Var ligger de svenska kärnkraftverken
Kärnkraft inom Sverige
Kärnkraft inom Sverige äger producerats sedan start från 1970-talet nära vilket maximalt tolv kärnreaktorer. Sedan 2020 sker elproduktion nära sex aktiva reaktorer, spridda vid tre anläggningar: Forsmarks kärnkraftverk (tre reaktorer, F1, F2 samt F3), Oskarshamns kärnkraftverk (en reaktor, O3) samt Ringhals kärnkraftverk (två reaktorer, R3 samt R4)
De numeriskt värde reaktorerna inom platsnamn (B1 samt B2) stängdes 1999 respektive 2005.
numeriskt värde reaktorer inom Oskarshamn, (O1 samt O2) stängdes 2015 respektive 2017. numeriskt värde reaktorer inom Ringhals (R1 samt R2) stängdes 2019[1] respektive 2020.[2]
I landet besitter atomenergi sedan 1980-talet genererat mellan 35 samt 50 andel från landets el. nära beslut ifall avveckling måste denna andel ersättas tillsammans med andra energikällor.
Sveriges inledande kärnkraftverk (R3) var syftet eller målet ej bara plats undersökning alternativt kurs fanns Ågestaverket – en kraftvärmeverk liksom ifrån 1964 fram mot 1974 levererade el (10 MW) samt samtidigt försörjde Farsta tillsammans med fjärrvärme (55 MW).Historia
[redigera | redigera wikitext]Svenska kärntekniska anläggningar. Aktiva anläggningar inom blått, inaktiva inom mörk. Listan existerar ej komplett.
1. R1, Drottning Kristinas väg 2. R2 mfl, Studsvik forskningsanläggning 3. R3/Adam, Ågesta kärnkraftvärmeverk 4. Ranstadverken.
5. R4/Eva, Marviken 6. Oskarshamns kärnkraftverk 7. Ringhals kärnkraftverk 8. Barsebäcks kärnkraftverk 9. Forsmarks kärnkraftverk 10. Clab 11. SFR
Forskningsreaktorer
[redigera | redigera wikitext]Den inledande reaktorn inom landet fanns Reaktor 1 (R1) vilket startades juli 1954. R1 nedsänkt insprängt inom berget, 27 meter[3] beneath KTH-området inom huvudstaden samt användes på grund av undersökning samt kurs från ingenjörer.
enstaka bidragande orsak mot byggandet från R1 plats för att behärska bedriva undersökning samt utföra experiment likt ansågs nödvändiga till en svenskt kärnvapenprogram.[3] Reaktorn ägde dock ej kapacitet för att producera klyvbart ämne inom användbara mängder till militära ändamål. Reaktorn stängdes slutgiltigt inom juni 1970.[4]
Den andra reaktorn inom landet plats R0 inom Studsvik liksom startades 1959.
Reaktorn fanns enstaka sålunda kallad nolleffektsreaktor likt ej utvecklade någon termisk resultat, utan användes på grund av studier från neutronfysik samt kriticitet inom olika härdkonfigurationer. Reaktorn stängdes slutgiltigt 1972.[5]
Den tredjeplats reaktorn inom land plats den därför kallade R2-reaktorn inom Studsvik. Den blev tagna inom bruk 1960 samt användes förutom undersökning även till skildring från tekniskt användbara isotoper.
Reaktorn stängdes slutgiltigt inom juni 2005.[5][6]
På Studsvik byggdes samt drevs även dem mindre nolleffektsreaktorerna FR-0 (1964–1971) samt R2-0 (1960–2005) samt dem tre experimentanordningarna Zebra (Zero Energy Bare Reactor Assembly), TZ (Tryckzebra) samt KRITZ på grund av kriticitetsstudier vilka avvecklades samt revs inom start från 1980-talet.
Ågestaverket
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka översikt från Ågestaverket.
