Hur och varför grundades eu
Europeiska unionens historia
Europeiska unionens historia omfattar tidsepoken ifrån andra världskrigets slut 1945 samt bildandet från Europeiska kol- samt stålgemenskapen1952 mot Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december2009 samt fram mot idag.
Europeiska unionen existerar enstaka geopolitisk entitet likt täcker stora delar från den europeiska kontinenten.
Unionen vilar vid enstaka rad fördrag samt äger genomgått utvidgningar liksom besitter resulterat inom för att antalet medlemsstater äger vuxit ifrån sex mot 28.
Europeiska unionen besitter sitt ursprung inom andra världskrigets slut. 1951 undertecknades fördraget ifall upprättandet från Europeiska kol- samt stålgemenskapen inom Paris. 1957 undertecknades fördraget angående upprättandet från Europeiska ekonomiska gemenskapen samt fördraget angående upprättandet från Europeiska atomenergigemenskapen.
Europeiska unionen upprättades genom fördraget ifall Europeiska unionen den 1 november1993.
Före 1945: Idén angående Europa
[redigera | redigera wikitext]Stora delar från Europa äger beneath olika epoker enats beneath imperium genom våld, såsom Romarriket, Frankerriket, Tysk-romerska riket, inledande kejsardömet samt nazityskland. Bildandet från stora europeiska riken kunde ske vid fredligt sätt genom dynastiska unioner, medan detta plats mindre vanligt tillsammans unioner vid statsnivå, såsom Polsk-litauiska samväldet samt Österrike-Ungern.[1] Främst vid bas från krigens förödande effekter började idéer ifall en enat Europa för att växa hos flera människor, bland annat kväkarenWilliam Penn, författarenVictor Hugo samt politikernGiuseppe Mazzini.
en enat Europa skulle hindra nya konflikter, fanns tanken.
Sådana idéer tilltog efter inledande världskriget, liksom ägde inneburit ett enorm negativt resultat från liv vilket ledde mot bildandet från organisationer såsom Paneuropeiska unionen. detta fanns dock ej förrän efter andra världskriget likt dem egentliga politiska framstegen gjordes.
Förödelsen efter dem numeriskt värde världskrigen fanns enorm, samt arbetet tillsammans för att återuppbygga Europa plats grundlig.
1945–1957: Fred från kol samt stål
[redigera | redigera wikitext]Andra världskriget ifrån 1939 mot 1945 gav enstaka mänsklig samt finansiell utgift likt slog hårdast mot Europa.
detta demonstrerade krigets fasa dock även extremismens, genom Förintelsen. Ännu enstaka gång fanns detta enstaka kraftfull vilja till för att försäkra således för att detta inte någonsin mer skulle behärska ske, inom synnerhet efter kärnvapenteknologins uppkomst samt skiljelinjen mellan dem numeriskt värde supermakternas ideologier.[2]
För för att garantera sålunda för att Tyskland inte någonsin mer skulle behärska hota freden, avvecklades landets tunga industri samt dess största kolproducerande regioner avskiljdes (Saarland) alternativt hamnade beneath internationell övervakning (Ruhrområdet).[3][4][5]
På bas från för att uttalanden såsom Winston Churchills krav vid en Europas förenta stater 1946 blev allt mer högljudd, bildades 1949Europarådet liksom den inledande politiska paneuropeiska organisationen.
Året därpå, den 9 maj1950, föreslog den franska utrikesministern Robert Schuman enstaka gemenskap till för att integrera Europas kol- samt stålindustri eftersom både kol samt stål existerar nödvändiga element till för att utföra krigsvapen.
På grund från Schumans anförande signerade land i västeuropa, Italien, Benelux-länderna (Belgien, Nederländerna samt Luxemburg) tillsammans tillsammans med Västtyskland 1951 fördraget ifall upprättandet från Europeiska kol- samt stålgemenskapen, såsom bildade Europeiska kol- samt stålgemenskapen (EKSG) detta påföljande året.
Men vad innebär detta mer för att artikel en EU-land, hur styrs egentligen EU samt varför tog detta sålunda utdragen tidsperiod innan landet valde för att vandra med?EKSG övertog den granskande kontrollen ovan Ruhrområdet, samtidigt likt vissa restriktioner till tysk industriproduktion blev tagna försvunnen. Gemenskapen gav upphov mot dem inledande institutionerna; såsom Höga myndigheten (numera Europeiska kommissionen) samt Gemenskapsförsamlingen (numera Europaparlamentet). dem inledande ordförandena till dessa institutioner fanns jean Monnet respektive Paul-Henri Spaak.
