Konsekvenser av arbetslöshet för individen

I den denna plats publikationen redovisar oss översiktligt hur psykisk välmående besitter utvecklats, både före samt beneath covid-19-pandemin, bland arbetslösa samt sysselsatta. Resultaten baseras vid den nationella folkhälsoenkäten, välmående vid lika villkor, samt information ifrån patient- samt läkemedelsregistren på grund av deltagare inom SCB:s Arbetskraftsundersökningar.

oss summerar även påverkan ifrån den internationella forskningen ifall hur förändringar inom sysselsättningen beneath pandemin påverkat psykisk hälsa.

Publikationen existerar ett sektion från Folkhälsomyndighetens jobb tillsammans med för att följa pandemins konsekvenser på grund av folkhälsan. Den vänder sig mot aktörer liksom besitter uppgift inom folkhälsa samt folkhälsoarbete vid område, regional samt nationell nivå.

ett huvud utgångspunkt existerar detta folkhälsopolitiska målområdet sysselsättning, arbetsförhållanden samt arbetsmiljö, såsom utgör en från åtta målområden inom detta folkhälsopolitiska ramverket.

Sammanfattning

Resultat ifrån numeriskt värde svenska undersökningar tyder vid för att arbetslösa oftare uppger psykiska besvär, samt oftare vårdas alternativt hämtar ut medicin till nedstämdhet, ångest samt stress, jämfört tillsammans sysselsatta.

Skillnaderna kvarstod beneath pandemin samt påverkades ej från faktorer vilket ålder, kön, kurs alternativt födelseland.

Studier ifrån en fåtal europeiska länder indikerar för att dem likt blev arbetslösa beneath pandemins start upplevde mer psykiska besvär än personer såsom fanns kvar inom sysselsättning. dock forskningen existerar kvar många begränsad samt oss identifierade inga studier ifrån Sverige.

I land plats arbetslösheten relativt kortvarig till flera, samt åtgärder inom välfärdssystemet plats viktiga på grund av för att begränsa dem negativa ekonomiska konsekvenserna på grund av grupper såsom drabbades hårt vid arbetsmarknaden.

Därför existerar detta svårt för att yttra hur den psykiska hälsan kommer för att påverkas vid sikt.

Nu ställs arbetsmarknaden inför nya utmaningar från händelser inom omvärlden. inom en starkare ekonomiskt klimat blir detta allt viktigare för att säkerställa för att samtliga inom befolkningen besitter chans för att upprätthålla ett skälig levnadsnivå. detta gäller ej minimalt dem grupper tillsammans svag etablering vid arbetsmarknaden likt återigen riskerar för att drabbas extra hårt.

Ökad arbetslöshet beneath pandemins första år

Arbetslösheten ökade hastigt beneath pandemins inledande månader 2020 samt varseltalen fanns rekordhöga (1).

Arbetsmarknaden återhämtade sig delvis beneath andra halvan från 2020 samt arbetslösheten fortsatte minska beneath 2021 (2, 3). Långtidsarbetslösheten ökade redan tidigare, dock utvecklingen förstärktes beneath pandemin (1). Andelen personer vilket fanns personer som varit arbetslösa länge besitter därefter legat kvar vid höga nivåer beneath 2021 (3).

Högre arbetslöshet inom vissa grupper

Det plats framförallt grupper vilket redan före pandemin ägde enstaka svagare ställning vid arbetsmarknaden likt blev arbetslösa beneath pandemins inledningsskede, vilket mot modell unga samt utrikesfödda (4).

Bland utrikesfödda ökade långtidsarbetslösheten ifrån ett redan upphöjd nivå (5). beneath 2021 ökade andelen unga likt gick ifrån arbetslöshet mot sysselsättning, dock detta gällde främst unga liksom stod nära arbetsmarknaden (6). till unga allmänt äger arbetsmarknadsutsikterna förbättrats 2021 (7).

jobb kunna påverka hälsan på flera sätt

Det finns flera förklaringar mot för att detta existerar viktigt på grund av hälsan för att äga en jobb.

till dem flesta existerar arbetet den huvudsakliga källan mot inkomster samt ett god levnadsstandard, vilket inom sin tur besitter innebörd på grund av hälsan.

jobb förmå även öka möjligheterna mot delaktighet inom samhället samt sociala relationer mot andra människor. för att bli arbetslös är kapabel inom sig artikel enstaka påfrestande incident samt även leda mot ohälsosamma levnadsvanor (8).

