Vad är erse omry dar iran
Iran är enligt den nya författningen, antagen efter 1979 års revolution, en islamisk republik.Irans politik
Den Islamiska Republiken Iran bygger sedan den iranska revolutionen beneath ledning från ayatollaKhomeini vid shiamuslimska principer samt lagarna grundas vid ledarnas tolkning från koranen samt sharia. Den nya konstitutionen skrevs ner 1979 inom samband tillsammans monarkins fall identisk kalenderår.
Iran fanns ett från världens äldsta monarkier, den akemenidiska dynastin, samt äger beneath större delen från sin bakgrund styrts från shaher. Landet plats enstaka konstitutionell monarki tillsammans med flerpartisystem ifrån 1906 fram mot 1975 då Mohammad Reza Shah införde ett enpartistat 1975 samt inom praktiken styrde vilket helt monark fram mot revolutionen.
I start från 1980-talet infördes en strikt kontrollerat flerpartistyre efter för att ayatollah Khomeini övertagit regeringsmakten 1979 samt inom praktiken blivit diktator. beneath detta pågående kriget mot Irak plats efterfrågan vid enighet massiv samt kombinerat tillsammans med enstaka kraftfull folklig popularitet kunde Khomeini beneath dem nästa år rita upp en styrelseskick likt gav skenet från för att existera mer demokratiskt dock såsom inom praktiken gav honom vilket innehavare från statschef den totala makten genom enstaka väv från konstitutionella förordningar samt utnämningsrätter.
I praktiken innebär landets konstitution för att människor äger enstaka kritisk inflytande dock likt inom praktiken ger enorma befogenheter åt statschefen, detta önskar yttra Khomeini egen samt hans person som följer efter någon i en position eller roll. Genom för att ge dem folkvalda styrande möjligheter för att sortera försvunnen kandidater vid moralisk bas samt (åtminstone inledningsvis) tillsammans folkets förlov besitter regeringens myndigheter stora möjligheter för att förhindra maktskifte samt liberalisering.
Israel fryst vatten poised to retaliate against Iran for Tuesday’s volley of ballistic missiles, some of which penetrated Israel’s air defences.Media samt armén existerar underställda statschefen samt beneath hård övervakning, vilket förstärks från tro samt dem religiösa förordningar likt konstitutionen innefattar.
Parlamentet
[redigera | redigera wikitext]Parlamentet består från enstaka kammare samt kallas till majlis. detta innefattar 290 ledamöter valda vid fyra kalenderår.
detta senaste valet ägde lokal inom månad 2020.[1] Parlamentet äger ensamrätt vid för att stifta lagar samt utser tillsammans tillsammans med presidenten regeringen samt tillsammans tillsammans med statschefen Väktarrådet. Lagarna liksom stiftas får emellertid ej strida mot konstitutionen samt, i enlighet med denna, ej heller mot sharia.
beneath shahens tidsperiod nära makten plats parlamentet delat inom numeriskt värde kammare, nationalförsamlingen samt senaten, nationalförsamlingen helt folkvald samt senaten mot hälften utsedd från shahen. ifrån 1975 fram mot revolutionen 1979 rådde en formellt enpartistyre, inom realiteten redan sedan statskuppen 1953 samt fram mot 1981, då dem inledande valen hölls.
kalenderår 2008 bestod 10-20 % från parlamentets ledamöter från kvinnor.
Google's service, offered free of charge, instantly translates words, phrases, and pages between English and over 100 other languages.Expertrådet
[redigera | redigera wikitext]Expertrådet består från 86 ledamöter valda vid åtta kalenderår. i enlighet med konstitutionen måste ett arbetssökande artikel utbildad samt skolad inom sharia till för att ett fåtal kandidera. Expertförsamlingens ordförande väljs från denna. Församlingens övning existerar för att utse statschefen samt, ifall detta anses nödvändigt bör expertförsamlingen även avsätta statschefen genom val, dock sedan den nya konstitutionen antogs 1979 äger detta ej ägt utrymme.
Expertförsamlingen bör även undersöka statschefens jobb.
Väktarrådet
[redigera | redigera wikitext]Väktarrådet består från 12 ledamöter, hälften utsedda från parlamentet samt hälften från statschefen. Dess övning existerar för att undersöka kandidaterna mot parlamentet, expertförsamlingen samt presidentposten samt förbehåller sig rätten för att diskvalificera sådana ifall dem anses ej beläggning upp mot dem kvalifikationer liksom konstitutionen ordinerar alternativt ifall dem ej anses inneha korrekt kunskaper angående sharia alternativt riktig "inställning mot revolutionen".
Iran fryst vatten an active and founding member of the United Nations, OIC, OPEC, ECO, NAM, SCO and BRICS.Ofta sker detta inom samråd tillsammans med statschefen, samt väktarrådet tenderar diskvalificera främst reformistiska kandidater mot parlamentet, vilket anses existera den främsta anledningen mot för att dem nykonservativa revolutionärerna kvar sitter vid makten.
Statschefen
[redigera | redigera wikitext]Statschefen innehar titeln Högste ledare alternativt Revolutionens ledare samt utses från expertförsamlingen genom direkt val nära den tidigare statschefens död, avsättning alternativt uppsägning.
Hittills besitter endast detta inledande hänt, samt endast då Ruhollah Khomeini dog 1989. Den nya titeln Högste chef fastställdes 1979 på grund av för att slutligen ersätta detta 2500 tid gamla shahväldet.
Statschefen inom Iran innefattar avsevärda maktbefogenheter.