Efter misslyckade försök för att producera en gemensamt försvar, Europeiska försvarsgemenskapen, samt enstaka politisk gemenskap, Europeiska politiska gemenskapen, möttes ledarna inom Messina. var upprättades Spaakkommittén, vilket gav upphov mot Spaakrapporten. Rapporten godkändes beneath enstaka sammanträde inom Venedig den 29 mot 30 femte månaden i året 1956.
Då blev tagna beslutet för att strukturera enstaka regeringskonferens. Regeringskonferensen fokuserade vid ekonomiskt samarbete, vilket ledde mot för att fördraget ifall upprättandet från Europeiska ekonomiska gemenskapen samt fördraget ifall upprättandet från Europeiska atomenergigemenskapen signerades 1957 inom Rom (och därmed kallas gemensamt till Romfördragen).[6]
1958–1972: dem tre gemenskaperna
[redigera | redigera wikitext]De numeriskt värde nya gemenskaperna bildades separat ifrån EKSG, trots allt delade dem identisk institutioner.
dem verkställande organen på grund av dem numeriskt värde nya gemenskaperna kallades på grund av kommissioner, inom motsats mot ”Höga myndigheten”. EEG styrdes från Walter Hallstein samt kommissionen Hallstein inom samt Euroatom från Louis Armand. Euratoms avsikt fanns för att integrera kärnenergisektorerna mellan länderna, medan EEG skulle förbättra enstaka tullunion mellan medlemsstaterna.[6][7] eftersom försöken för att forma en gemensamt försvar respektive enstaka politisk gemenskap tidigare ägde misslyckats begränsades EEG mot för att enbart omfatta ekonomiskt samarbete.
Under 1960-talet uppkom spänningar mot resultat från för att land i västeuropa ville begränsa den överstatliga makten samt samtidigt avslog Storbritanniens ansökan om medlemskap. 1965 nåddes enstaka överenskommelse likt innebar för att dem tre gemenskaperna skulle kämpa samman samt dela institutioner fullt ut. Fusionsfördraget signerades inom Bryssel samt trädde inom kraft den 1 juli1967, samtidigt liksom Europeiska gemenskaperna (EG) bildades.[8]Jean Rey fanns ordförande på grund av den inledande gemensamma kommissionen.
1973–1993: ifrån utvidgning mot Delors
[redigera | redigera wikitext]Efter flera förhandlingar samt enstaka förändring inom detta franska ordförande, kunde slutligen land, Irland samt Storbritannien att koppla eller förena med något sig mot gemenskaperna den 1 januari1973. Detta plats den inledande från utvidgningarna liksom senare äger blivit ett från unionens viktigaste policyområden.[9] beneath 1979 höll Europaparlamentet sitt inledande direktval tillsammans med allmän rösträtt.
410 ledamöter valdes, likt sedan valde parlamentets inledande kvinnliga talman.[10] Ytterligare enstaka utvidgning skedde 1981, då Grekland blev fullvärdig medlem, sex kalenderår efter begäran. 1985 röstade Grönland till för att lämna gemenskapen efter för att äga fått visst självstyre ifrån land. Spanien samt Portugal anslöt den 1 januari1986 inom den tredjeplats utvidgningen.[11]
Nyligen utsedda mötesledare på grund av kommissionen, Jacques Delors, ledde förhandlingarna angående antagandet från europeiska flaggan 1986.
inom månad 1986 signerade gemenskapens chef europeiska enhetsakten, vilket fanns den största fördragsreformeringen sedan fusionsfördraget. Texten omfattade institutionella reformer, inklusive ett expansion från gemenskapens maktbefogenheter samt inom synnerhet gällande utrikespolitiken. Fördraget plats enstaka betydelsefull komponent inom fulländandet från den gemensamma marknaden samt trädde inom kraft den 1 juli1987.[12]
1987 ansökte Turkiet formellt angående medlemskap inom gemenskapen samt påbörjade den längsta ansökningsprocessen på grund av något nation hittills.
1989, efter omstörtningen inom Östeuropa, föll Berlinmuren liksom järnridån. Tyskland återförenades samt dörren öppnades på grund av medlemskap mot dem östeuropeiska länderna.[13] Den 7 februari1992 signerades fördraget angående Europeiska unionen, vilket upprättade Europeiska unionen den 1 november1993.
1993–1999: Bildandet från Europeiska unionen
[redigera | redigera wikitext]Den 1 november1993 trädde fördraget ifall Europeiska unionen inom kraft, vilket upprättade dem tre pelarna.[14]Europol upprättades den 26 juli1992.
I Europaparlamentsvalet 1994 vann socialdemokraterna, samt beneath parlamentets inledande församling valdes Klaus Hänsch mot talman. Jacques Santer valdes mot kommissionens ordförande. Kommissionen godkändes den 18 januari1995. José María Gil Robles valdes mot färsk talman den 19 juli1997.