Sambandet mellan sysselsättning samt välbefinnande går samtidigt åt båda hållen: Arbetslöshet förmå påverka hälsan negativt, dock ohälsa förmå även öka risken på grund av arbetslöshet.

Arbetslöshet är kapabel kopplas samman tillsammans flera olika hälsoutfall. Några modell existerar sämre självskattad välmående (9), olika typer från psykisk ohälsa (10) samt högre dödlighet (11).

Arbete – en från folkhälsopolitikens målområden

Det omfattande nationella målet på grund av folkhälsopolitiken existerar för att producera samhälleliga förutsättningar till ett god samt jämlik välbefinnande inom bota befolkningen samt avsluta dem påverkbara hälsoklyftorna inom enstaka generation.

Folkhälsopolitiken omfattar även åtta målområden liksom återspeglar hälsans bestämningsfaktorer, detta önskar yttra faktorer likt påverkar hälsotillståndet. detta existerar flera faktorer liksom samverkar vid olika nivåer inom samhället, exempelvis plats samt hur oss bor, vilken miljö oss lever inom, barndomen samt uppväxttiden, vår träning samt vårt sysselsättning.

Bestämningsfaktorer kunna både öka samt minska risken till ohälsa (12). Folkhälsan påverkas från politiska beslut, samhällets organisation samt tillgångar, åldersstrukturen inom befolkningen samt individers förutsättningar för att fatta beslut likt gynnar hälsan.

Skillnaderna inom psykisk hälsa består beneath pandemin

Enligt konsekvens från den nationella folkhälsoenkäten uppger arbetslösa oftare ett sämre psykisk hälsa än sysselsatta.

detta gäller både mentalt välbefinnande, såsom för att titta ljust på framtiden, samt förekomst från olika typer från psykiska besvär. mot modell uppger 6 från 10 arbetslösa besvär tillsammans med ängslan, bekymmer alternativt ångest jämfört tillsammans med 4 från 10 sysselsatta 2021 (figur 1).

Andelen tillsammans upplevda besvär besitter ökat beneath åren 2015–2021 samt skillnaden mellan grupperna fanns lika massiv beneath pandemin såsom före. från dem likt uppger besvär från ängslan, bekymmer alternativt ångest besitter dem flesta lätta besvär, dock för att att ange eller meddela något svåra besvär är mer än tre gånger vanligare bland dem såsom är arbetslösa (18 procent) än bland dem vilket är sysselsatta (5 procent) 2021.

Figur 1.

Andel tillsammans besvär från ängslan, bekymmer, ångest bland personer 16–64 år såsom är sysselsatta respektive arbetslösa 2015–2021.

Måttet seriös psykisk påfrestning syftar mot för att uppskatta hur massiv andel från befolkningen likt skulle behärska uppfylla kriterierna för en psykiatriskt tillstånd.

Denna andel är högre bland arbetslösa än bland sysselsatta, 26 respektive 7 andel 2021. Skillnaden plats lika massiv mellan grupperna 2020.

Skillnaderna mellan arbetslösa samt sysselsatta förmå ej förklaras från skillnader inom åldersfördelning, kön, kurs alternativt födelseland.

Analyser från deltagare inom SCB:s Arbetskraftsundersökningar visar för att detta är vanligare tillsammans med psykiatrisk vård alternativt läkemedel för nedstämdhet, ångest samt stress bland arbetslösa jämfört tillsammans med sysselsatta.

