Nya kaledonien fåglar som inte kan flyga
Nya Kaledonien
Nya Kaledonien (franskaNouvelle-Calédonie) existerar enstaka ögrupp inom Melanesien samt utgör en franskt zon tillsammans speciell ställning eller tillstånd (i praktiken en utomeuropeiskt territorium). FN anser området existera en icke-självstyrande område.[1]
Nya Kaledonien består från huvudön Grande Terre samt en antal mindre småöar.
Att flera fåglar liksom ej förmå flyga finns vid just Nya Zeeland äger för att utföra tillsammans för att detta ej finns några naturliga köttätare mot fåglarna.Den totala landytan existerar 18 576 kvadratkilometer samt antalet invånare fanns 240 400 den 1 januari 2007.[2] Huvudstad samt enda större ort existerar Nouméa.
Ögruppen står till ungefär 25 andel från världens nickelfyndigheter. Utvinningen sker mestadels inom dagbrott.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Nya Kaledonien ligger inom sydvästra Stilla havet, omkring 1 200 kilometer öster ifall Australien samt 1 500 kilometer nordväst ifall Nya Zeeland.
riktning angående ögruppen ligger Vanuatu.
Området omfattar
Grande Terre existerar betydligt större än dem övriga öarna samt existerar även den enda bergiga ön. Den existerar 16 372 kvadratkilometer samt avlång tillsammans med nordvästlig-sydostlig sträckning, 350 kilometer utdragen samt 50 mot 70 kilometer bred.
ett fjäll löper ovan kurera längden, tillsammans med fem bergstoppar vid ovan 1 500 meter. Den högsta punkten existerar Mont Panié vid 1 628 meter. Nya Kaledoniens totala yta existerar 19 060 kvadratkilometer, från vilka 18 575 kvadratkilometer existerar nation.
Kagu (Rhynochetos jubatus) existerar enstaka unik långbent, gråaktig bevingat djur vilket existerar isolerad idag levande medlem inom familjen Rhynochetidae.Klimat
[redigera | redigera wikitext]Nya Kaledonien ligger ovan Stenbockens vändkrets, mellan 19° samt 23° sydlig bredd. Öarnas klimat existerar tropiskt samt regnet existerar starkt årstidsbundet, drivet från passadvindar såsom vanligen kommer ifrån öster. inom medelvärde faller omkring 1 500 millimeter nederbörd årligen vid Loyautéöarna, 2 000 millimeter nära nedsänkt höjd vid Grande Terre samt 2 000–4 000 millimeter nära höga höjder vid Grande Terre.
Den västra sidan från Grande Terre ligger inom dem centrala bergens regnskugga, samt nederbörden var existerar inom medelvärde 1 200 millimeter per tid.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]I motsats mot flera småöar inom Stilla havet vilket existerar från vulkaniskt ursprung existerar Nya Kaledonien en gammalt fragment från superkontinenten Gondwana.
Det finns mer än 20 000 regionala checklistor inom Avibase, liksom erbjuds inom 9 olika taxonomier, inklusive synonymer ovan 175 språk.Nya Kaledonien samt Nya Zeeland skildes ifrån Australien på grund av omkring 85 miljoner kalenderår sedan, samt ifrån varandra till omkring 55 miljoner kalenderår sedan. Nya Kaledonien besitter ännu flera unika samt endemiska växt samt djurarter tillsammans ursprung inom Gondwana. Den maximalt kända existerar ett bevingat djur från hönstorlek, kagun, likt ej förmå flyga, äger massiv tofs samt en lustigt läte.
Dess låt samt foto fungerar vilket Nya Kaledoniens märke.
Innan européerna anlände fanns, utöver urbefolkningen, inga andra landlevande däggdjur än fladdermöss, däribland fyra flyghundar.[3]
Öarna utgör numeriskt värde ekologiska regioner: regnskogsområdet vid Loyautéöarna, Île des Pins samt östra sidan från Grande Terre respektive dem torra skogarna inom regnskuggan vid västra sidan från Grande Terre.
eftersom européerna bosatte sig vid den torra västkusten samt lämnade östern åt urbefolkningen motsvaras den naturliga uppdelningen från den politiska.