Storbritannien ville hindra för att Jean-Luc Dehaene blev fräsch ordförande till kommissionen, eftersom han ansågs artikel på grund av federalistisk.
Istället föreslogs Jacques Santer, såsom vid bas från detta sågs likt en andrahandsval, vilket försvagade hans ställning. Europaparlamentet godkände honom tillsammans med knapp majoritet. Santer utsåg övriga kommissionärer, vilket plats något likt ägde introducerats genom fördraget angående Europeiska unionen året innan.
Den 18 januari1995 lyckades Santer ett fåtal sitt förslag mot fräsch kommission godkänt från parlamentet tillsammans med enstaka bred majoritet: 416 på grund av samt 103 emot.[15]
Fri rörlighet
[redigera | redigera wikitext]Den 1 januari1994 upprättades Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), vilket tillät EFTA-länderna Norge samt Island för att ingå inom den gemensamma marknaden, såsom ägde bildats året innan, utan för att att koppla eller förena med något sig mot unionen.
inom utbyte tvingades länderna för att bidra ekonomiskt mot EU samt implementera betydelsefull EU-lagstiftning.
Schweiz ägde avslagit medlemskap efter enstaka folkomröstning samt Liechtenstein anslöt sig mot EES den 1 femte månaden i året året därpå. Den 23 februari1995 fastslog EG-domstolen för att medborgare äger riktig för att förflytta sedlar utan tidigare attest, tillsammans med hänvisning mot den fria rörligheten till tillgångar.
Senare identisk kalenderår, den 15 månad, fastslog domstolen för att restriktionen angående antalet utländska spelare inom fotbollslag plats förbjudet, tillsammans hänvisning mot den fria rörligheten på grund av människor.
Schengenavtalet, likt ägde signerats 1985, trädde inom kraft den 26 mars1995 mellan Belgien, land i västeuropa, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal samt Spanien.
Europeiska unionen (EU) existerar ett fördragsbunden union mellan 27 europeiska länder samt en unikt internationellt styrt samarbete inom världen.Österrike signerade avtalet den 28 april, följt från land, land i norden samt land, tillsammans tillsammans med icke-EU-länderna Norge samt Island, den 19 december1996. vid sålunda sätt avskaffades passkontrollerna mellan dessa länder samt detta blev fritt för att utflykt mellan dem. ett tullunion mellan EU samt Turkiet trädde inom kraft den 1 januari1996.
Före detta Jugoslavien
[redigera | redigera wikitext]Under 1990-talet utvecklades EU:s gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitik (GUSP) häftigt vid bas från konflikterna vid Balkan. EU misslyckades tillsammans för att agera inom start från konflikten, samt fredsbevarande trupper ifrån Nederländerna beneath FN-mandat lyckades ej tillsammans med för att hindra Srebrenicamassakern inom Bosnien samt Hercegovina inom juli 1995, detta maximalt grundlig massmordet inom Europa sedan andra världskriget.
Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) tvingades slutligen för att intervenera inom landet samt tvinga kombattanterna mot förhandlingsbordet. Den 14 december1995 signerades Daytonavtalet inom Paris, vilket avslutade konflikten mellan dem stridande parterna inom Bosnien samt Hercegovina.
Den 24 mars1999 ledde situationen inom Kosovo mot enstaka gemensam GUSP-deklaration ifall Kosovo samt föranledde Natos intervention inom Kosovo samt Serbien.
EU:s misslyckande tillsammans med för att förhindra konflikterna vid Balkan, alternativt åtminstone ett fåtal dem snabbt avklarade, ökade trycket på grund av enstaka mer produktiv utrikespolitik.[16]
Euron samt den fjärde utvidgningen
[redigera | redigera wikitext]Den 1 januari1994 inleddes Ekonomiska samt monetära unionens (EMU) andra fas, då Europeiska monetära institutet (EMI) upprättades.
Den 16 december1995 beslutades för att euron skulle införas vilket gemensam valuta 1 januari1999. Den 3 maj1998 avgjorde rådet för att elva från medlemsstaterna skulle anta euron 1999 liksom sin valuta. Den 1 juni identisk tid upprättades Europeiska centralbanken (ECB).
Slutgiltiga möten hölls inom månad, då bland annat växelkurserna bestämdes mellan dem berörda nationella valutorna.
Valutan infördes likt planerat, dock detta skulle ta ytterligare några kalenderår innan den infördes även vilket kroppslig valuta samt ersatte fullständigt dem nationella valutorna.
Den 30 mars1994 avslutades förhandlingarna tillsammans land i norden, Norge, land samt Österrike. land i norden samt land ägde ansökt angående medlemskap efter järnridåns fall.
Deras anslutningsfördrag signerades den 25 juni1994.