Vård samt uttag från läkemedel för dessa psykiatriska tillstånd besitter ökat beneath åren 2014–2021 både bland sysselsatta samt arbetslösa, dock ökningen avstannade bland deltagare inom båda grupperna beneath pandemin. ett möjlig förklaring är för att fler avstod från för att söka vård.

detta fanns mot modell färre såsom sökte vård inom den brådskande psykiatrin beneath pandemin (13).

Våra effekt visade också för att tillsammans längre perioder från arbetslöshet blir detta vanligare för att enstaka individ får vård alternativt hämtar ut läkemedel. Även denna undersökning indikerar för att arbetslösa äger sämre psykisk hälsa än sysselsatta.

Om undersökningarna

Här visar upp oss effekt på grund av mentalt välbefinnande samt psykiska besvär bland sysselsatta samt arbetslösa inom åldrarna 16–64 kalenderår, före pandemin (2015–2020) samt beneath pandemin (2021).

Resultatet baseras vid den nationella folkhälsoenkäten, välmående vid lika villkor (HLV). Den period likt besitter analyserats varierar mellan utfallen, eftersom varenda ämnen ej ställts sedan 2015.

mot sysselsatta räknas anställda, tjänstlediga alternativt föräldralediga, alternativt egna företagare tillsammans minimalt 75 procents omfattning nära svarstillfället. dem likt uppgav för att dem sökte jobb alternativt ingick inom ett arbetsmarknadspolitisk åtgärd definierades såsom arbetslösa. oss äger använt kalibreringsvikter till för att kompensera på grund av bortfallet inom HLV-undersökningen likt helhet.

Resultaten angående psykiatrisk vård alternativt uttag från medicin till nedstämdhet, ångest samt stress baseras vid deltagare inom Arbetskraftsundersökningarna (AKU) år 2014–2020 samt vid patient- samt läkemedelsregistren 2014–2021.

Undersökningarna omfattar personer inom åldrarna 15–64 år vilket plats sysselsatta respektive arbetslösa. påverkan på grund av vård samt uttag från medicin på grund av psykiatriska tillåtelse följdes året efter deltagandet inom AKU samt fick ej inträffa året innan mätveckan. mot gruppen sysselsatta räknas dem likt uppgav för att dem beneath mätveckan utförde något jobb såsom arbetare alternativt egenföretagare beneath minimalt ett 60 minuter, alternativt plats temporärt frånvarande.

mot gruppen arbetslösa räknas dem vilket beneath mätveckan fanns utan förvärvsarbete, dock liksom sökt jobb den senaste månaden samt förmå börja en jobb inom högst numeriskt värde veckor.

vilket säger den internationella forskningen?

I enstaka kartläggning från den internationella forskningen såsom publicerats mot samt tillsammans med 2021 identifierade oss fem longitudinella studier såsom undersökt hur psykisk hälsa påverkats från förändringar inom sysselsättning beneath pandemin (14-19).

Studierna genomfördes inom Storbritannien, Schweiz, Tyskland samt land i norden beneath pandemins första månader samt speglar alltså utvecklingen tidigt inom pandemin.

Tydligast plats resultatet för dem såsom blev arbetslösa.

Två studier från Storbritannien samt enstaka lärande från Schweiz visar för att personer likt förlorade sitt sysselsättning beneath pandemins första månader upplevde mer psykiska besvär än personer likt plats kvar inom jobb (15-17). för att bli arbetslös påverkade däremot ej oron för pandemin samt dess konsekvenser, i enlighet med ett undersökning från land i norden (18).

När detta gäller permittering rapporterar studierna från Storbritannien inget samband tillsammans psykiska besvär inom den yrkesverksamma befolkningen allmänt (15), dock däremot ett ökning från psykiska besvär bland utrikes födda män såsom permitterades (17). För övriga förändringar inom sysselsättningen redovisas mer sporadiska utfall.

detta gäller mot modell sjukskrivningar alternativt ledighet för för att ta grabb ifall små människor likt fanns hemma på bas från stängda förskolor samt skolor.

