Ängel koncentrationsläger som räddade barn

Judiska barns invandring mot land beneath förintelsen skedde främst mellan 1938 mot 1940. Räddningen från dem judiska barnen ifrån nazikontrollerat plats skedde tillsammans med massiv hjälp från den brittiska räddningsoperationen, kallad Kindertransport.

Trots den svenska restriktiva flyktingpolitiken tilläts en undantag samt ett flyktingkvot på grund av unge uppkom, "Barnkvoten", likt lät 500 judiska små människor mellan 3 mot 15 års ålder ett fåtal uppehållstillstånd inom land. Barnen kom ifrån judiska familjer inom Tyskland samt Österrike samt placerades efter mottagandet inom fosterfamiljer, barnhem alternativt kollektivboende.

Ofta fanns dem ensamkommande barnen dem enda ur sin släkt liksom överlevde förintelsen.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Under 1930-1940 talet inom land fanns detta inget statligt alternativt kommunalt flyktingmottagande, däremot fanns detta frivilliga vilket fanns beredda för att hjälpa dem utsatta, speciellt barnen.

Efter Kristallnatten inom november 1938 försämrades situationen på grund av judar inom nazityskland. inom landet bildades detta flera hjälpkommittéer samt grupper inom den Judiska församlingen vilket ägde målet för att rädda dem judiska barnen ifrån Nazitysklands förtryck samt våld. beneath hösten 1938 lyckades den Judiska Församlingen tillsammans med hjälp från flera andra hjälpkommittéer, bland andra Israelmissionen samt arbetarrörelsens flyktinghjälp, för att övertyga den svenska utrikesministern Rickard J Sandler samt socialstyrelsen för att tillåta en undantag ifrån den restriktiva flyktingpolitiken mot just judar liksom pågick beneath 1930-talet.^[1]

Den restriktiva flyktingpolitiken inom land (1933–1939)

[redigera | redigera wikitext]

Den restriktiva flyktingpolitiken inom landet ägde en samband tillsammans den antisemitiska utvecklingen inom nazityskland.

Antisemitismen vilket utvecklades inom nazityskland medförde för att judiska flyktingar fortsatte för att anlända mot landet. Judarnas närvaro inom land väckte bekymmer inom landet på grund av för att sedan påverka utformningen från den nya migrationslag. detta fanns enstaka flyktingfientlig opinion inom landet vilket yrkade vid enstaka skärpning inom den svenska lagstiftningen.

Den svenska riksdagen varnade även till "främlingsinvasion" samt fordrade därför åtgärder, vilket särskilt påverkade dem judiska flyktingarna. Resultatet från detta plats för att migrationslag ifrån 1937 något som har blivit sämre eller försämrats utsikterna till judar för att komma in inom land. Judarna nekades politisk asyl inom landet, detta förhållande kom för att gälla beneath läka naziperioden.

På hösten 1938 vidtog socialstyrelsen åtgärder på grund av för att förhindra judisk invandring, då socialstyrelsens arbetsledare Sigfrid Hansson hemligstämplade instruktioner mot gränspolisen. dem skulle skicka åter judar likt försökte anlända in inom landet. inom den allmänna utlänningsanmälan såsom sedan infördes registrerades flyktingarnas judiska bakgrund utifrån rasbiologiska principer.^[2]

Rött J-pass

[redigera | redigera wikitext]

beneath slutet från 1930-talet då den judiska flyktingströmmen ökade runt Europa skärptes flyktingintagandet inom dem flesta europeiska länder.

Mannen vars föräldrar överlevt sex kalenderår inom koncentrationsläger existerar idag skrämd för att äga tillsammans med sitt namn samt foto vid bas från ökad antisemitism.

detta infördes striktare regler till för att behärska stoppa dem judiska flyktingarna redan nära landsgränsen, då detta kunde existera svårt på grund av gränspolisen för att känna till vilka liksom plats judar samt ej. inom oktober 1938 började nazityskland för att markera tyska judars resehandling tillsammans en stort rött J vid inledande sidan.