Varje nation höll ett folkomröstning, varav Finlands, Sveriges samt tillhör österrike folkomröstningar gav positivt utslag, medan Norges gav på grund av andra gången negativt utslag. land i norden, land samt Österrike blev medlemmar den 1 januari1995. land höll sitt Europaparlamentsval den 17 september1995.
Året därpå höll Österrike sitt omröstning den 13 oktober samt land i norden sitt den 20 oktober.
Fram mot 2004 bestod EU från femton medlemsstater: Belgien, land, land i norden, land i västeuropa, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, land, Tyskland samt Österrike.
Amsterdamfördraget
[redigera | redigera wikitext]Regeringskonferensen såsom ledde mot Amsterdamfördraget, öppnades den 29 mars1996 inom Turin.
Den 22 juli1997 möttes ledarna till Västeuropeiska unionen samt antog ett deklaration. Deklarationen definierade rollen mellan EU samt Nato, samt bifogades tillsammans fördraget. Fördraget signerades från utrikesministrarna den 2 oktober1997.
Europeiska unionens saga omfattar tidsepoken ifrån andra världskrigets slut 1945 samt bildandet från Europeiska kol- samt stålgemenskapen 1952 mot Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 månad 2009 samt fram mot idag.Amsterdamfördraget trädde inom kraft den 1 maj1999.
Fördragets avsikt plats bland annat för att upprätta en zon tillsammans frihet, säkerhet samt rätt och jämlikhet liksom för att ytterligare stärka den gemensamma utrikes- samt säkerhetspolitiken. Fördraget innebar även institutionella reformer på grund av för att utföra unionen mer demokratisk samt anpassad på grund av utvidgningarna.[17]
Amsterdamfördraget omfattade även slutsatserna ifrån Europeiska rådets träff inom Edinburgh 1992, vilket justerade institutionernas säten.
Parlamentet skulle äga sitt säte inom Strasbourg, dock äga ytterligare sammanträden inom Bryssel medan dess sekretariat skulle förbli inom Luxemburg. Både kommissionen samt rådet skulle existera placerade inom Bryssel, förutom några från rådets möten likt skulle existera inom Luxemburg, var dem juridiska samt finansiella organen ägde sitt säte.
Europeiska centralbanken skulle dock äga sitt säte inom Frankfurt am Main samt Europol sitt inom Haag.[18]
1999–2004: Den inledande ”europeiska premiärministern”
[redigera | redigera wikitext]Den 1 maj1999 trädde Amsterdamfördraget inom kraft. Europaparlamentet godkände Romano Prodi vilket färsk ordförande på grund av kommissionen samt beskrivs ibland liksom ”Europas inledande premiärminister”.[19]Javier Solana utsågs mot utrikesrepresentant den 4 juni1999.[20] 1999 hölls Europaparlamentsval.
Det nyvalda parlamentet valde Nicole Fontaine mot talman. Kommissionen Prodi godkändes den 15 september1999. vid bas från skandalerna kring kommissionen Santer upprättades ett antibedrägeribyrå inom juni 1999. Parlamentet valde den 16 januari2002 enstaka färsk talman, Pat Cox.
Euron blev verklighet 1999, samt 2000 gav kommissionen grönt ljus mot Grekland, vilket blev detta tolfte eurolandet 2001.
Däremot röstade både danskar samt svenskar nej mot euron inom folkomröstningar. 1 januari2002 introducerades dem gemensamma eurosedlarna samt euromynten. Den 28 februari2002 blev euron euroområdets enda lagliga betalmedel.
Nicefördraget
[redigera | redigera wikitext]EU:s chef möttes inom Nice den 7 december2000 på grund av för att producera en nytt fördrag såsom skulle försäkra för att unionens funktioner skulle gå vidare för att fungera även tillsammans dem nya medlemsstaterna.
Nicefördraget signerades numeriskt värde månader senare, den 26 februari2001, samt trädde inom kraft den 1 februari2003.
Kommissionen samt Europaparlamentet fanns missnöjda tillsammans med för att regeringskonferensen inom Nice ej ägde antagit särskilt flera från deras förslag mot institutionella reformer alternativt introducerandet från nya gemenskapsbefogenheter, såsom för att utse ett europeisk åklagare.
Europaparlamentet hotade tillsammans med för att omrösta igenom ett upplösning mot fördraget, trots för att detta ej skulle äga någon formell innebörd. detta italienska parlamentet hotade emellertid tillsammans för att ej ratificera fördraget angående ej Europaparlamentet stöttade detta. Slutligen godkände Europaparlamentet samt enstaka konflikt undveks således.
Den 28 februari2002 påbörjade Europeiska konventet sitt sysselsättning tillsammans ett konstitution. vid grund från konventets sysselsättning hölls ett regeringskonferens inom Rom den 4 oktober2003 på grund av för att utföra eventuella ändringar inom den föreslagna texten.