Om kartläggningen

I kartläggningen besitter oss sökt inom sex vetenskapliga databaser efter studier tillsammans med mätningar före samt beneath pandemin, således kallade longitudinella studier, vilket publicerats beneath perioden januari 2020–november 2021.

Vi identifierade inga studier ifrån landet.

Länderna likt ingår inom kartläggningen ägde striktare restriktioner tillsammans med fler stängda verksamheter än inom landet, vilket påverkade sysselsättningen inom större utsträckning. Samtidigt besitter länderna en väl utbyggt välfärdssystem, samt inom likhet tillsammans land vidtogs grundlig åtgärder till för att lindra dem ekonomiska konsekvenserna från restriktionerna.

Kartläggningen bör ses liksom enstaka lägesbild från forskningen.

detta behövs fler studier ifrån kurera pandemin samt studier tillsammans längre uppföljningstid på grund av för att behärska dra slutsatser ifall hur den psykiska hälsan påverkats från förändringar inom aktivitet beneath pandemin.

Sammanfattningsvis tyder resultaten ifrån dem numeriskt värde svenska undersökningarna vid för att självrapporterade psykiska besvär samt vård till psykiatriska status existerar vanligare bland arbetslösa än sysselsatta.

Denna skillnad kvarstod beneath pandemin samt påverkades ej från faktorer likt ålder, kön, träning alternativt födelseland.

Studier ifrån en fåtal europeiska länder indikerar för att dem likt blev arbetslösa beneath pandemins start upplevde mer psykiska besvär än personer såsom fanns kvar inom jobb.

dock forskningen existerar ännu många begränsad samt oss identifierade inga studier ifrån land.

Denna redogörelse fokuserar vid information ifrån den sektion från pandemin då smittskyddsåtgärderna fanns aktiva samt covid-19 plats klassad likt ett allmänfarlig samt samhällsfarlig sjukdom. Jämförelserna från utvecklingen före samt beneath pandemin existerar därför begränsad eller markerad av gränser mot perioden 2014/15–2021.

Hur påverkar detta hälsan för att bli arbetslös?

En tidigare analys ifrån Folkhälsomyndigheten visar enstaka högre fara på grund av suicid bland personer såsom blir arbetslösa (20). inom dem undersökningar vilket denna narrativ bygger vid besitter oss dock ej studerat effekten från för att bli arbetslös.

Därmed vet oss ej ifall dem liksom blev arbetslösa beneath pandemin påverkades vid en annat sätt än dem vilket drabbats från arbetslöshet tidigare kalenderår.

Intervjuer tyder på för att personer inom utmanande situationer drabbats hårdare

Kvalitativa undersökningar visar för att på grund av personer inom land vilket redan plats socialt, ekonomiskt alternativt hälsomässigt utsatta, tycks pandemin äga samspelat tillsammans den tidigare livssituationen samt inom vissa fall förstärkt utmaningarna (21, 22).

Företrädare till civilsamhällesorganisationer berättar inom intervjuer för att dem såg för att personer liksom plats socioekonomiskt utsatta blev från tillsammans tidsbegränsade anställningar samt behövde hjälp tillsammans med boende samt föda (21). från ett intervjustudie framkommer för att unga såsom varken arbetar alternativt studera upplevde för att deras fysiska samt psykiska välmående blev sämre mot resultat från ensamhet, isolering samt mindre möjligheter mot aktivitet (22).

enstaka ytterligare intervjustudie visar för att unga likt bor inom en enhet tillsammans socioekonomiska utmaningar upplevde sämre arbetsförhållanden samt vetenskapen om resurserhandel och finans beneath pandemin (22).

Oklart hur psykisk hälsa påverkas på sikt

I samt tillsammans för att arbetslösheten ökade beneath pandemin är kapabel den äga bidragit mot enstaka ökad psykisk ohälsa inom befolkningen.

detta existerar svårt för att yttra angående detta påverkar hälsan vid sikt, särskilt eftersom arbetslösheten besitter återgått mot lägre nivåer. dock undersökning visar för att arbetslösheten beneath den ekonomiska krisen inom landet vid 90-talet fick långsiktiga konsekvenser på grund av människors aktivitet samt möjligheter för att försörja sig. dem negativa inkomsteffekterna dröjde sig exempelvis kvar inom flera tid efter krisen (23).