Bakgrunden mot detta plats för att Schweiz beslöt för att införa visumtvång på grund av varenda tyska medborgare inom syfta för att förhindra för att tyska judar skulle ta sig in inom landet. detta röda J:et skulle innebära enklare igenkänning från judar nära gränskontrollen. Den 27 oktober 1938, några veckor efter Schweiz, införde även landet en visumtvång till tyska medborgare vilket ägde en J inom sitt pass.^[3] landet ägde skrivit en avtal tillsammans Tyskland var detta beslutades för att varenda judiska resehandling skulle stämplas tillsammans med en J.

inom land fanns man skrämd till för att ta emot på grund av flera judiska flyktingar samt tillsammans med hjälp från detta röda J:et inom judarnas resehandling ägde svensk polis korrekt för att neka judiska flyktingar redan nära gränsen.^[4]

Barnkvoten

[redigera | redigera wikitext]

I november 1938 uppkom enstaka speciell flyktingkvot till små människor, den således kallade Barnkvoten, liksom involverade en begränsat antal judiska små människor mellan 3 samt 15 kalenderår.

Den judiska barnkvotens platsantal bestämdes såsom regel från utrikesdepartementet medan socialstyrelsen fattade beslut angående vilka likt skulle ingå inom respektive kvot. Barnkvoten uppgick mot 500 platser samt plats begränsad mot dem unge liksom plats fast inom Kindertransport, var små människor ifrån nazityskland blev räddade mot en omfattade antal europeiska länder, samt USA samt detta Brittiska Palestina-mandatet.^[5]

Den svenska flyktingpolitiken förändrades mot flyktingbarnens fördel efter nazisternas angrepp vid judar samt judisk egendom beneath novemberpogromerna, då en flertal svenska politiker blev känslomässigt berörda från händelsen.

inom detta läge kunde ej dem svenska myndigheterna gå vidare tillsammans med sin restriktiva flyktingpolitik. inom Sveriges fall handlade detta ifall för att inom inledande grabb ta grabb ifall små människor samt ungdomar, detta fanns just därför såsom barnkvoten uppkom. detta beviljades även prioritet till judiska ensamkommande barn.^[6]

Barnkvoten ägde likt villkor för att barnen anlände mot landet utan sina föräldrar.

Grundtanken plats för att barnen skulle återförenas tillsammans med sina föräldrar inom något annat nation således småningom. dem svenska myndigheterna ville förhindra för att dem judiska flyktingbarnen skulle bli således kallade "bosättningsfall", för att barnen skulle stanna inom landet länge än tänkt. Den officiella förklaringen mot myndigheternas restriktioner kring dem judiska flyktingbarnen plats den rådande arbetslösheten likt präglade detta svenska samhället.

dock inom grunden fanns detta dock en rasbiologiskt tänkande samt enstaka allmän främlingsmotvilja vilket påverkade flyktingpolitiken kring dem judiska barnen mot massiv del.^[2]

Räddningsaktionen

[redigera | redigera wikitext]

Räddningsaktionen plats en samarbete mellan hjälporganisationer inom nazityskland samt den Judiska församlingen inom land.

dem svenska myndigheterna lät 500 små människor ifrån Tyskland samt Österrike ett fåtal komma mot landet tillsammans massiv hjälp från den brittiska räddningsoperationen Kindertransport. Mellan 1938 samt 1940 därför tros detta äga räddats mellan 17 500 samt 20 500 ungar ifrån nazityskland. Ungefär 10 000 judiska flyktingbarn anlände mot Storbritannien, runt 10 000 mot detta Brittiska Palestina-mandatet^[7] samt 500 små människor anlände mot land via barnkvoten.

en okänt antal från barnen likt blev räddade via Kindertransport mot länder liksom exempelvis Holland, Belgien samt land i västeuropa föll offer på grund av förintelsen då dessa länder senare blev ockuperade från Tyskland.^[3]

Barnen fick ta tillsammans med sig enstaka små handbagage tillsammans med sina ägodelar.

prydnader, valuta samt andra ägodelar fanns förbjudet för att ta tillsammans med. dem flesta barnen reste helt utan sällskap alternativt tillsammans med bror/syster. nära tågstationer inom städer likt Berlin, tjeckiens huvudstad, Wien samt Hamburg fanns detta ledsagare liksom jobbade på grund av enstaka hjälporganisation. dem ägde inom arbetsuppgift för att hjälpa barnen vidare mot land tillsammans järnväg.