Ta reda vid hur EU bildades samt vilka principer samt värden vilket EU bygger vid, utforska statistik samt läs angående EU:s tungomål, symboler samt medlemsländer.Fördraget signerades inom Rom den 28 oktober2004 från samtliga EU-ledare.
Femte utvidgningen
[redigera | redigera wikitext]Sedan 1990-talet ägde en antal stater börjat röra sig mot medlemskap. ifrån samt tillsammans med 1995, samt bortsett ifrån Turkiet, plats detta tolv länder såsom snabbt avancerade mot medlemskap.
Dessa var: dem numeriskt värde MedelhavsländernaMalta samt Cypern; den före detta jugoslaviska republikenSlovenien; samt dem nio före detta östblocksländer land i baltikum, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Rumänien samt Bulgarien.
Medlemsstaternas chef hoppades vid för att Cypern skulle att koppla eller förena med något såsom ett enad ö.
Emellertid förblev den norra sidan, Nordcypern, utanför den internationellt erkända republiken Cyperns övervakning efter för att grekcyprioterna röstade nej mot enstaka återförening inom ett folkomröstning enstaka kalendermånad innan EU-anslutningen.
Anslutningsfördragen signerades den 16 april2003 inom Aten. Bulgarien samt Rumänien fanns ej bland dem tio länder likt fick att koppla eller förena med något 2004, utan fick vänta ytterligare några kalenderår innan länderna ansågs artikel redo på grund av för att bli medlemmar inom unionen.
Hur EU utvecklades beneath 1970-talet, tillsammans med dem inledande nya medlemmarna, valet mot Europaparlamentet samt ett regionalpolitik på grund av för att främja fattigare områden.Slutligen, den 1 maj2004, utvidgades unionen ifrån 15 mot 25 medlemmar, vilket plats den största utvidgningen inom unionens saga. Unionens invånarantal hoppade upp ifrån 381 miljoner mot 456 miljoner, samt dess storlek växte ifrån 3 367 mot 4 104 tusen km². dem tio länderna tog även tillsammans sig 162 Europaparlamentariker samt tio kommissionärer, liksom anslöt sig mot kommissionen Prodi identisk dygn.
2004–2009: enstaka ännu mer integrerad union
[redigera | redigera wikitext]Den 10 mot 13 juni 2004 deltog samtliga 25 medlemsstater inom detta största över nationsgränser valet ditintills inom historien (med den näst största demokratiska valmanskåren inom världen). Resultatet från Europaparlamentsvalet 2004 plats enstaka andra profit till Europeiska folkpartiet, samtidigt såsom Europeiska socialdemokratiska grupp förlorade effekt.
Valdeltagandet fanns detta lägsta inom en Europaparlamentsval. tillsammans med sina 45,5 % plats detta andra gången valdeltagandet plats beneath 50 %.[21] Den 22 juli2004 godkändes José Manuel Barroso från detta nya parlamentet liksom nästa ordförande på grund av kommissionen. Däremot stötte hans grupp bestående från 24 andra kommissionärer vid större motstånd.
Efter för att parlamentet motsatt sig flera från dem föreslagna ledamöterna, tvingades Barroso för att dra åter sitt inledande förslag. Kommissionen Prodi fick utöka sitt mandat mot 22 november2004, då Barrosos nya förslag slutligen godkändes.[22]
Parlamentets skepticism sågs från vissa såsom en sätt till parlamentet för att visa upp sina nya maktbefogenheter liksom detta fått genom Nicefördraget.
Institutionell reform
[redigera | redigera wikitext]Tidigt beneath Barrosos mandatperiod påbörjades ratificeringsprocessen från Europeiska konstitutionen. inom den inledande folkomröstningen ifall konstitutionen röstade 77 % till inom Spanien. Däremot röstade både fransmän (58 % nej) samt nederländare (61 % nej) nej.
inom Luxemburg röstade ett majoritet (57 %) på grund av.
Som en effekt från dem negativa folkomröstningarna avslogs konstitutionen samt unionen gick in inom ett ”period från reflektion”. Den 25 mars2007 signerades Berlindeklarationen vid 50-årsdagen från Romfördragen. Syftet plats för att ge fräsch kraft till den institutionella reformeringen innan valet 2009.[23]
Resultatet fanns Lissabonfördraget.
detta bestod mot massiv sektion från identisk reformer likt konstitutionen, dock exkluderade statsliknande alternativt ”konstitutionella” element. Endast Irland folkomröstade angående fördraget, samt resultatet blev en nej den 12 juni2008. Efter för att äga erhållit vissa garantier, höll landet enstaka färsk val den 2 oktober2009. Drygt numeriskt värde tredjedelar röstade på grund av fördraget, såsom trädde inom kraft den 1 december2009.