Samtidigt finns detta faktorer beneath pandemin såsom skulle behärska prata på grund av enstaka ytterligare tillväxt. Arbetslösheten fanns relativt kortvarig på grund av flera samt åtgärder inom välfärdssystemet, såsom ökad ingång mot samt höjt överbyggnad inom a-kassan, plats viktiga till för att begränsa dem negativa ekonomiska konsekvenserna på grund av grupper såsom drabbades hårt vid arbetsmarknaden (24).

Även fler utbildningsplatser inrättades vid högskolor samt högskola beneath våren 2020 på grund av för att lindra konsekvenserna från ungas utsatta situation vid arbetsmarknaden.

dem likt sökte sig mot högre studier plats dock främst studenter ifrån sociala grupper såsom redan tidigare fanns överrepresenterade inom universitet eller akademisk institution (25).

Nu ställs arbetsmarknaden inför nya utmaningar från händelser inom omvärlden. Konjunkturinstitutet spår för att oss beneath 2023 går in inom ett lågkonjunktur, vilket förmå innebära för att efterfrågan vid arbetskraft blir lägre samt arbetslösheten ökar (26).

inom en starkare ekonomiskt klimat blir detta allt viktigare för att säkerställa för att samtliga inom befolkningen äger chans för att upprätthålla ett skälig levnadsnivå. detta gäller ej minimalt dem grupper tillsammans svag etablering vid arbetsmarknaden samt vilket återigen riskerar för att drabbas ytterligare hårt.

Viktigt tillsammans med stärkt samordning

Inom ramen på grund av Folkhälsomyndighetens uppgift för att samla, stödja samt driva vid inom detta nationella arbete för folkhälsa besitter oss särskilt fokuserat vid för att producera förutsättningar till fortsatt samordning samt samarbete mellan myndigheter inom detta folkhälsopolitiska målområdet jobb, arbetsförhållanden samt arbetsmiljö.

detta besitter resulterat inom gemensamt erfarenhetsutbyte samt kunskapsframtagning genom seminarier samt fördjupad bedömning kring problem att diskutera ifall jobb, kurs samt välmående.

1. Arbetsförmedlingen. en kalenderår tillsammans med pandemin- Arbetsförmedlingen ställde angående till för att klara krisen.

   Solna: Arbetsförmedlingen; 2021.

2. Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknadssituationen på grund av bota befolkningen 15-74 tid, AKU 2020. SCB; 2021.
3. Arbetsförmedlingen. kraftfull återhämtning beneath 2021 dock fortsatt upphöjd långtidsarbetslöshet. [citerad 20 november 2022]. Hämtad från: https://arbetsformedlingen.se/om-oss/press/pressmeddelanden?id=542CB95854E2B522&pageIndex=4&year=2022&uniqueIdentifier=Riket
4. Eliason, M.

   Den ojämlika (?) arbetslöshetsbördan beneath den inledande vågen från covid-19-pandemin inom land. Uppsala: Institutet till arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk bedömning (IAFU); 2021.

5. Arbetsförmedlingen. Långtidsarbetslöshetens tillväxt inom spåren från pandemin. Rekordhög långtidsarbetslöshet riskerar för att hugga sig fast. Solna: Arbetsförmedlingen; 2021.
6. Arbetsförmedlingen.

   Hur besitter Covid-19 påverkat arbetsmarknaden på grund av ungdomar? Solna: Arbetsförmedlingen; 2021.

7. Arbetsförmedlingen.
   Syftet tillsammans studien fanns för att erhålla enstaka djupare medvetande ifall hur arbetslöshet påverkar individens välbefinnande samt välbefinnande.

   Arbetsmarknadsutsikterna våren 2022. Solna: Arbetsförmedlingen; 2021.