Sveriges inledande kärnkraftverk (R3) var syftet eller målet ej bara plats undersökning alternativt träning fanns Ågestaverket – en kraftvärmeverk liksom ifrån 1964 fram mot 1974 levererade el (10 MW) samt samtidigt försörjde Farsta tillsammans med fjärrvärme (55 MW).[7]
Verket drevs vilket en testverk på grund av utprovningen från atomenergi, var värmen samt strömmen köptes från Stockholms samhälle "till oljepriser".
Här visar upp oss svenska kärntekniska anläggningar, ifrån tidigare forskningsreaktorer mot planer vid framtida slutförvar från använt kärnbränsle.Detta gjorde för att verket beneath flera kalenderår gick tillsammans enstaka årlig negativt resultat vid cirka 5 miljoner kronor. inom samt tillsammans med för att Oskarshamn 1 färdigställdes 1972 minskade betydelsen från Ågesta samt Vattenfall beslöt sommaren 1973 för att lägga ner driften den 1 juli 1974.[8]
Den stora prisökningen vid olja inom samband tillsammans oljekrisen hösten 1973 innebar ett avgörande ökning från intäkterna ifrån Ågestaverket, samt detta förekom förslag angående för att ompröva detta redan fattade nedläggningsbeslutet.[8] Beslutet kom dock för att fullföljas, bland annat beroende vid dem säkerhetsmässiga brister inom verkets konstruktion såsom uppdagades nära incidenten den 1 femte månaden i året 1969, var en förbrytelse inom en yttre kylsystem gav allvarliga störningar inom styrsystem samt kontrollfunktioner.[7][9] beneath 2020 påbörjade Vattenfall enstaka demontering såsom planeras existera ljus mot 2024.
Tanken vid produktiv samtidig produktion från el samt värme gav inspiration mot den därför kallade Närförläggningsutredningen, vars betänkande kom 1973. Någon ytterligare tillämpning från denna produktionsprincip kom dock inte någonsin mot stånd, trots för att Naturvårdsverket nära dem olika tillståndsförhandlingar likt något som har transporterats eller flyttats nära den svenska kärnkraftens utbyggnad påtalade dess fördelar, ej minimalt på grund av för att undvika befarade negativa effekter från för att släppa ut 70 andel från fissionsprocessens energi inom havet.
dem utredningar vilket kraftproducenterna presenterade pekade vid dålig finans inom liknande alternativ till dem senare förläggningarna inom platsnamn samt Forsmark. Någon seriös samtal ifall fjärruppvärmning från Köpenhamn ifrån platsnamn existerar ej känd.
Marvikenverket
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett översikt från Marviken.
Sveriges andra kärnkraftverk (R4) plats Marvikenverket, likt byggdes nära Marviken nära Norrköping.
Avsikten tillsammans verket fanns för att både behärska producera el samt äga förmågan för att ta fram klyvbart ämne till ett möjlig svensk atombomb, samt uppfördes mot stora kostnader beneath 1960-talet. Kravet för att behärska producera klyvbart ämne (plutonium) ifrån naturligt uran komplicerade konstruktionen genom för att mot modell kräva anordningar på grund av bränslebyte beneath drift, samtidigt såsom drift tillsammans naturligt uran minskade möjlig inverkan jämfört tillsammans med isotopanrikat uran.
Kravet för att nyttja naturligt uran liksom bränsle gjorde detta nödvändigt för att nyttja tungt vätska vilket debattledare, vilket innebär ett mer komplicerad anläggning.
Bygget präglades från beslutsvånda samt tekniska bekymmer, samt kärnkraftverket kom inte någonsin för att tas inom bruk bland annat eftersom landet kalenderår 1968 ratificerade icke-spridningsavtalet vilket slutgiltigt stängde planer vid svenska kärnvapen.
då uranmarknaden blev friare tillsammans större möjligheter för att köpa isotopanrikat uran fanns ej heller nödvändigheten från för att behärska producera el ifrån inhemskt naturligt uran tillsammans tungvattenteknik.
Delar från byggnaden besitter använts till storskalig verifiering från kärnkraftsteknik.
Kommersiell kärnkraftsproduktion ifrån 1972
[redigera | redigera wikitext]Sveriges inledande större affärsmässig reaktor, Oskarshamn 1, blev tagna inom drift 1972 nära Oskarshamns kärnkraftverk.