Tågen hämtade upp unge inom en flertal olika städer samt ibland följde ledsagarna tillsammans mot land. Mellan november 1938 samt månad 1939 skedde detta cirka 15 transporter från judiska ungar mot landet ifrån nazikontrollerat område.^[1]

I månad 1939 ägde 160 ungar räddats ifrån Nazitysklands regim samt anlänt mot land.

Samtliga ungar kom inom ramen till barnkvoten. beneath 1939 blev tagna detta emot judiska flyktingbarn inom princip varenda tidsperiod. inom slutet från 1939 befann sig 300 judiska flyktingbarn inom land. detta anslöt även 40 små människor ifrån den tysk-judiska skolan Kristinehov inom Skåne. Barnkvoten plats uppskattad mot 500 platser likt snabbt fylldes.

ett sektion från barnen reste inom lag dock dem flesta anlände mot landet ensamma.^[8]

Mottagandet

[redigera | redigera wikitext]

I månad 1938 ägde en träff utrymme mellan Mosaiska församlingens hjälpkommitté samt övriga judiska samfund. Frågan gällde flyktingbarnens behov från vård nära arrival. detta bildades därefter enstaka speciell barnhjälpskommitté såsom formellt fick namnet Stockholmsförsamlingens hjälpkommitté.

detta nya utskottet fick namnet "Barnavdelningen". Denna underavdelning skulle ett fåtal arbetsuppgift för att organisera samt ordna mottagandet från barnen ifrån Nazityskland.^[9] Underavdelningen fick mot modell inom arbetsuppgift för att "anskaffa goda hem" samt för att korrespondera tillsammans dem tysk-judiska organisationerna likt strukturerade tillsammans med transporterna inom Tyskland.

dem ägde även inom arbetsuppgift för att söka uppehållstillstånd till barnen hos socialstyrelsen samt för att skaffa resehandling samt nödvändiga status hos tyska legationen inom huvudstaden mot barnen. Barnavdelningens styre bestod från församlingsföreståndaren Frank Hirsch, barnläkaren Isak Jundell, Gerda Marcus, Eva Warburg samt Hedvig Waldenström.^[10]

Tågen vilket barnen transporterades inom anlände efter enstaka utdragen utflykt mot götet, malm alternativt huvudstaden var detta oftast plats någon liksom väntade vid dem.

Vissa skickades vidare tillsammans kollektivfordon alternativt järnvägsfordon mot nästa anhalt.^[1] då majoriteten från barnen väl anlände mot huvudstaden ägde barnavdelningen ansvar för att titta mot för att dem blev mottagna samt säkert placerade inom respektive hem.^[11] Eva Warburg plats ett från dem likt anordnade resorna på grund av barnen inom land.

Warburg tog emot barnen egen då dem anlänt tillsammans med tåget inom huvudstaden ifrån Berlin.^[12]

Placering

[redigera | redigera wikitext]

Barnavdelningen upptäckte efter en tag för att detta fanns svårt för att hitta fosterfamiljer inom den judiska församlingen. ej från religiösa alternativt etniska skäl utan främst från praktiska skäl.

Trots stora ansträngningar anmälde endast 160 judiska familjer sitt nyfikenhet på grund av för att ta emot en flyktingbarn. Bland dessa familjer fanns flera släktingar mot flyktingbarnen ifrån nazityskland samt ägde ofta själva anlänt mot land några tid tidigare. dem flesta från dessa familjer bodde strax utanför malm samt därför fick den judiska församlingen inom malm en större personligt engagemang på grund av flyktingbarnen än dem andra judiska församlingarna inom landet.

Den judiska församlingen fanns således uselt rustad på grund av för att ta grabb ifall dem ensamkommande flyktingbarnen. då barnen anlände mot land kunde endast ett tredjedel från dem erbjudas ett lokal inom enstaka judisk släkt samt detta blev tagna ingen hänsyn mot för att barnen skulle äga behov från för att utöva judiska högtider alternativt traditioner.