8. Kommissionen till jämlik välmående. Nästa steg vid vägen mot enstaka mer jämlik hälsa: förslag till en hållbart jobb på grund av enstaka god samt jämlik välbefinnande (SOU 2017:47). Slutbetänkande från Kommissionen till jämlik välbefinnande. Stockholm: Wolters Kluwers; 2017.
9. Norström F, Virtanen P, Hammarström A, et al.

   How does unemployment affect self-assessed health? A systematic review focusing on subgroup effects.

   BMC public health. 2014;14(1).

10. Paul KI, Moser K. Unemployment impairs mental health: meta-analyses. J Vocat Behav. 2009;74(3).
11. Vågerö D, Garcy AM. Does unemployment cause long-term mortality? urval and causation after the 1992–96 deep Swedish recession. Eur J Public Health. 2016;26(5).
12. Folkhälsomyndigheten.

    Nationella folkhälsomål samt målområden. [citerad 20 oktober 2022]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/en-god-och-jamlik-halsa-pa-alla-nivaer/tema-folkhalsa/vad-styr-folkhalsopolitiken/nationella-mal-och-malomraden/

13. Socialstyrelsen Färre dock sjukare patienter vid dem psykiatriska akutmottagningarna beneath pandemin. Artikelnummer: 2022-5-7898.

    Stockholm: Socialstyrelsen;2021.

14. Folkhälsomyndigheten. Hur äger förändringar inom aktivitet beneath pandemin påverkat hälsan? ett kartläggning från den internationella forskningen (underlagsrapport). Opublicerad. [Registrerad papper Folkhälsomyndigheten, Diarienummer 02996-2021]. 2022.
15. Ferry F, Bunting B, Rosato M, Curran E, Leavey G. The impact of reduced working on mental health in the early months of the COVID-19 pandemic: results from the understanding kultur COVID-19 study.

    J. Affect. Disord. 2021; 287 (1).

16. Marmet S, Wicki M, Gmel G, Gachoud C, Daeppen J-B, Bertholet N, et al. The psychological impact of the COVID-19 crisis fryst vatten higher among ung Swiss dock with a lower socioeconomic status: bevis from a cohort study. PLoS ONE.2021; 16(7).
17. Shen J, Bartram D. Fare differently, feel differently: mental well-being of UK-born and foreign-born working dock during the COVID-19 pandemic.

    europeisk Societies. 2020; 23(11).

18. Savolainen inom, Oksa R, Savela N, Celuch M, Oksanen A. COVID-19 Anxiety—A Longitudinal Survey Study of Psychological and Situational Risks among Finnish Workers. Int. J. Environ. Res. Public Health. 2021; 18(794).
19. Zoch G, Bächmann A-C, Vicari, B. Reduced well-being during the COVID-19 pandemic – The role of working conditions. Gender, Work & Organization.

    2021; 29(6).

20. Folkhälsomyndigheten Högre fara på grund av suicid bland personer vilket blir sjukskrivna alternativt arbetslösa. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021.
21. Folkhälsomyndigheten. Hur besitter folkhälsan påverkats från covid19-pandemin? Samlad analys utifrån svensk empiri samt internationell undersökning beneath 2020.

    Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021.

22. Folkhälsomyndigheten. Unga samt covid-19-pandemin – ungas livsvillkor, levnadsvanor samt välbefinnande. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2022.
23. Olofsson J, Kvist M. Sociala utmaningar på grund av unga inom spåren från pandemin- ett kunskapsöversikt. Stockholm: Forte; 2022.
24. Adermon A, Laun L, träd P, Olsson M, Sauermann J, Sjögren A.

    Coronapandemin, arbetsinkomsterna samt välfärdssystemets skyddsgrad. Befolkningens inkomstutveckling beneath 2020. Underlagsrapport mot SOU 2022:10 landet beneath pandemin.

25. Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Universitetskanslersämbetets pandemiuppdrag: Delrapportering 2. Stockholm: UKÄ; 2021.
26. Konjunkturinstitutet. Konjunkturläget, september 2022.

    Stockholm: Konjunkturinstitutet; 2022.