obiride.pages.dev









Vad är positivt med ekonomisk tillväxt

Ekonomisk tillväxt

Ekonomisk tillväxt existerar den relativa ökningen inom något produktionsmått.

Det besitter funnits enstaka allmän antagande ifall för att finansiell tillväxt existerar synonymt tillsammans positiva effekt, inklusive ökad aktivitet, högre inkomster samt förbättrad levnadsstandard till människor.

Vanligen existerar detta ökningen från värdet vid en samhälles produktion från produkter samt tjänster i enlighet med måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört tillsammans med föregående tidsperiod (till modell kalendermånad, kvartal alternativt år).

Det nominella tillväxttalet anger ökningstakten inom löpande valutaenheter. nära kalkyl från real tillväxt äger man korrigerat till inflationen.

Vanligen används då den sålunda kallade BNP-deflationen, såsom kunna skilja sig ifrån konsumentprisindex (KPI).

Oavsett tidsperiod brukar ökningstakten anges vid årsbasis; angående BNP ökade tillsammans enstaka andel ifrån en kvartal mot nästa, rapporteras detta således ofta likt för att tillväxten beneath kvartalet fanns omkring fyra andel vid årlig grund.

Om tillväxten plats fyra andel beneath en tid innebär detta för att BNP ökade tillsammans med fyra procent; detta existerar däremot inom detta fall ej precis för att yttra för att tillväxten ökade tillsammans med fyra andel. ifall däremot BNP ökade tillsammans ett andel en kalenderår samt fem andel nästa tid, innebär detta för att tillväxttakten ökade tillsammans fyra procentenheter.

Sveriges ekonomiska tillväxttakt besitter beneath detta tidiga 2000-talet legat vid omkring 3-4 andel årligen, vilket placerar land högt inom jämförelse tillsammans andra utvecklade industriländer inom OECD.

Produktivitet

[redigera | redigera wikitext]

Produktivitetsökningar besitter historiskt sett varit den viktigaste orsaken mot finansiell tillväxt per capita.

Ekonomisk tillväxt existerar kritisk på grund av för att utveckla levnadsstandarden samt producera möjligheter till varenda inom samhället.

Ökad produktivitet sänker då kostnaderna till produkter.

Under 1920-talet sjönk detta verkliga priset vid flera produkter tillsammans med ovan 90%. Lägre kostnader skapar ett ökad efterfrågan, dock efterfrågan vid enskilda produkter samt tjänster existerar objekt på grund av avtagande marginalnytta.[källa behövs]

Den ekonomiska tillväxten äger traditionellt tillskrivits ackumulering från mänskligt samt fysiskt tillgångar, samt ökad produktivitet mot resultat från tekniska innovationer.

Före industrialiseringen ledde den tekniska utvecklingen mot enstaka ökning från befolkningen, likt dock begränsades från resurser vid livsmedel samt andra tillgångar.

Det finns visserligen en positivt samband mellan BNP per capita samt levnadsstandard (åtminstone på grund av fattiga länder), dock BNP existerar en mått vid finansiell aktivitet, ej vid välfärd.

Detta förhållande kallas till Malthus fångstredskap.

Den snabba ekonomiska tillväxten beneath den fabriksrelaterade revolutionen fanns anmärkningsvärd då den fanns högre än befolkningstillväxten. Malthus fångstredskap gällde ej längre. detta finns en starkt positivt samband mellan BNP per capita samt mått vid levnadsstandard samt välmående [1] dock användandet från måttet vilket enstaka nivå vid levnadsstandard besitter blivit kritiserat samt flera länder söker aktivt efter alternativa mått.

Länder likt industrialiserade fick ett långsammare befolkningstillväxt, kallat demografisk transition.

Kritik mot finansiell tillväxt

[redigera | redigera wikitext]

Kritik mot fenomenet tillväxt framhålls från politiskt gröna rörelser samt från vetenskapsmän inom områdena matematik [2], arkeologi[3] samt jordbruksforskning[4].

Tillväxt inom produktion (och konsumtion) från produkter kräver mer råvaror ifall ökningen från effektiviteten inom tillverkning samt återvinning understiger konsumtionsökningen.

Då produktionen blir effektivare kommer fokusering vid tillväxt för att leda mot ökad miljöpåverkan, då även effektivare produktion tillåter ytterligare ökad produktion genom detta liksom kallas rekyleffekten.[5][6][7][8][9][A 1] Kritikerna menar för att detta, tillsammans tillsammans med enstaka något som ökar i storlek eller antal befolkning samt större andel I-länder, ej är kapabel artikel resurs- samt miljömässigt hållbart.[12] Bland annat den gröne ekonomen Herman Daly förespråkar istället nolltillväxt.[13] inom flera utvecklade länder, t.ex.

land, besitter dock t.ex.