1975 blev tagna dem inledande reaktorerna inom bruk inom både Ringhals samt platsnamn, medan Forsmarks kärnkraftverk började skicka el 1980. samtliga svenska kärnkraftverk placerades nära landremsa vid havet till för att ett fåtal god passage mot kylvatten. inom Forsmark drog man viss nytta från spillvärmen inom kylvattnet genom för att tillsammans detta värma vattnet inom enstaka havsvik, var man tidigare ägde en hägn till avel från utrotningshotade sälar.
Alla reaktorer inom dessa fyra verk utom Ringhals 2–4 existerar från svensk konstruktion (utvecklade från svenskt industriföretag Atom). Tre från dem fyra Ringhalsreaktorerna existerar amerikanska, byggda från Westinghouse.
I oktober 1972 publicerade Centrala driftledningen (CDL) enstaka prognos för att landet skulle behöva 24 kärnkraftaggregat tid 1990.[10][11] inom november 1972 publicerar CDL skriften ”Sveriges elförsörjning 1975-1990, 1972 års studie” var 19 kärnaggregat behövs mot tid 1990, varav fyra nära Sörmlandskusten samt numeriskt värde inom Bohuslän.
mot kalenderår 2000 ägde 19 lägen på grund av kärnkraftverk valts, varav ingen inom övre Norrland.[12]
Avveckling ifrån 1999
[redigera | redigera wikitext]Fördjupning: Folkomröstningen angående kärnkraften inom landet 1980 och Kärnkraftsfrågan inom Sverige
År 1979 skedde Harrisburgolyckan inom kärnkraftverket vid Three Mile Island inom Pennsylvania, vilket påverkade inställningen mot atomenergi inom land.
Året därpå arrangerades enstaka folkomröstning ifall kärnkraftens kommande inom land.
I land finns tolv reaktorer inom dem tre kärnkraftverken Forsmark, Ringhals samt Oskarshamn.dem vinnande alternativen Linje 1 samt Linje 2, liksom vid framsidan ägde identisk ord, fick tillsammans ca 60 andel från rösterna, vilket innebar för att numeriskt värde verk beneath uppförande skulle byggas färdigt samt tillsammans tillsammans med fyra färdigbyggda verk skulle laddas tillsammans med bränsle för kärnkraft samt startas. Kärnkraften skulle därefter "avvecklas inom den takt liksom existerar möjlig tillsammans hänsyn mot nödvändigheten från elektrisk kraft på grund av upprätthållande från aktivitet samt välfärd" samt "ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma."
Riksdagen beslöt 1987 för att inom kärntekniklagen införa den sålunda kallade tankeförbudsparagrafen, liksom ofta beskrivits vilket förbud mot kärnkraftsforskning.
Den stadgade egentligen för att "ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning alternativt vidta andra sådana förberedande eller inledande åtgärder inom avsikt för att inom landet bygga ett kärnkraftsreaktor". Paragrafen avskaffades 2007.[13]
År 1999 stängdes Reaktor 1 inom platsnamn, samt 2005 stängdes den andra.
var spelade Sveriges relationer mot land enstaka viss roll, efter för att danska politiker uttryckt bekymmer ovan för att Barsebäcks kärnkraftverk geografiskt fanns närbeläget Köpenhamn (Danmark saknar egna kärnkraftverk).
Sverige äger ifrån kalenderår 2021 sex kärnkraftsreaktorer inom drift vilket producerar ungefär enstaka tredjedel från den el likt oss använder.2005 ägde dock dem danska protesterna tystnat sedan länge.[14] Därefter äger numeriskt värde från tre reaktorer inom Oskarshamn stängts, liksom numeriskt värde från fyra reaktorer inom Ringhals. i enlighet med ägaren Vattenfall kalenderår 2015 skedde detta senare fem kalenderår tidigare än planerat. i enlighet med Vattenfalls VD Magnus ingång ägde den politiskt planerade effektskattehöjningen vid atomenergi ett kritisk roll till beslutet för att stänga Ringhals 1 samt 2 inom förtid [15].
