Vad består polymerer till största delen av

Polymerer (från grekiskans πολύ - poly vilket betyder flera samt μέρος - meros likt betyder delar)^[1] existerar kemiska föreningar likt består från många långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något byggda från upprepade mindre enheter, monomerer.

Polymerkedjor skiljer sig ifrån andra kedjemolekyler inom den organiska kemin därför för att dem existerar många längre än exempelvis kedjorna inom alkoholer alternativt organiska syror. Reaktionen liksom sker då monomererna blir ett kemisk förening bestående av stora molekyler kallas polymerisation.

Polymerer inom struktur från konstruktionsmaterial kallas inom dagligt anförande på grund av plaster.

tillsammans plaster menas emellertid konstruktionsmaterial liksom baseras vid polymerer, inom allmänhet tillsammans olika tillsatser på grund av för att ge materialet önskade attribut. detta är kapabel mot modell existera färger alternativt mjukgörare. Polymera ämne brukar delas in inom nästa.

Inom den naturvetenskapliga forskningen äger man andra indelningar tillsammans med fler undergrupper såsom hyperförgrenade polymerer, dendrimerer, geler samt supramolekylära polymerer.

Ett modell existerar polypropen (PP) även kallad "polypropylen" likt byggs upp från monomeren propan.

Definition.

Polymerer existerar nästan ständigt organiska dock kunna inom vissa fall existera oorganiska. en modell vid ett oorganisk kemisk förening bestående av stora molekyler existerar silikonplast såsom består från polysiloxaner, var kedjan byggs upp från kisel- samt syreatomer.^[2]

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Polymera ämne besitter inom allmänhet nedsänkt densitet inom förhållande mot deras mekaniska styrka.

Molekylär uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Polymerers attribut påverkas från vilka monomerer polymeren innehåller samt monomerernas sammansättning. detta existerar därför viktigt för att behärska förklara polymerkedjan. till för att utföra detta talar man ifall kedjans konfiguration, konformation samt konstitution.

Konfiguration beskriver atomgruppens ordning inom rymden, detta önskar yttra ifall kedjan eventuellt består från asymmetriska monomerer. Konstitution beskriver kedjans kemiska uppbyggnad, detta önskar yttra hur monomererna existerar fästa vid kedjan samt hur kedjan existerar förgrenad. Konformation beskriver kedjans form eller gestalt, detta önskar yttra hur den förmå vrida sig.

Om ett kemisk förening bestående av stora molekyler enbart består från enstaka sorts monomer kallas polymeren på grund av enstaka homopolymer. Består den istället från fler än enstaka sort monomer, kallas den på grund av sampolymer.

Polymerens struktur

[redigera | redigera wikitext]

Polymerer är kapabel ej existera inom gasfas.

nära höga temperaturer sönderdelas helt enkelt polymerkedjorna. varenda polymerer äger enstaka s.k.

Acetalplast besitter beteckningen POM (polyoximetylen) samt existerar mot största delen upp- byggd från ett monomer vilket vid svenska kallas på grund av formaldehyd.

glasomvandlingstemperatur, T_g, var ett passage sker ifrån en hårt samt sprött tillåtelse beneath T_g mot enstaka mjukare form eller gestalt då temperaturen överstiger denna temperatur. Polymerer vilket existerar delvis kristallina besitter även ett smältpunkt, T_m, nära enstaka högre temperatur än T_g.

enstaka sådan saknas dock hos helt amorfa polymerer, likt inom stället äger ett successiv passage mot en alltmer flytande tillåtelse då temperaturen höjs. Tvärbundna polymerer saknar smältpunkt, eftersom tvärbindningarna hindrar passage mot flytande tillåtelse.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Naturgummi existerar en modell vid enstaka kemisk förening bestående av stora molekyler såsom använts många länge (tusentals år).

andra naturliga polymerer existerar cellulosa, kautschuk (ej vulkaniserat rågummi), nukleinsyror samt proteiner.

1909 uppfann den belgisk-amerikanske kemisten Leo Baekeland polymeren fenolformaldehyd såsom bildar fenolplast, även kallad bakelit. Detta genom för att ursprunglig kondensera fenol samt formaldehyd likt sedan beneath värme sammanpressas tillsammans trämjöl.

1839 uppfann amerikanen Charles Goodyear vulkaniseringsprocessen, ett tvärbindningsprocess var kautschuk behandlas, beneath värme samt tryck, tillsammans med svavel. beneath 1920-talet började man förstå sig vid för att molekylerna inom dessa ämne bygger vid upprepade monomerer.

Plasters attribut styrs mot största delen från vilken struktur polymerkedjorna äger samt vilka molekyler/atomer såsom ingår inom dessa kedjor.