Nya Kaledoniens sötvattensekologi utvecklades även beneath långvarig isolering samt ögruppens vattendrag äger flera endemiska arter.
Nya Kaledoniens barriärrev, liksom omger Grande Terre samt Île des Pins, existerar detta näst största korallrevet inom världen efter Stora barriärrevet inom Australien.
detta existerar 1 500 kilometer långt samt äger enstaka massiv diversitet arter.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Den västra delen från Stilla havet befolkades inledande gången till omkring 50 000 kalenderår sedan. Austroneserna flyttade in inom området senare. Den mångfaldiga samling människor såsom koloniserade den melanesiska övärlden kallas Lapita.
dem anlände mot dem småöar liksom för tillfället utgör Nya Kaledonien omkring 1500 f.Kr. Lapita fanns kompetenta sjöfarare samt jordbrukare tillsammans påverkan ovan ett massiv sektion från Stilla havet.
Från omkring 1000-talet e.Kr. anlände även polynesier samt beblandade sig tillsammans ögruppens invånare.
1500- mot 1700-talet
[redigera | redigera wikitext]Spanska sjöfarare nådde ögruppen vid 1500- samt 1600-talen.[källa behövs] Den brittiske upptäcktsresanden James Cook upptäckte Grande Terre 1774 samt kallade ön Nya Kaledonien (New Caledonia), efter detta latinska namnet till Skottland, Caledonia.
Brittiska samt nordamerikanska val fångare samt sandelträhandlare intresserade sig till Nya Kaledonien samt spänningen utlöstes från deras beteende mot invånarna. Européerna använde bland annat alkohol samt tobak såsom bytesvaror samt medförde sjukdomar likt sjukdom, barnsjukdom samt syfilis.
Efter för att handeln tillsammans sandelträ ägde minskat kom enstaka fräsch sorts köp, tillsammans människor ifrån Nya Kaledonien samt öarna runt omkring, såsom användes vilket arbetskraft vid sockerplantager vid Fiji samt inom Queensland.
Denna köp tog slut inom start från 1900-talet.
1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Katolska samt protestantiska missionärer anlände beneath 1800-talet, samt fick ett intensiv resultat vid den inhemska kulturen.
Nya Kaledonien blev franskt 1853, då Napoleon III försökte konkurrera tillsammans med dem brittiska kolonierna inom Australien samt Nya Zeeland.
Mellan 1854 samt 1922 skickade land i västeuropa totalt 22 000 dömda brottslingar mot straffkolonier vid Grande Terres sydvästkust. Mot slutet från straffkoloniperioden ägde fria europeiska kolonister samt asiatiska kontraktsarbetare blivit långt fler än den tvångsarbetande befolkningen. Den inhemska befolkningen minskade drastiskt beneath identisk period vid bas från sjukdomar.
dem utsattes på grund av en struktur likt kallades Code dem l'Indigénat, vilket begränsade deras rörelsefrihet samt ingång mot mark kraftigt.
I slutet från 1800-talet ägdes ovan 90 % från markarealen från franska kolonisatörer.[källa behövs]
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Nya Kaledonien besitter funnits vid FN:s register ovan icke-självstyrande territorier sedan 1986.
ifrån 1985 äger Front dem Libération Nationale Kanak Socialiste (FLNKS) propagerat till ett självständig stat, 'Kanaky'. beneath slutet från 1980-talet skedde politiska oroligheter. Avtal angående ökat självstyre på grund av Nya Kaledonien slöts 1988 samt 1998. detta senare gav mandat mot enstaka folkomröstning angående självständighet 2014 alternativt senare.
2000-talet
[redigera | redigera wikitext]Ögruppens invånare fick den 4 november 2018 folkomrösta ifall om området skulle gå vidare för att tillhöra land i västeuropa alternativt bli ett självständig stat. Resultatet blev 56,7 andel på grund av för att behålla detta nuvarande systemet, tillsammans en valdeltagande vid 81 procent.[4] Ytterligare enstaka folkomröstning ifall identisk sak hölls den 4 oktober 2020 då 53,3 andel från väljarna röstade mot självständighet.
ett tredjeplats folkomröstning ifall självständighet hölls 2021.[5] Resultatet blev klart, för att ögruppen förblir fransk. Dock bojkottade självständighetssidan omröstningen.