Bidragande faktorer fanns även för att elpriserna plats låga.[16][17] Efter Vattenfalls hot ifall för att lägga ned samtliga reaktorer[18] minskades effektskatten kraftigt 2017 samt avskaffades kalenderår 2018 i enlighet med beslut 2016.[19]
Kraftverket inom platsnamn började rivas 2016 samt bör i enlighet med program artikel jämnat tillsammans marken omkring 2030.[20][21] Kraftproduktionen nära Barsebäckreaktorerna besitter ersatts tillsammans effekthöjningar nära andra reaktorer samt efter 2010 utbyggnad från vindkraft.
Även oljeeldade kraftverk för värme används till för att klara effekttoppar beneath vintern.
Kärnkraftverk inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Sverige äger haft 12 reaktorer exklusivt till elproduktion, dock 2021 existerar 6 stängda samt 6 inom kommersiell drift. dem existerar samtliga lättvattenreaktorer samt använder anrikaturan likt bränsle.
| Verk | Enhet | Teknik | Effekt inom MW[22] | Driftstart | Avstängd | Kommentar |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ringhals | ||||||
| 1 | BWR | 881 | 1976 | 2020 | "Nu stängs reaktor 2"[1] | |
| 2 | PWR | 905 | 1975 | 2019 | [1] | |
| 3 | PWR | 1 062 | 1981 | |||
| 4 | PWR | 1 120 | 1983 | |||
| Forsmark | 1 | BWR | 990 | 1980 | ||
| 2 | BWR | 1 118 | 1981 | |||
| 3 | BWR | 1 172 | 1985 | |||
| Oskarshamn | ||||||
| 1 | BWR | 473 | 1972 | 2017 | okg.se anläggningar[23] | |
| 2 | BWR | 638 | 1975 | 2015 | Beslut ifall förtida stängning O1 & O2[24] | |
| 3 | BWR | 1 450 | 1985 | 1400 MW före effekthöjning 2009 | ||
| Barsebäck | ||||||
| 1 | BWR | 600 | 1975 | 1999 | ||
| 2 | BWR | 600 | 1977 | 2005 |
Angivna elektriska effekter existerar ungefärliga samt hämtade ifrån IAEA PRIS.[22] Teknik: BWR = kokvattenreaktor, PWR = tryckvattenreaktor
Elproduktion svensk atomenergi 1971–2020
[redigera | redigera wikitext]Diagram produktion inom svenska kärnkraftverk 1971–2021 (TWh/år)
[redigera | redigera wikitext]| Diagrammet existerar temporärt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 vid bas från programvaruproblem.
sysselsättning pågår till för att ta fram en nytt verktyg. |
Diagrammet visar elproduktion inom kärnkraftverk inom landet inom TWh/år. F1-F3 = Forsmark, O1-O3 = Oskarshamn, R1-R4=Ringhals samt B1-B2 = platsnamn.
Vattenfall önskar investera inom färsk atomenergi liksom inom andra fossilfria kraftslag, samt undersöker bland annat chansen mot fräsch atomenergi nära Ringhals.Bland notervärda bortfall är kapabel nämnas detta därför kallade "5-reaktorstoppet" hösten 1992 tillsammans anledning från silhändelsen inom platsnamn, samt tid 2009 grundlig modernisering från R1, R2 samt O3.
Total elproduktion land per kraftslag 1970–2021 (TWh/år)
[redigera | redigera wikitext]| Diagrammet existerar temporärt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 vid bas från programvaruproblem.
sysselsättning pågår på grund av för att ta fram en nytt verktyg. |
I diagrammet existerar "Kraftvärme Ind" samtidig produktion från värme samt el inom industri, typiskt inom pappersindustrin tillsammans med skogsråvara vilket bränsle. "Kraftvärme Uppv" existerar samtidig produktion från värme samt kraft inom orter tillsammans med fjärrvärme, ofta tillsammans skogsråvara dock även fossila drivmedel.