Ekonomisk tillväxt beneath 1900-talet fanns enstaka nödvändig faktor på grund av för att minska absoluta nivåer från fattigdom samt möjliggöra enstaka ökad förväntad livslängd.

energianvändning per capita ej alls ökat inom takt tillsammans med tillväxten vilket dem senaste 40 år varit mer än 4 gånger större än energianvändningen. Denna kalkyl existerar dock komplex samt ifall importerade varor samt exporter tas in blir energianvändningen högre än så.[källa behövs]

Andra vilket Martin Andersson samt Christer Gunnarsson debatterar på grund av för att detta existerar just tillväxten liksom kommer för att åtgärda miljöproblemen inom detta för att tillväxt drivs från produktivitetsökningar vilket innebär mindre tillgångar på grund av för att tillgodose ett given konsumtion.[14][specificera källa]

Problemen tillsammans tillväxtcentrerad politik gäller inom synnerhet då både privata aktörer samt regeringar ofta styrs från kortsiktiga prioriteringar (kvartalsekonomi respektive valårssyndrom) samt därmed enkel offrar långsiktig tillväxt till kortsiktig tillväxtökning, dock flera tillväxtkritiker menar för att även långsiktig tillväxt existerar problematisk.

En sektion kritiker från finansiell tillväxt menar för att man genom för att räkna in faktorer såsom miljöpåverkan samt kostnader på grund av miljöskador inom tillväxtmåttet kunna ge dessa högre vikt även då politiken fokuserar vid ökad tillväxt.

Andra tillväxtkritiker besitter menat för att finansiell tillväxt överanvänds liksom mått vid hur framgångsrikt en samhälle är.[15] dem menar för att man bör nyttja alternativa välfärdsmått liksom tar hänsyn mot befolkningens välbefinnande, såsom Human Development Index, Happy Planet Index alternativt någon struktur från lyckoindex.

Anmärkning

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Gapminder World
  2. ^Professor Emeritus Al Bartlett - Physics at University of Colorado at Boulder, presentation angående tillväxt http://www.youtube.com/watch?v=F-QA2rkpBSY
  3. ^Jared Diamond, Professor of Geography at the University of California, Los Angeles, produkt angående arkeologiska samt antropologiska konsekvens från tillväxt http://discovermagazine.com/1995/aug/eastersend543
  4. ^Julian Cribb, principal of JCA, expert in science communication angående jusrbruksmarkens status http://www.publish.csiro.au/pid/6447.htm
  5. ^"Increasing the enviromental efficiency of each enhet of production merely slows the rate of increase in environmental degradation, but does not reduce aggregate levels of such degradation" (Eckersley 2012, s. 465.).
  6. ^Forsberg 2007, s. 51, 83, 117, 118 & 164.
  7. ^Jackson 2009, s. 50 - 53.
  8. ^Malmaeus 2011, s. 10 - 16.
  9. ^ [ab] Sanne 2012, s. 19 - 20.
  10. ^Sanne 2006, s. 3 & 10.
  11. ^Sanne 2006, s. 10.
  12. ^Forsberg 2007, s. 83, 117 & 164.
  13. ^Forsberg 2007, s. 49.
  14. ^ Hållbarhetsmyten ISBN 978-91-86203-64-1 
  15. ^Forsberg 2007, s. 46.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • ”Inflation”.

    Ekonomisk tillväxt existerar den relativa ökningen inom något produktionsmått.

    ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling. Läst 13 augusti 2014. 

  • ”Measuring Productivity OECD Manual”. OECD. http://www.oecd.org/std/productivity-stats/2352458.pdf. Läst 13 augusti 2014. 
  • Eckersley, Robyn (2012) [2007]. Burke, Anthony, Devetak, Richard & George, Jim.

    red (på engelska). "Global Environmental Politics", inom An introduction to international relations (2).

    Möjligheter samt synergier mellan finansiell tillväxt samt hållbar utveckling.

    Cambridge & New York: Cambridge University Press. Libris13617125. ISBN 9781107600003 .

  • Forsberg, Björn (2007) [2007]. Tillväxtens sista dagar. Miljökamp ifall världsbilder (1). Stockholm: Ruin. Libris10446527. ISBN 9789185191277 .
  • Jackson, Tim (2009). ”Prosperity without growth? The transition to a sustainable economy” (på engelska) (PDF).

    Sustainable Development kommission. Arkiverad ifrån originalet den 5 september 2012. https://web.archive.org/web/20120905142326/http://www.sd-commission.org.uk/data/files/publications/prosperity_without_growth_report.pdf. Läst 29 januari 2014. 

  • Malmaeus, Mikael (2011) [2011] (PDF). Ekonomi utan tillväxt.

    en svenskt perspektiv.

    Med andra mening, finansiell tillväxt existerar ett ökning vilket sker inom BNP alternativt nationell intäkter per individ inom en nation beneath ett viss tidsperiod (normalt en år).

    Stockholm: Cogito. Libris12230274. ISBN 978-91-979153-3-5. http://www.cogito.nu/sites/default/files/Ekonomi%20utan%20tillvaxt.pdf. Läst 29 januari 2014 Arkiverad 19 september 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine..

  • Sanne, Christer (2012) [2012] (PDF). Hur oss förmå leva hållbart 2030. Stockholm: Naturvårdsverket. Libris13605866.

    ISBN 978-91-620-6524-9. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6524-9.pdf. Läst 29 januari 2014 .

  • Sanne, Christer (2006) [2006] (PDF). Rekyleffekten samt effektivitetsfällan. för att jaga sin personlig svans inom miljöpolitiken.

    Med högre produktion samt positiv finansiell tillväxt, ser oss även positiv tillväxt inom näringslivet, tillväxt liksom sedan förs vidare ut inom samhället.

    Stockholm: Naturvårdsverket. Libris10280686. ISBN 91-620-5623-9. http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5623-9.pdf. Läst 29 januari 2014 .

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]