Varm vind genom klippiga bergen
Klippiga bergen
| Klippiga bergen (engelska: Rocky Mountains) | |
| Rockies | |
| Bergskedja | |
Moraine Lake samt Valley of the Ten Peaks, Banffs nationalpark, Alberta, Kanada. | |
| Länder | Kanada, USA |
|---|---|
| Regioner | British Columbia,Alberta,Idaho,Montana,Wyoming,Utah,Colorado,New Mexico |
| Floder | Arkansas River,Athabascafloden,Coloradofloden,Columbiafloden,Missourifloden,Rio Grande |
| Högsta punkt | |
| - läge | Mount Elbert, USA |
| - höjdläge | 4 401,2 m ö.h.[1] |
| - koordinater | 39°07′03.90″N106°26′43.29″V / 39.1177500°N 106.4453583°V / 39.1177500; -106.4453583 |
| Längd | 4 800 km (Nord-Syd) |
| Bredd | 1 600 km (Väst-Öst) |
| Geologi | Magmatisk, Sedimentär, Metamorf |
| Period | Prekambrium, Krita |
| Geonames | 5836950 |
Klippiga bergen (engelskaRocky Mountains alternativt The Rockies; franskamontagnes Rocheuses) existerar ett massiv fjäll inom västra Nordamerika likt går ifrån södra USA upp mot Kanada.
Klippiga bergens högsta delar existerar belägna inom Colorado inom USA, var detta finns fler än 100 höjder såsom når mer än 4 000 meter ovan havet, exempelvis bergskedjans högsta höjdpunkt, Mount Elbert, såsom når cirka 4 400 meter.[1]
Klippiga bergen existerar den östligaste bergskedjan från Kordiljärerna. inom bergskedjan finns avgörande nationalparker vilket mot modell Yellowstone nationalpark samt en stort antal vintersportorter.
dem amerikanska delstater likt besitter andel från Klippiga bergen kallas ibland Mountain States.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Klippiga bergen anses börja nära Rio Grande inom New Mexico inom USA, var den löper inom enstaka nord-sydlig riktning samt ökar sig dramatiskt ovan den omgivande prärien. Den löper längs dem västliga delarna från USA upptill Liard River inom British Columbia inom Kanada inom norr.
Längre norrut blir den dominerade riktningen mera nordväst-sydöst samt övergången mer gradvis.[2] Bergskedjan existerar omkring 4 800 kilometer utdragen samt den största bredden existerar ungefär 1 600 kilometer.
Geologi
[redigera | redigera wikitext]Klippiga bergen äger tillkommit från en konsekvens från den subduktionszon liksom ligger utanför Kaliforniens kust.
inom den på denna plats subduktionszonen existerar den kontinentalplatta såsom befinner sig beneath Stilla Havets botten (och några mikroplattor liksom finns öster angående den) såsom skjuts in beneath den Nordamerikanska plattan inom ett pågående process.
Klippiga bergen består mot massiv sektion från sedimentära bergarter, dock dem innehåller även magmatiska samt metamorfa bergarter.
dem äldsta kända bergarterna inom Klippiga bergen bildades redan till 2 miljarder tid sedan, beneath paleoproterozoikum samt finns inom dem sydligaste delarna. Bergartsformationer ifrån dem flesta från jordens tidsperioder finns representerade inom Klippiga bergen. San-Juan-bergen inom Colorado tillhör dem yngsta delarna från bergskedjan samt bildades beneath tertiär (för 65 - 1,8 miljoner kalenderår sedan).
Geologisk historia
[redigera | redigera wikitext]Klippiga bergen formades beneath ett stark period från plattektonisk handling, liksom stora delar från västra USA:s kuperade landskap. Området var bergskedjan ligger idag plats mot enstaka start platt botten av havet. Tre stycken stora episoder omformade området mellan 170 samt 40 miljoner tid sedan.
Den sista episoden, liksom även existerar känd såsom laramideiska orogenesen, plats den likt skapade bergen.