"Övrig värmekraft" existerar fossileldade kondenskraftverk såsom Stenungsunds- samt Karlshamnsverken, något vilket användes inom viss utsträckning beneath 1970-talet, dock därefter endast nära kortvariga bristsituationer. information existerar ifrån Ekonomifakta.[25]
Kärnkraftens andel från svensk elproduktion
[redigera | redigera wikitext]| Diagrammet existerar temporärt inaktiverat. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 vid bas från programvaruproblem.
sysselsättning pågår på grund av för att ta fram en nytt verktyg. |
Diagrammet visar andelen atomenergi från Sveriges elproduktion. Tidvis äger kärnkraften stått på grund av hälften från elproduktionen, dock sedan stängningar från flera reaktorer beneath 10-talet existerar andelen numera (2021) cirka enstaka tredjedel.
Andelen påverkas även från hur ytterligare produktion går, mot modell blev andelen atomenergi 2003 ovan 50% beroende vid enstaka kombination från upphöjd tillgänglighet hos kärnkraften och nedsänkt tillrinning inom vattenkraften.
Produktionssiffror
[redigera | redigera wikitext]I landet besitter andelen atomenergi från svensk elektricitetsproduktion mellan 1980 samt 2020 varierat mellan cirka 35 samt 50 procent.[25]
Att producera enstaka kWh kostade kalenderår 2016 i enlighet med ägarna 30–36 öre;[26][27] inom dessa kostnader ingår skatter samt avgifter till vård från detta nyttja kärnbränslet samt till framtida rivning från kärnkraftverk.[28] Kostnaden varierar starkt beroende vid bland annat kalkylräntan, beräknad livstid samt investeringskostnader.[29] inom internationella utredningar varierar priset mellan ungefär 40 samt 80 öre per kWh[källa behövs].
Radioaktivt avfall
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett beskrivning från Slutförvaring från radioaktivt sopor inom Sverige.
Kärnkraften existerar den största källan mot radioaktiva avfallsprodukter inom landet. Driften från reaktorer regleras genom Lag (1984:3) angående kärnteknisk verksamhet[30] såsom bland annat ordinerar ramarna till hur detta sopor likt bildas bör tas angående grabb.
till för att fullgöra detta besitter ägarna mot kraftverken gått samman samt bildat Svensk Kärnbränslehantering (SKB), till för att ta grabb ifall mellan- samt slutförvar från avfallet.
Man skiljer vid låg-, mellan- samt högaktivt sopor var detta lågaktiva är kapabel existera skyddskläder samt byggmateral, mellanaktivt konstruktionsdelar samt högaktivt bränsle för kärnkraft.
Sverige besitter idag sex kärnkraftsreaktorer inom drift såsom tillsammans står på grund av cirka 30 andel från Sveriges elproduktion.nära klassificeringen från olika typer från sopor existerar halveringstiden till isotoperna inom avfallet från massiv innebörd. sopor vilket innehåller mot modell Kobolt-60 kunna äga ett avgörande handling då detta existerar "färskt", dock då halveringstiden på grund av denna isotop existerar cirka 5 tid därför besitter aktiviteten efter 50 tid (10 halveringstider) minskat tillsammans enstaka faktor tusen, samt efter 100 tid blivit ett miljon gånger mindre.
Avfallet kunna därför efter enstaka jämförelsevis kreditkort avklingningstid klassificeras såsom lågaktivt. Omvänt sålunda existerar halveringstiden på grund av vissa isotoper från mot modell Americium samt Plutonium tusentals kalenderår, varvid aktiviteten kvarstår beneath enstaka avgörande period.
SKB äger en slutförvar till låg- samt mellanaktivt sopor, Slutförvar till radioaktivt driftavfall (SFR) nära Forsmarks kärnkraftverk, mellanförvarar högaktivt sopor inom Clab nära Oskarshamns kärnkraftverk samt äger ansökt angående för att erhålla bygga en slutförvar på grund av långlivat sopor (SFL) inom närheten från Forsmarks kärnkraftverk.
Regeringen godkände begäran inom januari 2022 samt den prövas nära Mark samt miljödomstolen.