PVC uppfanns 1927, polymetylmetakrylat (PMMA, plexiglas) uppfanns 1936, polystyren (PS) samt polyamid (PA, nylon) uppfanns bägge 1938.

Polymerisation

[redigera | redigera wikitext]

Processen då man sammanbinder små molekyler, kallade monomerer, mot kovalent bundna länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något kallas polymerisation.

beneath polymerisationen förmå vissa kemiska grupper försvinna ifrån varenda monomer. Den delen från varenda monomer liksom bildar enstaka kemisk förening bestående av stora molekyler kallas på grund av enstaka repeterande grupp.

Laboratorium

[redigera | redigera wikitext]

Metoderna till laboratoriesyntetisering delas oftast in inom numeriskt värde kategorier: kondensationspolymerisation samt additionspolymerisation.

detta finns även nyare metoder, såsom plasmapolymerisation, liksom ej passar in inom någon från kategorierna. Syntetisk polymerisation förmå startas tillsammans med hjälp från enstaka katalysator. många undersökning ligger vid för att producera ett rationell syntes från biopolymerer, mot modell peptider, inom laboratorium.

Biologisk

[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra grupper från biopolymerer: polysackarider, polypeptider, lipider samt polynukleotider.

inom levande celler är kapabel dessa syntetiseras från ett enzymprocess, mot modell bildningen från DNA såsom katalyseras från DNA-polymeras.

Modifiering från naturliga polymerer

[redigera | redigera wikitext]

Många affärsmässig polymerer syntetiseras genom kemisk modifikation från naturliga polymerer. Viktiga modell existerar reaktionen mellan salpetersyra samt cellulosa likt bildar bomullskrut samt bildningen från vulkaniserat gummi genom för att värma upp naturligt gummi inom ett svavelrik miljö.

Användning liksom material

[redigera | redigera wikitext]

Polymerer indelas efter graden från syntes inom helsyntetiska (exempelvis eten-, styren- samt fenoplaster såsom Bakelit), samt syntetgummi (bland annat Neoprene) samt halvsyntetiska ämne (till modell celluloid, ebonit samt naturgummi).

Helt naturliga polymera ämne förekommer även, bland annat bärnsten, läder samt cellulosa.

Benämningen "polymer" samt dess underformer avser inom den närmast nästa texten endast hel- samt halvsyntetiska polymermaterial.

polymer.

Polymera ämne indelas efter sina tekniska attribut inom plaster såsom efter tillverkning blir stärka tillsammans med små elastisk töjbarhet, samt elaster (gummi) likt efter tillverkning blir mjuka tillsammans med massiv elastisk töjbarhet.

Plaster indelas efter sin molekylära uppbyggnad samt därav nästa tekniska attribut inom termoplaster samt härdplaster (duroplaster)

Det existerar molekylkedjan, ej plasten, likt vid bas från sitt utseende benämns tillsammans med prefixet poly- t.ex.

polyeten. Etenplast existerar exempelvis ett polyeten-polymer.

Den inledande benämningen vid plaster fanns "konsthartser".

Materialets historia

[redigera | redigera wikitext]

Följande beskrivning ger ett många översiktlig rapportering från huvuddragen inom historien kring plast samt gummi. på grund av ytterligare kunskap titta litteraturen.

Redan vid 1530-talet framställdes inom Tyskland en slags kaseinplast såsom användes inom intarsiainläggningar. detta existerar osäkert angående denna vara förekom inom landet.

På 1840-talet tillverkades ebonit, en halvsyntetiskt hårdgummi tillsammans upphöjd svavelhalt, på grund av tillverkning från bland annat pianotangenter. vid 1860- alternativt 1870-talet utvecklades detta halvsyntetiska cellulosanitratet celluloid liksom användes mot biljardbollar, bordtennisbollar samt leksaker.

År 1907 utvecklar "plastindustrins fader", professor Baekeland inom USA, en anvisning ifrån 1872 vid syntetisk harts likt blir den inledande helsyntetiska plasten: fenolplast (PF) alternativt Bakelit, baserad vid formaldehyd samt fenol alternativt kresol. inom detta skede introduceras även syntetiska mjukgummiprodukter från metylgummi, inom inledande grabb mot bildäck.

Lite senare, 1912, fick dr Klatte inom Tyskland patent vid beskrivning från vinylföreningar (se Plastics). PVC började tillverkas kommersiellt inom USA samt Tyskland inom mitten från 1930-talet samt produktionen inom land startade inledningsvis 1945.

Säkerhetsglas, liksom bestod från numeriskt värde glasrutor sammanlimmade tillsammans ett akrylsyraester, uppfanns inom Tyskland 1927.

Omkring 1930 kom akrylplast (PMMA), mot modell Plexiglas samt Perspex, samt elasten Buna-S.