Under den senare delen från mesozoikum lades större delen från dagens Kalifornien, Oregon samt Washington mot Nordamerika. Västra Nordamerika fick ständigt uppleva effekten från kollisioner mellan kontinentalplattor.
En mild väst- mot sydvästlig luftström såsom blåser ovan Klippiga bergen inom USA. Harmattan enstaka torr, sandmättad nordostlig bris liksom förekommer inom Västafrikas öken- samt stäppområden.Detta skapade massiv vulkanisk handling samt stora bågformade länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från vulkaner bildades då vulkanerna sprutade ut magma samt rester efter förbränning. Samtidigt pumpades väldiga mängder magma in beneath ytan samt stelnade.
För 100 miljoner tid sedan fokuserades effekterna från plattkollisioner ännu väldigt nära gränsen mot den nordamerikanska plattan, långt väster ifall bergskedjan.
detta fanns ej förrän 70 miljoner kalenderår sedan dess effekter började nå bergskedjan.[3]
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Klippiga bergen besitter höglandsklimat samt enstaka medeltemperatur vid 6 °C. Juli existerar den varmaste månaden, tillsammans med ett medeltemperatur vid 28 °C samt januari den kallaste, tillsammans enstaka medeltemperatur vid -14 °C.
Medelnederbörden existerar 360 mm per tid. vid sommaren existerar medeltemperaturen 15 °C samt medelnederbörden runt 150 mm.
Klippiga bergen besitter höglandsklimat samt ett medeltemperatur vid 6 °C.Vintrarna existerar våta samt kalla tillsammans med enstaka medeltemperatur vid -2 °C samt enstaka medelnederbörd vid 290 mm, inom struktur från vit nederbörd. snötäcke är kapabel artikel 5 mot 6 meter tjockt samt inom enskilda fall ännu grövre. beneath vintern stiger ibland varma vindar ifrån Stilla havet upp mot Klippiga bergen.
vid bas från denna chinook-vind ökar temperaturen plötsligt tillsammans med 20 mot 25 °C. vid våren existerar medeltemperaturen 4 °C samt medelnederbörden 107 mm, vid hösten 7 °C respektive 66 mm.
Ekonomi samt naturresurser
[redigera | redigera wikitext]Naturresurser
[redigera | redigera wikitext]I Klippiga bergen finns detta gott angående brytbara mineraler.
Förutom guld besitter man inom Klippiga bergen även funnit koppar, bly, metall, silver, zink samt volfram. inom Wyomingbassängen äger man hittat kol, naturgas, petroleum samt oljeskiffer inom små mängder. Upptäckten från olja inom slutet från 1970-talet ledde mot ett industri likt ökade antalet städer samt befolkningstillväxten, dock industrin plats vid tillbakagång redan vid 1980-talet.
Climaxgruvan inom Leadville inom Colorado plats beneath utdragen period världens största molybdenproducent. Coeur d'Alene-gruvan inom norra Idaho producerar silver, skiffer samt zink. Kanadas största kolgruva heter Crowsnest Coal Field samt ligger nära Sparwood samt Elkford inom British Columbia. Liknande kolgruvor finns även nära Hinton inom Alberta.[4]
De stora skogarna, vilket huvudsakligen existerar beneath statlig övervakning existerar enstaka massiv naturresurs.
Skogsavverkning samt skogsbruk sker huvudsakligen inom Montana, Idaho, samt British Columbia. [4]
Turism
[redigera | redigera wikitext]Bergen existerar ett rekreationsplats året ifall, samt bergsstaterna besitter upplevt enstaka boom från semesterhusbyggande samt ett ökande befolkning sedan 1970-talet.[4] Miljontals människor besöker bergen varenda kalenderår.
Huvudspråket existerar engelska, dock inom vissa mindre områden talas spanska samt indianspråk.
De främsta turistattraktionerna är:
Vintertid existerar skidåkning populärt.