Utvidgning samt euron
[redigera | redigera wikitext]Bulgarien samt Rumänien blev medlemmar den 1 januari2007. 53 parlamentariker anslöt sig mot Europaparlamentet tillsammans tillsammans med numeriskt värde kommissionärer, på grund av vilka detta bildades numeriskt värde poster inom kommissionen. Rumäniens kommissionär fick ansvar till mångspråkighet, vilket kritiserades från vissa till sitt smala omfång.[24]
Samma solens tid övergick Slovenien mot euron, efter för att andra kandidater, såsom Litauen, ägde misslyckats tillsammans för att nå upp mot dem ekonomiska kriterier såsom krävdes på grund av för att erhålla införa euron.
Cypern samt Malta övergick mot euro den 1 januari2008 samt Slovakien gjorde detta den 1 januari2009. inom månad 2008 avskaffade ytterligare nio medlemsstater sina passkontroller samt blev därmed fullvärdiga medlemmar inom Schengenområdet. Den 1 januari2011 införde land i baltikum euron. Den 1 maj2011 öppnades dem sista arbetsmarknaderna inom dem gamla medlemsstaterna till dem stater likt blev medlemmar kalenderår 2004.
Kroatien anslöt sig mot unionen den 1 juli 2013. Den 1 januari 2014 införde Lettland euron såsom valuta.
2009–nutid: Lissabonfördraget samt Europas skuldkris
[redigera | redigera wikitext]Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december2009 medförde för att Europaparlamentets auktoritet utökades, samt parlamentet fanns för tillfället mer alternativt mindre jämställt tillsammans rådet nära all lagstiftning.
Dessutom inrättades Europeiska utrikestjänsten samt samarbetet inom mot modell området tillsammans frihet, säkerhet samt rätt och jämlikhet stärktes.
Europaparlamentsvalet 2009 innebar ytterligare enstaka valvinst på grund av Europeiska folkpartiet (EPP), samtidigt vilket Europeiska socialdemokratiska grupp backade. Detta innebar för att José Manuel Barroso (EPP) fick förnyat tillit likt kommissionens ordförande.
Eftersom ratificeringen från Lissabonfördraget drog ut vid tiden, sköts tillsättandet från den nya kommissionen upp mot 2010. Efter för att fördraget ägde trätt inom kraft inom månad 2009, kunde kommissionen, efter Europaparlamentets godkännande, slutligen tillträda inom start från 2010. Europeiska unionen fick Nobels fredspris beneath 2012.
Finanskrisens konsekvenser
[redigera | redigera wikitext]Som ett resultat från finanskrisen 2008–2009 försattes flera medlemsstater inom EU inom enstaka skuldkris. Den 25 mars2010 godkände euroområdets chef en nödlån mot Grekland, vilket befann sig vid randen mot finansiell kollaps.[25] på grund av för att garantera ekonomisk stabilitet avgjorde rådet inom femte månaden i året 2010 för att inrätta ett allmän europeisk ekonomisk stabiliseringsfacilitet fram mot 2013 på grund av för att garantera medlemsstaternas finansiella stabilitet.[26]Europeiska centralbanken fick inom uppgift för att förvalta lånen.[27] Mekanismen erhöll högsta bedömning av ekonomisk stabilitet från kreditvärderingsinstituten.[28]
I finanskrisens spår uppstod även argumentation kring hur framtida kriser skulle behärska förhindras alternativt hanteras.
Röster höjdes på grund av en starkare finansiellt samarbete, utöver den gemensamma monetära politiken.[29] Den 21 november2010 godkände euroområdets finansministrar en nödlån mot Irland.[30] inom slutet från 2010 inrättades en europeiskt struktur till ekonomisk tillsyn.[31] nära sitt toppmöte inom mars 2010 antog Europeiska rådet ett fördragsändring liksom möjliggör etablerandet från enstaka permanent europeisk stabilitetsmekanism.
Ändringen måste ratificeras från varenda medlemsstater på grund av för att träda inom kraft. nära identisk toppmöte antog Europeiska rådet även euro plus-pakten, en komplement mot stabilitets- samt tillväxtpakten.[32] Den 6 april2011 stod detta uppenbart för att även Portugal behövde en nödlån ifrån EU samt IMF,[33] vilket godkändes från Ekofinrådet den 17 maj2011.[34] Den 9 juni2012 ansökte Spanien angående en nödlån vid 100 miljarder euro på grund av för att göra stabil sitt banksystem.[35] inom mars 2013 blev Cypern detta femte eurolandet för att ansöka ifall nödlån ifrån unionen.
Brexit
[redigera | redigera wikitext]2016 röstade enstaka majoritet från britterna till för att lämna unionen. Utträdet ägde plats nära tolvslaget mellan den 31 januari 2020 samt den 1 månad 2020. detta blev inledande gången likt enstaka medlemsstat lämnade unionen.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^”European Union” (på engelska).
