sina tabletter. på grund av mer standardiserad gradering från sväljningsbesvär samt analys från behandlingseffekt förmå något från fyra blankett vilket existerar översatta mot svenska användas [8-11].

Durationen från sväljningssvårigheterna existerar betydelsefull. Plötslig debut från dysfagi på grund av tankarna mot akut huvud event såsom stroke [12] alternativt främmande lekamen.

Främmande lekamen existerar ofta uppenbar till patienten, dock behöver övervägas hos patienter såsom ej kunna ge ana­mnes.

Vid subakuta mot kroniska dysfagibesvär finns ett mängd tänkbara orsaker. detta existerar betydelsefull för att fråga efter refluxsymtom. återflöde ofta syftande på syrauppstötning från magen existerar vanligt inom befolkningen samt kunna bland annat orsaka dysfunktion från övre esofagussfinktern [13] samt dysmotorik inom esofagus.

Berättar patienten för att odigererad föda regurgiteras existerar Zenkerdivertikel alternativt svår återflöde ofta syftande på syrauppstötning från magen alternativt esofagusdysmotorik differentialdiagnoser.

Symtom vid neurologiska sjukdomar, sekvele efter stroke (cerebral vaskulär insult) alternativt systemiska sjukdomar bör uppmärksammas.

Vid kramp inom matstrupen ges antikolinergika t ex hyoscyamin.

Sväljningen påverkas från vissa mediciner, mot modell morfinpreparat alternativt medel såsom ger xerostomi (muntorrhet).

Förslag vid första klinisk undersökning

Undersökning från munhåla samt svalg samt larynx bör ingå, inklusive neurologisk granskning. Inspektera angående detta ses något obstruerande inom munhåla samt svalg alternativt utanpå halsen, mot modell svulst, kraftigt förstorade halsmandlar alternativt knuta vid halsen.

Notera ifall munhåla samt svalg existerar symmetriska inom vila samt nära aktivering. Notera även angående detta finns matrester alternativt sjöar från saliv likt patienten ej svalt undan. Käkledsproblematik, uselt tandstatus alternativt muntorrhet förmå försvåra tuggandet samt den orala hanteringen från maten.

Spegling alternativt anpassningsbar laryngoskopi från larynx samt nedre delarna från svalget bör utföras.

Även denna plats observeras funktion, patologiska processer samt eventuella salivsjöar. Flexibelt laryngoskop äger flera fördelar jämfört tillsammans med spegling. Bland annat fås ofta förbättrad insyn, patienten förmå svälja nära granskning samt känseln inom svalget är kapabel testas.

Lyssna vid rösten samt andningen. ifall detta ligger slem samt saliv vid stämbanden hörs detta ofta då patienten talar.

enstaka stämbandspares, vilket ger hes samt läckande röst, innebär för att även känseln inom larynx förmå artikel reducerad samt därmed ökar risken till aspiration [14]. Andningsbesvär kunna försvåra ett trygg sväljning, då trygg sväljning sker inom apné. nära behov auskulteras lungorna.

Vidare utredning

Vidare analys planeras utifrån dem symtom samt fynd liksom framkommit inom anamnesen samt den initiala granskning.

inom differentialdiagnostiken kunna ett förenkling från verkligheten existera mot hjälp: yngre patienter besitter oftare mekaniska/obstruktiva orsaker samt äldre oftare neurologiska/muskulära [1].

Alarmsymtom. angående ÖNH- alternativt esofagusmalignitet misstänks bör riktlinjer i enlighet med standardiserat vårdförlopp följas [6, 7].

Malignitet inom ÖNH-området är kapabel ge dysfagi genom obstruktion, nervpåverkan [15] alternativt smärta. indikator vid aspiration måste även ses likt brådskande vid bas från risken på grund av allvarliga följder.

Undersökningsmetoder. dem numeriskt värde vanligaste undersökningarna nära analys från sväljningssvårigheter, var malignitet ej misstänks, existerar sväljningsröntgen (videofluoroskopi) samt fiberendoskopisk rapport från sväljning (FUS) [16].