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Styre
[redigera | redigera wikitext]Liksom dem andra Stilla havsområdena Franska Polynesien samt Wallis samt Futuna existerar Nya Kaledonien ett sektion från Republiken land i västeuropa.
Kagu [2] (Rhynochetos jubatus) existerar enstaka unik långbent, gråaktig bevingat djur likt existerar isolerad idag levande medlem inom familjen Rhynochetidae.Dess officiella ställning existerar unik, alternativt tillsammans enstaka latinsk begrepp sui generis, eftersom Nya Kaledonien existerar detta enda franska zon likt ej existerar en collectivité territoriale. Nya Kaledonien fanns enstaka fransk koloni mot 1946 samt därefter en utomeuropeiskt territorium (territoire d'outre-mer, TOM) ifrån 1946 mot 1999.
Nya Kaledonien äger enstaka unik ställning såsom en mellanting mellan enstaka självständig stat samt en normalt franskt utomeuropeiskt departement.
Å en sidan äger ett kongress (Congrès ni territoire) samt ett statsmakt upprättats till territoriet, samt distribution från kraft organiseras från Nouméafördraget ifrån 1998. Viktiga områden såsom beskattning, arbetsmarknadslagstiftning, medicinsk vård samt hygien samt utrikeshandel ligger redan hos territoriets kongress. Fler befogenheter väntas överföras mot territoriekongressen inom den nära framtiden.
Slutligen skulle den franska staten bara ansvara på grund av utrikespolitik, rättsväsendet, försvar, ordning samt finanser.
Ett nykaledonskt "medborgarskap" besitter även införts: endast nykaledonska "medborgare" äger rösträtt inom lokala omröstning. Denna åtgärd äger blivit kritiserad, eftersom den skapar ett andraklasställning till franska medborgare såsom bor inom Nya Kaledonien dock ej besitter "medborgarskap" därför för att dem bosatte sig inom territoriet nyligen.
Många utdöda fåglar likt ej kunnat flyga förekommer inom fossilregistret, samt några vilket besitter dött ut mot resultat från mänskliga aktiviteter existerar välkända.Nya Kaledonien tillåts även existera verksamt inom internationellt samarbete tillsammans med självständiga stater inom Stilla havsområdet. Territoriekongressen besitter även korrekt för att anta stadgar liksom åsidosätter fransk team vid vissa områden.
Å andra sidan kvarstår Nya Kaledonien likt enstaka integrerad sektion från Republiken land i västeuropa.
Invånarna existerar franska medborgare tillsammans franska resehandling. dem deltar inom franska parlaments- samt presidentval. Nya Kaledonien existerar representerat från numeriskt värde ledamöter inom Frankrikes nationalförsamling samt enstaka ledamot inom senaten.
Den franska statens representant inom Nya Kaledonien existerar "republikens högkommissionär" (Haut-Commissaire dem la République), såsom existerar ledare på grund av förvaltningen.
Det beslöts inom Nouméafördraget för att territoriekongressen kommer för att äga riktig för att utlysa ett folkomröstning angående självständighet efter 2014, nära enstaka tidpunkt såsom detta egen bestämmer.[6]
Politik
[redigera | redigera wikitext]I Nya Kaledonien existerar den sedvänja politiska uppdelningen mellan dem liksom förespråkar självständighet samt dem vilket förespråkar fortsatt anknytning mot land i västeuropa.
Den traditionellt största rörelsen bland självständighetsförespråkarna existerar Front dem libération nationale kanak et socialiste (FLNKS), liksom bildades 1984 vilket enstaka förteckning från olika självständighetsgrupper. Bland självständighetsmotståndarna existerar detta traditionellt största grupp Rassemblement Pour la Calédonie dans la République (RPCR), liksom bildades 1977 från Jacques Lafleur.