Polymererer existerar rent tekniskt kemiska föreningar: långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från separata monomerer.

Elasten Neopren (CR) lanserades 1931.

I mitten samt slutet från 1930-talet uppfanns polyvinylacetat (PVAC), amidplast (nylon, PA), styrenplast (PS), uretanplast (PUR) samt melaminplast (MF).

Omkring 1940 kom esterplast (UP), därefter den inledande etenplasten (PE) samt 1948 slagtålig PS samt epoxiplast (EP). ursprunglig 1953 kunde man tillsammans hjälp från katalysator framställa etenplast nära rumstemperatur.

Under 1950- samt 1960-talen uppfanns akrylnitril-butadienstyrenplast (ABS-plast), propen- (PP) samt karbonatplast (PC), samt den starka fiberplasten Kevlar.

Plastinredningar mot matförvaring inom svensk produktion vid 1950-talet utfördes inom PS. beneath 1960- mot 1980-talen ersattes den från ABS medan man vid 1990-talet övergick mot HIPS.

Den undersökning samt tillväxt från polymermaterial vilket pågår sedan 1970-talet existerar inriktad vid för att erhålla fram starkare ämne samt elektriskt inflytelserik plaster genom tillväxt från befintliga ämne samt beskrivning från nya materialtyper.

Under 1990-talet besitter även en ekologiskt tänkande vunnit terräng inom struktur från resurssnålhet samt återvinning nära hantering. Även utvecklingen från "den självläkande plasten" existerar vid gång.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Becker & Bertilsson (2000) Polymera ämne - kompendium, avdelningen på grund av polymera ämne, Chalmers tekniska högskola: Göteborg
• Borén, Moll, Hellström, Lillieborg, Lif samt Lindh (1984) Kemi2 på grund av gymnasieskolan Esselte Studium AB:Stockholm
• Callister (1997) Materials Science and Engineering - An Introduction, John Wiley & Sons, Inc: USA
• Nationalencyklopedin 15.

  utmärkt skrivna verk. 1989. sid. 204. ISBN 91-7024-621-1 

• Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar.
  Polymerer existerar molekyler liksom består från enstaka utdragen, upprepande kedja från mindre enheter liksom kallas monomerer.

  Bonniers. sid. 100. ISBN 91-34-50893-7 

• Additiv inom PVC Märkning från PVC, narrativ 6/96, Kemikalieinspektionen, 1996
• Berge, Bjørn, Byggematerialernes økologi, Universitetsforlaget AS, 1992
• Handboken Bygg grupp 2 ämne, olika upplagor, AB Byggmästarens förlag/ Liber förlag, 1948, 1961, 1968 samt 1984
• Karlebo Materiallära, utgåva 13, Liber AB, 1997
• Krughoff, Olof, Plastordlista, Plastbranschens informationsråd, 1997
• Materiallära, Maskinaktiebolaget Karlebo 1948
• Miljön, hälsan samt tillsatser inom PVC-plast, Kemikalieinspektionen samt Naturvårdsverket, 1996
• Nationalencyklopedin, utmärkt böckers förlag, 1989-96
• Perstorpsboken -plastteknisk handbok, Maskinaktiebolaget Karlebo, 1975
• Plastadditivprojektet - Metaller inom plast, PM nr 11/94, Kemikalieinspektionen, 1994
• Plaster, Materialflöden inom samhället rapport mot regeringen sektion 2,rapport 4505, Naturvårdsverket, 1996
• Plastics, lista ifrån utställningen Plastics vid Kulturhuset inom huvudstaden, 1993
• Plast- samt gummiteknisk ordlista, TNC 84, SIS Standardiseringskommissionen inom landet samt TNC tekniska nomenklaturcentralen, 1986
• Plastskolan, Plastbranschens informationsråd, 1997
• Tekniska rapporter, olika ämnesområden, Svensk Byggtjänst, olika utgivningsår
• Tepfers R., Kompendium inom byggnadsmaterial, allmän utbildning, sektion 2, Chalmers tekniska högre utbildning, 1975
• Tidens tand, myndighet för kulturarv, 1999
• Tillsatser inom plast Slutrapport ifrån plastadditivprojektet, redovisning 15/95, Kemikalieinspektionen, 1995
• Vad bör oss utföra tillsammans med PVC-avfallet rapport från en regeringsuppdrag, rapport4594, Naturvårdsverket 1996
• Viktiga materialflöden, Naturvårdsverket, 1994
• Yarahmadi, Nazdaneh samt Jakubowicz, Ignacy, Återvinning från polymera ämne ifrån gamla byggnader, forskningsrapport ifrån Sveriges Byggindustrier, 2003

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]