Sväljningsröntgen skildrar morfologi samt funktion ifrån munnen mot gastroesofageala övergången. Patienten får nära granskning svälja kontrast inom genomlysning, vilket utför för att man kunna följa kontrasten genom all sväljningen. Fiber­endoskopisk analys genomförs från ÖNH-läkare alternativt logoped. Patienten får föda samt beverage samtidigt såsom svalget inspekteras tillsammans med flexibelt laryngoskop genom näsan.

Sväljningsröntgen samt fiberendoskopisk utredning anses väsentligen likvärdiga nära rapport från orofaryngeal dysfagi, dock besitter olika styrkor samt svagheter [17].

Terapeutisk sväljningsröntgen existerar ett vidareutveckling från sväljningsröntgen samt utförs ofta från enstaka logoped inom samarbete tillsammans med röntgenläkare. Patienten får föda samt dricka inom olika konsistenser utblandat tillsammans kontrast, vilket ger tillfälle mot både diagnostik samt terapeutiska interventioner [18].

Esofagogastroskopi förmå bli aktuellt, mot modell nära anklagelse angående refluxsjukdom alternativt systemisk sjukdom vilket orsak mot dysfagi. Fortsatt analys inom specialiserad vård är kapabel bland annat innefatta evaluering från funktion inom svalg samt matstrupe tillsammans högupplöst manometri, ofta inom kombination tillsammans med 24-timmars pH-mätning/impedansmätning [19].

Diagnoser

Neurologiska sjukdomar

Många neurologiska sjukdomar ger sväljningssvårigheter någon gång inom sjukdomsförloppet.

Akut stroke, neurodegenerativa sjukdomar samt demenssjukdomar existerar åkommor tillsammans upphöjd incidens från sväljningssvårigheter samt problemen existerar övervägande orofaryngeala [20]. Gemensamt till neurologiska sjukdomar existerar för att dem ofta orsakar muskelsvaghet inom munhåla samt svalg samt muskulär inkoordination [20].

Akut stroke orsakar dysfagi hos cirka hälften mot numeriskt värde tredjedelar [12, 20-22], tillsammans med massiv variation beroende vid skadans anatomiska lokalisation [20].

Dysfagi nära akut cerebral vaskulär insult leder både mot ökad morbiditet, mortalitet samt förlängd sjukhusvistelse [12]. Aspirationsrisken ökar mot resultat från motoriska svårigheter, dock även vid bas från reducerad beröring inom svalget [21].Demens innefattar ett assemblage sjukdomar var sväljningssvårigheter varierar beroende vid bedömning samt sjukdomsstadium.

inom slutstadiet från sjukdomarna är kapabel svåra etiska ställningstaganden behöva göras, bland annat kring alternativa nutritionsvägar [2].

Obstruktion samt dysfunktion

Benign obstruktion inom munhåla samt svalg är kapabel äga flera orsaker.

Orsaker mot för att man får svårt för att svälja.

detta är kapabel existera svullnad alternativt strikturer mot resultat från infektioner/inflammation, strålbehandling (pågående alternativt genomgången), trauma alternativt tidigare kirurgi inom området. Även tonsillhypertrofi (akut alternativt kronisk) samt anatomiska varianter kunna hindra sväljningen.

Krikofaryngeusmuskeln existerar ett sektion från övre sfinktern inom matstrupen (övre esofagussfinktern).

Striktur alternativt inkoordination från denna är kapabel orsaka dysfagi [13]. Dysfunktionen kunna äga olika genes, mot modell tidigare tumörbehandling inom området, neurologiska sjukdomar, laryngofaryngeal återflöde ofta syftande på syrauppstötning från magen alternativt diabetes [13]. Krikofaryngeusdysfunktion kunna ge upphov mot enstaka utbuktning från vävnad ovanför muskeln, liksom då kallas Zenkers divertikel.

Cervikala osteofyter kunna ge sväljningsbesvär, antingen vid bas från massan inom sig alternativt från omgivande inflammation.Osteofyter ses ofta liksom bifynd nära sväljningsröntgen samt man måste då att fatta beslut eller bestämma något den kliniska relevansen.

Övrigt

Hos äldre personer existerar dysfagi därför vanligt för att orofaryngeal dysfagi klassas såsom en geriatriskt syndrom [2].

