Är ljus en form av energi

Elektromagnetiskt spektrum[1][2][3]
Frekvensområde	Frekvens	Våglängd	Fotonenergi	Intervallbredd
Audiofrekvens	30 kHz–3 Hz	10 km–100 Mm	< 12,4 feV
Radiofrekvens	300 MHz–30 kHz	1 m–10 km	1,24 µeV–12,4 feV	4 B
Mikrovågor	300 GHz–300 MHz	1 mm–1 m	1,24 meV–1,24 µeV	3 B
Infraröd (IR)	405–0,3 THz	740 nm–1 mm	1,7 eV–1,24 meV	3,1 B
Synligt ljus	789–405 THz	380–740 nm	3,3 eV–1,7 eV	0,3 B
Ultraviolett (UV)	300 PHz–789 THz	1–380 nm	1,24 keV–3,3 eV	2,6 B
Röntgenstrålning (X)	30 EHz–300 PHz	10 pm–1 nm	124 keV–1,24 keV	2 B
Gammastrålning (γ)	> 30 EHz	< 10 pm	> 124 keV

Ljus syftar dels vid ett sinnesupplevelse samt dels vid den elektromagnetiska strålning likt är kapabel ge upphov mot sådana äventyr.

Ljus inom kroppslig bemärkelse förmå bli mättad samt kvantifieras vid olika sätt, dock detta finns inget direkt samband mellan dessa mätvärden samt vår upplevelse från ljus inom ett bestämd situation.^[4]

Ljus liksom fysikaliskt fenomen

[redigera | redigera wikitext]

Den elektromagnetiska strålning vilket är kapabel ge upphov mot synintryck kallas ofta synligt ljus, trots för att strålningen såsom sådan ej syns förrän den träffar dem ljuskänsliga receptorerna inom våra ögon, antingen direkt ifrån ljuskällan alternativt eftertänksam ifrån någonting.^[4] dem exakta avgränsningar till våglängdsområdet anges speciell inom olika källor samt området är kapabel vilket maximalt innefatta våglängderna 380-800 nanometer.^[5]

Genom för att ögat existerar känsligt på grund av strålning inom just detta intervall, är kapabel oss titta vår omgivning.

då ljuset ifrån enstaka ljuskälla reflekteras mot olika objekt inom vår omgivning återkastas vissa frekvenser från strålningen, samt oss förmå uppfatta föremålens färger samt former tillsammans med ögonen.

Ljus - Fotoner existerar enstaka struktur från energi.

Strålningen inom detta enhet liksom kunna ge synintryck är kapabel delas upp inom olika frekvenser tillsammans t.ex. en prisma, alternativt - likt inom regnbågen - inom vattendroppar. då sådan strålning träffar ett yta ser oss en spektrum från kulörtoner ifrån violett (kort våglängd) mot rött (lång våglängd). Ljusets brytning inom en prisma undersöktes samt presenterades inledningsvis från Isaac Newton likt även konstaterade för att strålningen likt sådan saknar färg.^[6] Övergångarna mellan olika färger existerar gradvisa dock traditionellt brukar man dela upp spektrum inom sju färger: Rött - apelsinfärg - gult - grönt - blått - indigo - violett.

Även andra indelningar förekommer, en modell framträda inom boxen nedan. Ljusstrålning tillsammans med endast enstaka våglängd kallas monokromatisk. Den uppträder bara inom många speciella situationer. detta normala existerar inom stället för att den strålning såsom når våra ögon samt var ger upphov mot ett färgperception existerar blandning från flera olika våglängder.^[7] till fördjupning ifall strålning samt färg titta Spektrum.

Ljus syftar dels vid ett sinnesupplevelse samt dels vid den elektromagnetiska strålning vilket kunna ge upphov mot liknande upplevelser.

I flera kontext används termen ljus även ifall strålning utanför den synliga delen från detta elektromagnetiska spektrumet. på grund av strålning tillsammans med längre våglängd än inom detta synliga området används benämningen typ av ljus som inte kan ses med blotta ögat ljus alternativt IR-ljus. Strålning tillsammans med mindre våglängd än den synliga kallas ultraviolett strålning alternativt UV-ljus.

Den hastighet tillsammans med vilken all elektromagnetisk strålning rör sig (per definition 299 792 458 m/s inom vakuum) benämns ljushastigheten. inom kompakta ämne liksom kopp rör sig ljuset betydligt långsammare.

Ljus består från ljuspartiklar vilket kallas fotoner.

Ljus likt sinnesupplevelse

[redigera | redigera wikitext]

Vår upplevelse från ljusets intensitet samt karaktär påverkas från flera saker utöver den strålning vilket når våra ögon. på grund av för att behärska fungera inom extremt olika strålningsintensitet anpassar sig (adapterar) vårt synsinne efter situationen. Hur oss ser ljus beror även vid dem kontraster likt finns, både inom synfältet samt mellan enstaka situation samt enstaka ytterligare.

Ljuset inom en utrymme kunna beskrivas samt analyseras tillsammans hjälp från sju visuella grundbegrepp, vilket äger utvecklats från professor Anders Liljefors.^[10] dem är:

• Ljusnivå
• Ljusfördelning
• Skuggor
• Bländning
• Reflexer
• Ljusfärg
• Ytfärger

Dessa term utgår ifrån visuella bedömningar samt kunna ej definieras fysiskt.

Även andra visuella term besitter presenterats, exempelvis "ljusfläckar".^[11]

Att mäta ljus

[redigera | redigera wikitext]

För förberedelse från belysningsmiljöer samt till information från ljuskällor används fotometriska enheter likt mot modell lumen på grund av mätning från ljusflöde samt lux på grund av mätning från belysningsstyrka.

till för att fastställa dem fotometriska värdena mäter man strålningsenergin uppdelat vid våglängd, samt balanserar dessa värden mot ett kurva till detta mänskliga synsinnets känslighet inom olika våglängdsområden. dem fotometriska enheterna uttrycker alltså ej strålningens absoluta intensitet. eftersom dem bygger vid punktvisa mätningar samt medelvärden uttrycker dem ej heller den enskilda människans ljusupplevelse inom den specifika situationen.^[12]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]