De unge liksom ej fick lokal inom dem judiska familjerna blev placerade inom icke-judiska familjer, vid skolinternat, barnhem samt kollektivhem runt ifall inom landet. inom samt tillsammans för att flera ungar blev placerades hos icke-judiska familjer fanns detta mindre chans för att utöva judiska högtider samt traditioner.

Chansen för att erhålla förbindelse tillsammans andra judar, svenskfödda alternativt flyktingar vilket befann sig inom identisk situation minskade också.^[13]

Trots frikostighet ifrån både judiskt samt icke-judiskt håll saknade nästan 200 flyktingbarn fosterfamiljer. detta plats svårast för att hitta fosterfamiljer mot pojkar inom åldern 12-16 tid.

dem flesta fosterfamiljer önskade flickor inom olika åldrar alternativt många unga pojkar. Resultatet blev för att detta skapades grupphem, barnhem, skolhem samt andra kollektiva boenden.^[14] detta upprättades beneath 1938 minimalt sju olika kollektivhem på grund av dem judiska flyktingarna. varenda fosterfamiljer ägde olika skäl för att ta emot judiska flyktingbarn, enstaka sektion hoppades vid för att erhålla hjälp tillsammans sysslorna inom hemmet alternativt vid gården vilket då bidrog mot stora kulturkrockar till barnen.^[1]

Barnhemmen

[redigera | redigera wikitext]

Ungefär en femtiotal små människor placerades vid olika barnhem.

Flera barnhem upprättades inom avsikt för att ta emot judiska flyktingbarn samt dem nedsänkt främst inom Uppsala, huvudstaden samt götet. Vissa barnhem plats bara mot på grund av flickor samt andra bara till pojkar. inom götet kallades en nyupprättat barnhem på grund av "Flickhemmet" samt var tog man även emot icke-judiska flyktingbarn ifrån Tjeckoslovakien vars föräldrar fanns politiska motståndare mot Adolf Hitler samt nazistpartiet.

flera barnhem strukturerade således för att barnen fick chans mot utbildning alternativt för att vandra inom allmän lärcentrum. detta plats även vanligt för att man ordade därför för att barnen kunde hålla kontakten tillsammans med sina familjer inom hemlandet via brevväxling. dem judiska barnen ägde även chans för att fira judiska högtider samt traditioner vid dem flesta barnhemmen.

Suzanne Spaak - förmögen societetsdam likt räddade judiska små människor inom Frankrike.

Grundtanken tillsammans med barnhemmen fanns för att barnen skulle ett fåtal komma tillbaka bostad mot sina familjer då läget inom Tyskland ägde lugnat ner sig. dock då andra världskriget bröt ut inom september 1939 stod detta uppenbart för att dem judiska barnen ej kunde komma tillbaka bostad innan kriget fanns ovan, dem flesta barnen blev kvar inom flera kalenderår inom dem svenska flyktingbarnhemmen.^[1]

Stigbo barnhem

[redigera | redigera wikitext]

Stigbo Barnhem inom Vallentuna startade sin aktivitet beneath våren 1938.

Barnhemmet grundades från Signe Lamm, Tony Bonnier samt Ingrid Sachs.^[15] detta startade till för att ta emot enstaka sektion från dem 500 små människor liksom fått uppehållstillstånd inom land vid bas från förtryck samt våldet mot judar inom nazityskland. Stigbo barnhem tog emot judiska samt "halvjudiska" unge ifrån Tyskland samt tyskockuperade områden.^[3]

Barnhemmet befann sig inom enstaka äldre flygelbyggnad tillsammans med numeriskt värde våningar.

i enlighet med planerna skulle detta rymma runt 12 ungar. detta fanns fyra olika vilorum på grund av barnen: en på grund av tre pojkar, en på grund av numeriskt värde pojkar, en på grund av tre flickor samt en på grund av numeriskt värde "större" flickor. inom huset fanns även en modernt samt välutrustat matrum samt en vilorum till dem äldre barnen.

detta fanns endast ett byrå inom varenda lokal vilket innebar för att barnen endast fick enstaka kista plats. arbetare ifrån trakten anlitades till för att ordna den fasta inredningen, medan möblerna samt den åtgärda inredningen mot massiv sektion skänktes från Nordiska Kompaniet samt hemmets bidragsgivare.^[16]

Styrelsen

[redigera | redigera wikitext]

Styrelsen bestod enbart från icke-judiska kvinnor vilket plats gifta tillsammans män ifrån sekulära judiska familjer.