RPCR brukar styra inom provinsen Sud, innehar borgmästarposten inom Nouméa samt existerar största område inom Nya Kaledoniens kongress. RPCR besitter anslutit sig mot Union pour un Mouvement Populaire samt heter sedan 2002 Le Rassemblement-UMP.[7]
Nuvarande regeringschef, vald från territoriekongressen, existerar Marie-Noëlle Thémereau ifrån detta lojalistiska (det önskar yttra självständighetsfientliga) grupp Avenir Ensemble ("Framtid tillsammans").
Detta område besegrade detta långvariga regeringspartiet RPCR inom femte månaden i året 2004. "Avenir Ensemble" existerar en område vilket består från mestadels nykaledonier från europeiskt samt polynesiskt ursprung, likt motsätter sig självständighet dock likt plats missnöjda tillsammans med detta ledande samt korruptionsanklagade RPCR.[6]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Ögruppen existerar indelad inom tre provinser: Province des Îles (Loyautéöarna), Province Nord (norra delen från huvudön) samt Province Sud (södra delen från huvudön).
Den existerar vidare indelad inom 33 kommuner.
Dessutom finns ett parallell ledning till kanakiska stamangelägenheter. Dessa kallas aires coutumières ("traditionella sfärer") samt existerar åtta stycken. Deras jurisdiktion omfattar ej icke-kanaker liksom lever inom dessa zoner. dem motsvarar mer alternativt mindre dem inhemska språkområdena och/eller områden på grund av stamallianser före den franska kolonisationen.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Nya Kaledoniens främsta resurser existerar nickel. Förutom nickel existerar ekonomiskt stöd ifrån land i västeuropa (motsvarande ovan 25% från BNP) samt turism viktiga till ekonomin.[8]
Valuta
[redigera | redigera wikitext]Den lokala valutan existerar (Franc pacifique (Stillahavsfranc, CFP inom vardagstal alternativt XPF inom bankvärlden), såsom äger fast utbildning mot euron mot kursen XPF 1 000 = EUR 8,38.
Tidigare ägde den motsvarande fasta klass mot den franska francen. Stillahavsfranc ges ut från Institut d'émission d'outre-mer (IEOM), enstaka lokalavdelning från Banque dem France tillsammans med säte inom Nouméa. Valutan används även inom dem andra franska områdena inom Stilla havet (Franska Polynesien samt Wallis samt Futuna).
De tre collectivités d'outre-mer besitter dragit slutsatsen för att detta vore önskvärt för att införa euro vilket valuta till för att underlätta köp samt stödja regionens ekonomiska tillväxt.
Självständighetsivrare fruktar för att detta blir en sätt för att omväg knyta regionens kommande mot Frankrikes Europapolitik, samt frågar sig vilka konsekvenserna skulle bli (framför allt på grund av turistnäringens tillväxt samt nickelexporten) angående stillahavsfrancen devalverades.
Nya Kaledonien existerar den primära ekonomiska aktören inom zonen, samt dess ekonomiska tillväxt existerar starkt knut mot priset vid nickel.
Detta fullfölja för att CFP-francen befinner sig inom ett potentiellt känslig situation.[9] Denna situation skulle märkas ännu mer angående Nya Kaledonien blev självständigt vid bas från för att man då skulle förlora avsevärda subventioner ifrån land i västeuropa, något såsom inom gengäld skulle möjliggöra ett plats ekonomipolitik, fri ifrån dem krav euro-kopplingen ger upphov mot.
Sysselsättning
[redigera | redigera wikitext]Enligt enstaka uppskattning ifrån 1999 sysselsätter
- jordbruk 20 %
- industri 20 % och
- tjänstesektorn 60 % från arbetskraften.[8]
Arbetslösheten beräknas mot 17,1 % tid 2004.[8]
Industri
[redigera | redigera wikitext]Nya Kaledonien äger 30% från världens reserver samt 6% från världsproduktionen från nickel.
Nickel utgör 90 % från Nya Kaledoniens export.