Hos äldre personer liksom bor inom hemmet rapporteras orofaryngeal dysfagi hos 11,4–33,7 andel [2, 22], samt vid vårdinrättning alternativt äldreboenden ses prevalens upp mot 60 andel [2]. Gränsdragningen mellan sjukdomslära samt normalt åldrande existerar svår [2] samt genesen multifaktoriell.

Sväljningsrädsla, sitofobi, existerar ett uteslutningsdia­gnos hos enstaka patient tillsammans med orofaryngeal dysfagi var in­gen kroppslig orsak mot besvären är kapabel hittas [23].Tillståndet existerar många ovanligt samt enstaka exakt analys behövs på grund av för att ställa diagnosen.

Globus

Globus pharyngeus existerar känslan från ett klump inom halsen.

enstaka patient tillsammans med globus äger ej någon objektiv dysfagi (!), dock förtjänar enstaka personlig rubrik då detta ofta ger även doktorn enstaka klump inom halsen. inom typfallet förbättras symtomen då patienten äter alternativt dricker, dock förvärras då hen sväljer sin saliv. Globus äger tidigare ansetts helt psykogent betingad, idag lutar man åt ett mer multifaktoriell förklaring.

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) [24], laryngofaryngeal återflöde ofta syftande på syrauppstötning från magen, dysfunktion inom övre esofagussfinktern, dysmotorik inom esofagus, psykologiska faktorer samt stress, eventuella anatomiska avvikelser såsom bakåtlutad epiglottis alternativt tungbashypertrofi anges varenda såsom tänkbara geneser [25]. ett exakt anamnes samt klinisk utredning, inklusive nasal fiberendoskopisk analys, bör utföras.

ifall inga patologiska fynd görs samt patienten besitter typiska globussymtom förmå man betänka för att avstå vidare analys, dock man bör artikel medveten ifall för att detta råder delade meningar ifall utredningsgången [19, 25]. Uppmana patienten för att lyssna från sig angående besvären förvärras alternativt förändras [25].

Dysfagi betyder för att ni äger svårt för att svälja.

angående detta råder osäkerhet angående diagnosen alternativt angående besvären existerar många uttalade behöver man vandra vidare tillsammans ytterligare utredning.

Hur är kapabel man hjälpa patienten?

Förutom behandling från grundsjukdomen existerar logopedbehandling ofta huvud. Den kunna innefatta konsi­stensanpassning, olika sväljningstekniker samt muskelstärkande övningar [2].

Ibland genomförs enstaka tera­peutisk videoradiografisk sväljningsstudie (TVSS) alternativt fiberendoskopisk utredning från sväljning. Fiberendoskopisk utredning förmå återkomma till dia­gnostik, behandling samt behandlingsutvärdering. Båda metoderna existerar god verktyg på grund av beslut mot angående oral nutrition existerar trygg till patienten.

God munhygien existerar betydelsefull, då orala patogener inom kombination tillsammans med dysfagi existerar riskfaktorer på grund av aspirations­pneumoni [26].

detta är kapabel behövas hjälp ifrån tandvården. nära viktnedgång bör förbindelse tillsammans med näringsexpert tas.

För den behandlande läkaren existerar detta från massiv vikt för att titta ovan patientens mediciner samt beredningsformer. Järn, bisfosfonater samt tetracykliner förmå orsaka massiv skada ifall dem fastnar inom esofagus.

Att äga ont inom ryggen förmå mot modell bero vid ett skada, inflammation alternativt sjukdom.

nära vissa tillåtelse (tillexempel krikofaryngeusdysfunktion, strikturer samt Zenkers divertikel) kunna kirurgiska åtgärder bli aktuella, ofta endoskopiskt [13]. Dessa utförs vid ÖNH- alternativt kirurgklinik.

Både diagnostisering samt behandling från patienter tillsammans med orofaryngeal dysfagi kräver ofta multidisciplinära insatser [3].

Läs ävenförfattarintervjun tillsammans Emma Eek

Läkartidningen.

2021;118:20140

Läkartidningen 15-16/2021

Lakartidningen.se