CIA. 15 femte månaden i året 2008. Arkiverad ifrån originalet den 8 femte månaden i året 2020. https://web.archive.org/web/20200508140308/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ee.html. Läst 24 femte månaden i året 2008.
- ^”Europe in ruins in the aftermath of the Second World War” (på engelska).
CVCE. http://www.cvce.eu/collections/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/02b30e6f-19d0-4317-9ee1-a58c85aa13e0/Resources#eaa76e5b-ab77-4f18-997d-3e0380d02c96_en&overlay. Läst 21 månad 2014.
- ^”Memorandum on the separation of the German industrial regions (8 September 1945)” (på engelska).
CVCE. http://www.cvce.eu/collections/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/4761235b-a793-484a-80e2-b824093fa0e7/Resources#65894711-44e5-4dc8-98e8-e9e7c8a25a65_en&overlay. Läst 21 månad 2014.
- ^”France, Germany and the Struggle for the War-making Natural Resources of the Rhineland” (på engelska). Inventory of Conflict and Environment (ICE).
http://www.american.edu/ted/ice/saar.htm. Läst 24 femte månaden i året 2008.
- ^”Message for Monsieur Schuman from Mr Bevin (30th October)” (på engelska). CVCE. http://www.cvce.eu/collections/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/090937f0-de54-4a24-82c9-5f0256e6e1cd/Resources#0fc42bca-95ef-4f07-bf54-2c23d3e015a2_en&overlay. Läst 21 månad 2014.
- ^ [ab] ”1945 -1959: Fred inom Europa – samarbetet tar sin början”.Idag existerar den Europeiska Unionen något likt oss samtliga existerar bekanta tillsammans med samt flera tar till självklart för att behärska ta sektion från varenda fördelar såsom EU äger medfört.
Europa (webbportal). http://europa.eu/abc/history/1945-1959/index_sv.htm. Läst 24 femte månaden i året 2008.
- ^”A europeisk Atomic Energy Community” (på engelska). CVCE. http://www.cvce.eu/collections/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/b830e9ed-4bdb-4176-a9a8-349ea383b4de/Resources#19bc7f11-bea1-49c7-b534-18327c303f41_en&overlay. Läst 21 månad 2014.
- ^”The crises and the relaunch of the EEC: Merging the executives” (på engelska).
CVCE. http://www.cvce.eu/collections/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/d905b6b4-f627-4ca0-86ad-7967c17476b7/Resources#575850b6-f472-406a-936d-8c08a9e0db32_en&overlay. Läst 21 månad 2014.
- ^”The first enlargement” (på engelska). CVCE. http://www.cvce.eu/collections/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/203b890b-5028-4f36-ac2b-70190aab2b10/Resources#fa871903-53b5-497e-855f-01c9842c7b94. Läst 21 månad 2014.
- ^”The new europeisk Parliament” (på engelska).
CVCE. http://www.cvce.eu/collections/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/f68a1a98-e070-4dab-ab58-a5a6f53c6101/Resources#e40aba1b-45f1-43bf-bbd1-a34bb52f15db. Läst 21 månad 2014.
- ^”Negotiations for enlargement” (på engelska). CVCE. http://www.cvce.eu/collections/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/3fac8928-b0a0-4f17-9e99-f55abb594239/Resources#19a4fd81-119d-4090-bfac-c7cc8ae64a20. Läst 21 månad 2014.
- ^”The provisions of the Single europeisk Act” (på engelska).
CVCE. http://www.cvce.eu/collections/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/23bbb26c-a69c-40f1-954c-6b3cb1392b4d/Resources#243555aa-d219-4525-9978-34325bb5e17a_en&overlay. Läst 21 månad 2014.
- ^”The fall of the Berlin Wall” (på engelska). europeisk NAvigator. http://europa.eu/abc/history/1980-1989/index_en.htm. Läst 24 femte månaden i året 2008.
- ^”1993” (på engelska).
Europa (webbportal). Arkiverad ifrån originalet den 14 månad 2007. https://web.archive.org/web/20071214185342/http://europa.eu/abc/history/1990-1999/1993/index_en.htm. Läst 24 femte månaden i året 2008.
- ^”The crisis of the Santer Commission” (på engelska). CVCE. http://www.cvce.eu/collections/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/686d313e-fc86-4c5c-be57-28d7e5bd54e6/Resources#7380f95b-1fb2-484d-a262-d870a0d5d74d. Läst 21 månad 2014.
- ^”Chris Patten: Towards a Common utländsk Policy” (på engelska).
Europeiska kommissionen. Arkiverad ifrån originalet den 17 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071017232851/http://ec.europa.eu/external_relations/news/patten/speech_00_369.htm. Läst 7 oktober 2007.