Familjerna ägde inom flera generationer varit enstaka sektion från Stockholms Borgerskap var dem tillhörde vilket likt kallades till "en schizofren borgerlig kultur" tillsammans med vilket menas för att sekulära samt moderna livsmönster blandas tillsammans sedvänja borgerliga värderingar ifall uppfostran, bostad samt träning.

Trots den svenska restriktiva flyktingpolitiken tilläts en undantag samt enstaka flyktingkvot på grund av små människor uppkom, "Barnkvoten", såsom lät 500 judiska unge mellan 3 mot 15 års ålder ett fåtal uppehållstillstånd inom Sverige.

Denna traditioner präglade därmed även Stigbo Barnhems verksamhet.^[17] Styrelsen på grund av barnhemmet samlade in valuta ifrån privatpersoner samt företag runt ifall inom Stockholm.^[15] Kvinnorna inom styrelsen vände sig mot familjer, vänner samt bekanta samt bad angående för att helt alternativt delvis beneath enstaka längre period finansiera till en unge vid barnhemmet.^[18]

Stigbo Barnhem garanterade barnens försörjning inom fem kalenderår efter för att dem anlänt samt bidragsgivarna uppmanades då för att förbinda sig på grund av identisk tidsperiod.

Bidragsgivarna ägde chansen för att välja en unge för att bidra mot samt dem fick ett förslag eller något som erbjuds för att titta fotografier samt erhålla kunskap angående barnet, mot modell barnets familjeförhållanden. Flera välkända svensk-judiska familjer likt Bonnier, Hirsch, Josephson, Lamm, Nathanson, Philipson samt Sachs utgjorde den största delen från bidragsgivarna.

Även icke-judiska vänner mot styrelsen bidrog tillsammans med donationer, däribland riksbankschefen Ivar Rooth.^[18]

Mottagandet

[redigera | redigera wikitext]

När barnen väl blev tagna emot vid Stigbo Barnhem blev dem ursprunglig undersökta från doktor då flertal från barnen fanns undernärda samt sjuka då dem kom ifrån städer var flera ingredienser plats ransonerade på grund av judar.^[15] Barnläkaren samt professorn Adolf Lichtenstein tog ansvaret vilket barnhemmets officiella medicinsk expert samt tandläkaren läkare Weinberg gav barnen kostnadsfri vård av tänder då dem ankommit mot Stigbo.

Irena Stanisława Sendler, alternativt Irena Sendlerowa, född Krzyżanowska 15 månad 1910 inom Warszawa, död inom Warszawa, fanns enstaka polsk socialarbetare liksom räddade 2 500 små människor ifrån Warszawas getto beneath andra världskriget.

Tony Bonnier samt hemmets advokat tog grabb angående barnens resehandling samt andra viktiga handling. Barnen fick nya textilier samt fotbeklädnad nära ankomsten.^[19]

På barnhemmet fick barnen näringsrik föda samt chans för att utveckla sin välbefinnande, maten plats däremot ej kosher.^[15] Barnhemmet skulle ifrån start hetat "Barnhemmet 39" dock till för att undvika för att flyktingbarnen skulle uppleva sig liksom "anstaltsungar" blev adressen samt namnet ändrat mot Stigbo barnhem.^[20]

Kollektivboende

[redigera | redigera wikitext]

I land beneath krigsåren bildades flera kollektivboenden till unge samt ungdomar såsom ville förbereda sig till en liv inom en judiskt hemland.

dem flesta barnen inom kollektivboenden fanns ofta lite äldre samt politiskt medvetna, dem tvivlade vid ett kommande till judar inom Europa samt flera sökte sig mot den sionistiska rörelsen. dem ville existera tillsammans med samt bygga upp en judiskt hemland var landet endast fanns en uppehåll vid vägen.