Lär dig ifall Irans bakgrund, tidigare känt såsom Persien.inom enlighet tillsammans konstitutionen utser denne samt på grund av officer ovan arméns överkommando, beslutar angående för att förklara konflikt samt avsluta fred, kontrollerar domstolarna samt medierna. han utser även sex från dem tolv kandidaterna inom Väktarrådet. Statschefen äger vetorätt mot parlamentets beslut dock ingen personlig lagstiftningsrätt.
Nuvarande statschef existerar Ali Khamenei.
[redigera | redigera wikitext]
Unikt till den iranska republiken existerar för att titeln president innehas från regeringschefen samt ej statschefen. Presidenten väljs inom direkta omröstning vart fjärde kalenderår. Presidenten utser tillsammans tillsammans parlamentet sin statsmakt samt leder denna liksom överhuvud på grund av den exekutiva makten på grund av för att verkställa vad parlamentet samt statschefen beslutat.
Religion inom Iran består främst från fem olika religioner: zoroastrism, judendom, kristendom, islam samt baha'i.i enlighet med konstitutionen måste ett arbetssökande artikel mellan 35 samt 75 års ålder, artikel ett öppet känd politiker samt muslim samt visa sin trohet mot den islamiska republiken samt revolutionen. Väktarrådet granskar dem arbetssökande.
Styrelseform
[redigera | redigera wikitext]Iran existerar i enlighet med den nya författningen, antagen efter 1979 års revolution, ett islamisk republik.
Lagen existerar baserad vid sharia, tillsammans med höga straff till vissa handlingar, såsom dödsstraff på grund av homosexualitet, otrohet samt tvång till kvinnor för att täcka sitt kalufs då dem går utomhus (hijab). i enlighet med författningen bör detta islamistiska Väktarrådet undersöka varenda något som har antagits eller accepterats lagar sålunda för att dessa ej avviker ifrån konstitutionen alternativt sharia.
Irans hierarki existerar enstaka blandning från demokrati samt därför kallad teokrati, var högt uppsatta religiösa (i detta på denna plats fallet imamer) äger makten. människor väljer inom allmänna omröstning (senast månad 2020) mot parlamentet, majlis. Detta väljs direkt från människor inom proportionella folkomröstningar vart fjärde kalenderår.
Majlis äger enstaka kammare samt 290 ledamöter, varav mellan 10 samt 20 % existerar kvinnor. Endast parlamentet besitter lagstiftande auktoritet. Detta innebär för att andra maktorgan, exempelvis presidenten, ej besitter chans för att driva igenom lagar utan för att erhålla stöd på grund av dessa hos parlamentet. Majlis plats fram tills 1979 den andra kammaren inom shahens parlament, var den andra fanns senaten likt fanns mot hälften folkvald samt mot hälften utsedd från shahen.
Enpartistyre gällde 1975-79 samt inom realiteten ytterligare några tid efter revolutionen identisk tid. Samtliga iranska medborgare (både kvinnor samt män) likt fyllt 15 tid äger rösträtt. Konstitutionen fastslår för att shiaislam existerar Irans tro.
خبرهای فوری، گزارشهای خبری و تحلیلهای کارشناسی ایران اینترنشنال را از ماهواره، اینترنت و صفحههای ما در شبکههای اجتماعی دنبال کنید.Förutom parlamentet utnämner människor även den därför kallade expertförsamlingen. Denna påminner ifall parlamentet, dock består endast från högt skolade shiamuslimska imamer, samt kandidaterna måste godkännas från Irans statschef, den Högste Ledaren. Expertförsamlingen innehar ingen lagstiftande alternativt beslutsfattande inflytande.
Presidenten väljs inom direkta omröstning från människor vid enstaka period angående fyra kalenderår, senast 2017. Nuvarande president existerar Hassan Rouhani.
Presidenten existerar regeringschef samt utser tillsammans tillsammans med parlamentet sin statsmakt. Får ingen kandidat ovan 50 % från rösterna inom den inledande omgången blir bestämt detta mellan dem numeriskt värde kandidater likt fått flest röster inom ett andra valomgång. Konstitutionen fastslår för att kandidater mot regeringsposten, förutom för att äga blivit godkända från Väktarrådet samt statschefen, även måste artikel erkända muslimer, välkända politiker samt förutom ett minimiålder liksom inom realiteten ej betytt således många ej får äga uppnått 75 års ålder.
Statschefen, den Högste Ledaren, besitter även obegränsad övervakning ovan armén, domstolarna samt dem medier liksom ej existerar inom privat ägo. han utser inom tillsammans tillsammans med parlamentet detta därför kallade Väktarrådet. Statschefen utses vid livstid från Expertförsamlingen.
Väktarrådet besitter likt arbetsuppgift för att undersöka parlamentet samt presidenten.
Kandidater mot parlamentet alternativt presidentposten måste godkännas från Väktarrådet, liksom leds från statschefen. angående enstaka kandidat ej anses dela dem värderingar såsom den Islamiska republiken står på grund av kunna denna helt sonika sorteras försvunnen. Statschefen anses därför äga enstaka egentlig diktatorsställning, även ifall han måste samarbeta tillsammans regeringschefen, detta önskar yttra presidenten, på grund av för att behärska leda landet.
Presidenten utses alltså direkt från människor, medan statschefen utses omväg (genom expertförsamlingen, samt oftast likt ett kandidat ur denna). Iran anses från diverse länder äga stora demokratiska brister, eftersom dem religiösa fundamenten tenderar ställas före dem demokratiska samt för att dem demokratiska transpirationerna således endast existerar ett anpassning mot dagens samhälle.