- ^[The Treaty of Amsterdam ”European NAvigator”] (på engelska). europeisk NAvigator. The Treaty of Amsterdam. Läst 7 oktober 2007.
- ^”Decision taken bygd Common Agreement between the representatives of the governments of member states on the location of the seats of the institutions and of certain bodies and departments of the europeisk Communities” (på engelska).
CVCE. 12 månad 1992. http://www.cvce.eu/obj/the_seats_of_the_institutions_of_the_european_union-en-cd672879-aeb1-4cad-a0c1-9e4ff75ff660.html. Läst 21 månad 2014.
- ^”Prodi to Have bred, New Powers as Head of the europeisk Commission” (på engelska).Hur flera länder ingår inom EU idag samt vilket tid lämnade Storbritannien unionen?
International Herald Tribune. 16 april 1999. Arkiverad ifrån originalet den 27 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080127133833/http://www.iht.com/articles/1999/04/16/eu.2.t_0.php. Läst 24 femte månaden i året 2008.
- ^”Javier Solana/Spain: Europe's First utländsk Minister?” (på engelska). BusinessWeek. http://www.businessweek.com/1999/99_45/b3654047.htm. Läst 24 femte månaden i året 2008.
- ^”Vote EU 2004” (på engelska).
BBC news. http://news.bbc.co.uk/1/hi/in_depth/europe/2004/elections_2004/default.stm. Läst 24 femte månaden i året 2008.
- ^”The new kommission - some första thoughts” (på engelska). Burson-Marsteller. Arkiverad ifrån originalet den 17 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071017185218/http://bmbrussels.be/box_bmnewcomm.php. Läst 24 femte månaden i året 2008.
- ^”EU Leaders Adopt 50th Anniversary Berlin Declaration” (på engelska).
Deutsche Welle. http://www.dw-world.de/dw/article/0,2144,2418129,00.html. Läst 24 femte månaden i året 2008.
- ^”Romanian to Become EU's First Commissioner for Multilingualism” (på engelska). Deutsche Welle. http://www.dw-world.de/dw/article/0,2144,2253068,00.html. Läst 24 femte månaden i året 2008.
- ^”Eurozone leaders agree on Franco-German bail-out mechanism” (på engelska]).
EUobserver. 25 mars 2010. http://euobserver.com/9/29773. Läst 26 november 2010.
- ^”Rådets förordning (EU) nr 407/2010 från den 11 femte månaden i året 2010 ifall inrättandet från ett europeisk ekonomisk stabiliseringsmekanism”. EUT L 118, 12.5.2010, s. 1-4. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:118:0001:0004:SV:PDF.
- ^”Europeisk stabiliseringsmekanism antagen”.
Europeiska unionens råd. http://www.consilium.europa.eu/showFocus.aspx?lang=SV&focusID=478. Läst 29 oktober 2010.
[död länk] - ^”Eurozone rescue fund gets top rating” (på engelska]). EUobserver. 20 september 2010. http://euobserver.com/9/30844. Läst 29 oktober 2010.
- ^”Citigroup says only 'United States of Europe' will rädda euro” (på engelska).
EUobserver. 21 april 2010. http://euobserver.com/9/29905. Läst 29 oktober 2010.
- ^”Ireland applies for €90bn bail-out as eurozone trembles” (på engelska). EUobserver. 22 november 2010. http://euobserver.com/19/31321. Läst 26 november 2010.
- ^”Europaparlamentets samt rådets förordning (EU) nr 1092/2010 från den 24 november 2010 ifall makrotillsyn från detta finansiella systemet vid EU-nivå samt angående inrättande från ett europeisk systemrisknämnd”. EUT L 331, 15.12.2010, s.
1-11. EUR-Lex. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:331:0001:0011:SV:PDF.
- ^”Europeiska rådets slutsatser”. Europeiska rådet. 25 mars 2011. Arkiverad ifrån originalet den 5 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120305163100/http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/sv/ec/120307.pdf. Läst 25 mars 2011.
- ^”Portuguese caretaker bail-out raises question of democratic legitimacy” (på engelska).
EUobserver. 7 april 2011. http://euobserver.com/9/32138. Läst 9 april 2011.
- ^”Economic and Financial Affairs” (på engelska). Europeiska unionens råd. 17 femte månaden i året 2011. Arkiverad ifrån originalet den 9 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110609015713/http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/122072.pdf. Läst 17 femte månaden i året 2011.
- ^”Spain seeks 100 bn euro finansinstitut lifeline” (på engelska).
EUbusiness. 9 juni 2012. Arkiverad ifrån originalet den 8 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160308234820/http://www.eubusiness.com/news-eu/finance-public-debt.h0k. Läst 9 juni 2012.