Resultatet existerar ett varm, torr luftström liksom förmå öka temperaturen tillsammans 1°C per 100 meter från härkomst.dem största skidorterna är:
- Beaver Creek Resort Colorado
- Aspen, Colorado
- Vail, Colorado
- Keystone, Colorado
- Breckenridge, Colorado
- Alta, Utah
- Snowbird, Utah
- Park City, Utah
- Brighton, Utah
- Jackson Hole Mountain Resort inom Teton by, Wyoming
- Sun Valley, Idaho
- Big Mountain, Montana
- Big Sky, Montana
- Canmore, Alberta
- Lake Louise, Alberta
- Sunshine by, Alberta
- Fernie, British Columbia
Flora samt fauna
[redigera | redigera wikitext]Vegetationen inom Klippiga bergen indelas vanligen inom olika höjdzoner.
dem numeriskt värde lägsta zonerna kännetecknas från sandig mark samt nederbörd omkring 500 mm per kalenderår. Täta skogar finns sällan samt istället växer enskilda träd tillsammans tät undervegetation. inom dessa regioner finns bland annat olika arter från ensläktet (J. scopulorum samt J. monosperma) alternativt från tallsläktet (till modell Pinus contorta).
Mellan 1 800 m samt 2 400 m hittas även olika arter från lärkträdssläktet.
Med den tredjeplats zonen (2 700 m mot 3 200 m) växer träden tätare samt undervegetationen reducerar. Därför äger Klippiga bergens norra delar fler skogar än dem södra delarna. Hos dem senare finns ofta växttäcke upp mot toppen.
Ekologer delar in Klippiga bergen inom tre primära områden, baserat vid vilka arter liksom kunna överleva där.Nederbörden inom denna höjd existerar ungefär 750 mm årligen. denna plats lever oftast douglasgran (Pseudotsuga menziesii), coloradogran (Abies concolor) samt amerikanska arter från poppelsläktet.
I den översta zonen den högalpina tundran finns små växter liksom buskar, växttäcke samt blommor. speciell ofta hittas individer från videsläktet (exempelvis Salix arctica).
53 min.Hos andra växter är kapabel nämnas ranunkelsläktet (Ranunculus adoneus), binkasläktet (Erigeron simplex), strävbladiga växter (Eritrichum aretioides) samt fetbladsväxter (Rhodiola integrifolia) alternativt olika typer av gräs likt fjällgröe samt tuvtåtel.
Mänsklig historia
[redigera | redigera wikitext]Klippiga bergen äger sedan istidens slut varit bostad på grund av flera indianstammar, bland andra paleoamerikaner, apacher, cheyenner, lakota samt cree.
flera djurarter finns alternativt äger funnits var, bland andra bisonoxar samt mammut, hjortdjur samt älgar. Floderna existerar idealiska till fiske samt bärplockning.
Efter indianerna kom mormonerna1847.
Reseinspiration direkt inom din inkorg.Guld upptäcktes 1849 inom Cripple Creek, Colorado, järnvägen kom 1869 samt Yellowstone nationalpark inrättades 1872.
President Theodore Roosevelt tillförde 1905Medicine Bow Forest Reserve mot detta vilket för tillfället existerar Rocky Mountain nationalpark.
Vattenavrinning
[redigera | redigera wikitext]Många från Nordamerikas floder börjar inom Klippiga bergen, vilka fungerar såsom enstaka vattenavledare mellan Stilla havet, Atlanten alternativt Norra ishavet.[2] ett fjärdedel från USA:s vattentäkter äger sitt ursprung inom Klippiga bergen.
nästa floder äger sina källor inom bergskedjan:
Miljöförstöring
[redigera | redigera wikitext]Miljöförstöringen inom Klippiga bergen existerar grundlig.
en modell existerar Eagle River inom Colorado, var resultatet från 80 års zink-utvinning blivit våldsam miljöförstöring, såsom hotat stora bestånd från alger, moss samt öring. Kostnaden till saneringen från stort insjövatten äger varit 4,8 miljoner dollar, vilka efter domstolsbeslut (Colorado Attorney General) betalades från den före detta ägaren mot gruvan.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.