Nya Kaledonien äger ännu flera unika samt endemiska växt samt djurarter tillsammans med ursprung inom Gondwana.detta finns även mindre kvantiteter krom, kobolt, järn, koppar samt guld.[9]
Jordbruk samt fiske
[redigera | redigera wikitext]Bara ett små sektion från ytan existerar lämpad på grund av odling, samt ungefär 20 % från importen existerar livsmedel.[8]Jordbruk samt fiske existerar svagt utvecklade. dem utgör 6 % från territoriets interna produktion dock sysselsätter 30 % från arbetskraften, samt medverkar mot för att minska utvandringen ifrån ruralt område mot provinsen Sud.[9]
De viktigaste exportvarorna existerar kräftor samt hjort.[9]
Tjänster
[redigera | redigera wikitext]Turismen äger utvecklats vid senare period.
dem flera stränderna, detta trevliga klimatet samt korallrevet lockar turister. Turisterna kommer framför allt ifrån Japan, Australien samt Nya Zeeland.[9]
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Fastän dem kvar existerar den största befolkningsgruppen utgör ursprungsbefolkningen, dem melanesiskakanakerna, idag 44,6 % från befolkningen (vid folkräkningen 1996).
Deras andel från befolkningen besitter minskat vid bas från invandring samt andra faktorer. Den övriga befolkningen består från etniska grupper likt besitter kommit mot Nya Kaledonien beneath dem senaste 150 åren: européer (34,5 %) (majoriteten fransmän, tillsammans tyska, brittiska samt italienska minoriteter), polynesier (från Wallis samt Futuna samt Tahiti) (11,8 %), indoneser (2,6 %), vietnameser (1,4 %), Vanuatu (1,2 %), samt diverse andra grupper (3,9 %), såsom malabarier samt tamiler, indier (hinduer samt muslimer), lankeser, bengaler, berber, japaner, kineser, fijianer, araber, västindier (mestadels ifrån andra franska territorier) samt en litet antal etniska afrikaner.
enstaka sektion från denna invandring fanns ett direkt resultat från konflikter inom olika delar från världen, dock framför allt äger den berott vid Frankrikes avkolonisering.
Kanakerna benämns officiellt melanesier. dem invånare såsom besitter sitt ursprung inom Franska Polynesien kallas antingen tahitier (vilket utesluter personer ifrån andra ögrupper inom Franska Polynesien) alternativt bara vilket polynesier.
Vita likt besitter bott inom Nya Kaledonien inom flera generationer kallas inom området på grund av kaldocher (caldoches), medan nykomlingar vilket äger invandrat ifrån europeiska land i västeuropa brukar kallas Métros alternativt Métropolitains. inom den officiella statistikkategorin "européer" görs ingen åtskillnad mellan dem liksom existerar födda inom Nya Kaledonien samt dem vilket existerar födda inom land i västeuropa, dock detta uppskattas för att ungefär numeriskt värde tredjedelar identifierar sig tillsammans kaldocherna samt resten ser sig inom inledande grabb likt franska invandrare.
detta finns ett avgörande andel människor likt kommer ifrån land i västeuropa på grund av för att jobba beneath några kalenderår samt andra såsom äger kommit på grund av för att dra sig åter. Tills nyligen ägde dem melanesiska befolkningen ett ekonomiskt missgynnad ställning inom samhället, medan rika fransmän inom exil bildade toppen från den socioekonomiska hierarkin.
dem asiatiska samt polynesiska invånarna dominerar vissa parti från den lokala ekonomin.
Enligt folkräkningen ifrån 2004 ägde Nya Kaledonien 230 789 invånare inom september 2004. Detta innebär enstaka årlig folkökning vid 1,9% sedan 1996, vilket existerar mindre än vad såsom ägde förutsetts. Invandringen plats ej således massiv likt förväntat, dock ändå ägde omkring 1 000 personer ifall året invandrat mot Nya Kaledonien mellan 1996 samt 2004.[10]
Språk
[redigera | redigera wikitext]Till resultat från dem flera etniska grupperna talas även en antal minoritetsspråk vid dem olika öarna.
en från dem existerar numee (språk-kod KDK), likt ej bör förväxlas tillsammans nume (språk-kod TGS), liksom existerar en annat tungomål, vilket talas inom Vanuatu.