På lantbruksskolan inom Västraby inom Skåne bodde en 30-tal judiska ungdomar samt vid kollektivet inom Hälsingegård inom Dalarna bodde detta närmare 60 judiska ungdomar.

vid kollektivboenden fick man lära sig hebreiska samt judisk bakgrund. dem lärde sig även praktiskt sysselsättning inom hantverk samt jordbruk. Ungefär hälften från barnen likt bodde inom kollektivhem emigrerade mot Israel efter kriget, återstående blev kvar inom Sverige.^[1]

Livet till flyktingbarnen efter kriget

[redigera | redigera wikitext]

När kriget ägde tagit slut inom femte månaden i året 1945 ägde dem flesta flyktingbarnen ifrån barnhemmen, kollektivboenden alternativt fosterfamiljer flora upp samt blivit vuxna.

dem ägde varit inom landet inom ovan 6 tid samt flera ägde rotat sig inom landet samt påbörjat en nytt liv. ett sektion ägde skaffat kurs samt sysselsättning inom land samt andra ägde hunnit gifta sig samt skaffat små människor, detta plats ej ovanligt för att flyktingbarnen gifte sig tillsammans med varandra.^[1]

Det plats inledningsvis vid 1950-talet likt existensen började för att normaliseras till dem före detta flyktingbarnen, dem plats ej längre statslösa flyktingar.

Känslan från främlingskap samt hemlöshet skulle dock följa dem beneath ett utdragen tidsperiod. dem blev efter kriget accepterade medborgare inom en nation igen samt fick enstaka fräsch nationell tillhörighet.^[21] ett sektion valde för att utvandra mot Israel / Palestina alternativt emigrera mot USA. dem flesta ägde inget bostad alternativt släkt för att komma tillbaka mot inom sitt hemland, deras föräldrar samt anhöriga ägde antingen deporterats alternativt mördats inom koncentrationsläger.

Skulden för att ej äga chans för att hjälpa sina anhöriga blev ett kompanjon genom livet.^[1]

Barnens psykiska mående

[redigera | redigera wikitext]

För för att ett fåtal anlända tillsammans med enstaka barntransport mot landet krävdes detta en friskintyg, sjuka små människor accepterades därmed ej.

Bakgrunden mot detta plats för att den judiska församlingen saknade ekonomiska samt sociala möjligheter för att ta grabb angående unge tillsammans med handikapp. Någon hjälp ifrån den svenska staten fanns ej heller för att räkna tillsammans med. Friskintyget fanns ej heller någon garanti till för att barnen ej skulle råka ut på grund av sjukdom alternativt psykiska bekymmer inom landet.

Den mottagande parten från flyktingbarnen beneath andra världskriget förstod ej hur förföljelse, separation ifrån närstående samt flyktingskap kunde påverka en barns mentala status. Man saknade kunskaper ifall sambandet mellan traumatiska erfarenheter samt en stört beteende. då flyktingbarnen väl uppvisade en onormalt alternativt stört beteende trodde man för att tillrättavisningar skulle åtgärda problemen.

detta framgick klart för att flera från barnen mådde mentalt uselt beneath flyktingtiden. Detta kunde visa sig genom matstörningar, nedstämdhet samt oroligt beteende. detta mottagande samhället förstod ej ständigt för att dessa beteenden yttrades vid bas från barnens sociala situation, deras extrema sårbarhet samt utsatthet. dock tillsammans 2000-talets kunskaper ifall barns psykologi existerar detta möjligt för att titta detta samband.^[22]

Flyktingbarnen kände en stort ansvar till föräldrarnas öde.

flera små människor skrev meddelande mot barnhjälpens representanter angående sina anhöriga såsom ägde blivit kvar inom nazityskland. dem inledande år fanns detta chans på grund av anhöriga för att skaffa tillåtelse på grund av för att komma in inom land samt för att återförenas tillsammans barnen. dock efter krigsutbrottet minskade dem anhörigas möjligheter för att ett fåtal svenskt inresevisum.

flera från flyktingbarnen försökte ge finansiell hjälp mot sina anhöriga, dock hjälpte detta sällan dem anhöriga undan deportation mot förintelseläger.^[23]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]